Vidare exploatering i norrbottensfjällen?

Har sagt det förr, och säger det igen.

Bygg ut Ritsem ordentligt efter amerikansk modell. Stort hotell, lättillgängligt, guidade turer på Akkas nedre slutningar. Se till att vi får en stor exponering av vår 'vildmark' så att vi får intänkter till den, och en opinion för att bevara resten.

Annars är nog risken stor att vi blir en liten irriterande minroitet som slåss i motvind för att bevara något som en majoritett struntar fullständigt i.

Christian
 
Historia…?

Första gången jag var i Sarek- / Sjöfalls-området reste man från Porjus med båt. Lite senare drog man väg mot Sjöfallet och man åkte båt från ” km37”. Lite senare var vägen klar till Stora Sjöfallet med någonting som en del kallade kallade ”väg” upp till Suorva. Året efter (tror jag det var) så fanns grusväg upp till Suorva. Ytterligare några år senare drogs vägen till Ritsem - och efter ett antal år fick den nuvarande sträckning.

Självklart kommer denna väg att förlängas till Norge, frågan är bara när det blir. Jag tvivlar i alla fall inte på detta. På Norska sidan är väl vägen redan klar till gränsen?

Jag har alltså sett detta område förändras från 60-talet fram till nu och förändringen är inte har varit speciellt trevlig att se. Från ”vildmark” till i princip allt som vår civilisation för med sig, både positivt och negativt.

”Ju lättare det är att komma till en plats ju sämre kvalité på människor kommer det dit” säger att gammalt talesätt – och det stämmer rent praktiskt har jag kunnat konstatera. I Suorva fanns inga lås för kåtor, agelhyddor och hus innan vägen kom. Samma år vägen kom stals nästan allt löst i Suorva, rena sabotage utfördes osv. Samma sak i Ritsem när vägen kom dit - men då var man förberedd med lås.

Samtidigt är ju vägen positiv ur många andra synvinklar, livet blev t.ex. enklare för de boende i området när det gäller transporter osv,

Nu gäller det alltså ”bara” sista biten för att ansluta till Norge….

Jag vill inte påstå att jag ser helheten, jag var ju inte med när den första dammen byggdes i Suorva i början på seklet. Men jag ju onekligen ett visst perspektiv att jämföra med ändå – och jag är ganska så pessimistisk över områdets framtid.
Det hela är ju i grunden en fråga om vilken energikris vi kommer att få i framtiden.

Tar men steg för steg - med ungefär en generations mellanrum – så finns det ju ingen som ser helheten, man ser bara just det sista (senaste) steget i en lång rad steg – och tänker att: Ja, men det är kanske inte så farligt…

Thomas

2 miljarder i samhällsförlust och peak oil krypandes närmare, tror uppriktigt sagt en utbyggnad av Ritsemvägen är en ekonomisk katastrof. Och, om inte nationalparksskyddet har försvagats väsentligt, så borde naturvårdsverket stå emot varje påtryckning om att bygga ut vägen som går genom Stora Sjöfallets nationalpark.

Ingen bor väl förövrigt bortom Ritsem? De samer som finns är emot.


Men jag håller med om att naturförstöringen i detta område sker med små steg. Först en damm i Sourva (som jag inte har något emot) sen Satishaure, sen enskild väg till Ritsem och mer vattenkraftsutbyggnad, sen blir vägen allmän, nu vill de bygga ut mot gränsen...
 
Har sagt det förr, och säger det igen.

Bygg ut Ritsem ordentligt efter amerikansk modell. Stort hotell, lättillgängligt, guidade turer på Akkas nedre slutningar. Se till att vi får en stor exponering av vår 'vildmark' så att vi får intänkter till den, och en opinion för att bevara resten.

Annars är nog risken stor att vi blir en liten irriterande minroitet som slåss i motvind för att bevara något som en majoritett struntar fullständigt i.

Christian

Tror inte det är lönsamt uppriktigt sagt, och jag tror inte "vi har råd" att ge upp mer av fjällen än vad som är kvar. Bygg ut Städjan och Åreskutan för fulla muggar, klottra Riksgränsen fullt med liftar. Men jag är i princip inte emot en turistanläggning i Ritsem mer än något annat, hellre ett hotell där än en väg till Norge. Men inte några liftar på Akka.

Det är inte liftarna som förstör, det är vägar som Stekenjokksvägen som byggs rätt igenom fjället. Folk turistar inte mer i Gällivare på grund av en väg, snarare åker de ännu fortare igenom.

På denna punkt är vi diametralt olika.
 
Tror inte det är lönsamt uppriktigt sagt, och jag tror inte "vi har råd" att ge upp mer av fjällen än vad som är kvar. Bygg ut Städjan och Åreskutan för fulla muggar, klottra Riksgränsen fullt med liftar. Men jag är i princip inte emot en turistanläggning i Ritsem mer än något annat, hellre ett hotell där än en väg till Norge. Men inte några liftar på Akka.

Det är inte liftarna som förstör, det är vägar som Stekenjokksvägen som byggs rätt igenom fjället. Folk turistar inte mer i Gällivare på grund av en väg, snarare åker de ännu fortare igenom.

På denna punkt är vi diametralt olika.

Skidliftar skrev jag inget om. och om det är lönsamt vet jag inte. Men de turister som vill se vildmark, men inte vandra i dagar och sova i tält vill inte åka till Åreskutan.

Så det är två olika turistgrupper. De jag är ute efter är de där som står i stora grupper om kvällen i yellowstone och lyssnar på vargtjut.
 
Skidliftar skrev jag inget om. och om det är lönsamt vet jag inte. Men de turister som vill se vildmark, men inte vandra i dagar och sova i tält vill inte åka till Åreskutan.

Så det är två olika turistgrupper. De jag är ute efter är de där som står i stora grupper om kvällen i yellowstone och lyssnar på vargtjut.
Kebnekaise fjällstation finns ju redan.
 
Skidliftar skrev jag inget om. och om det är lönsamt vet jag inte. Men de turister som vill se vildmark, men inte vandra i dagar och sova i tält vill inte åka till Åreskutan.

Så det är två olika turistgrupper. De jag är ute efter är de där som står i stora grupper om kvällen i yellowstone och lyssnar på vargtjut.

Vet inte om det ä T Abrahamsson som har skrivit, men det fanns ju planer på sådant på det glada 60-talet, "1500 meters fallhöjd".

Hur som haver, vill dessa turister se vildmark kan de lika gärna åka till Ritsem, några norrbaggar lär inte komma till de svenska fjällen för att det är vägförbindelse hela vägen, vägnära fjäll är väl det de har gott om. Men kanske inte vildmarken på samma sätt. Nånstans måste man kunna säga hit men inte längre. Innan Ritsemvägens förlängning sade man "hit", sen la man sig på rygg.

Appropos Kebnekaise, det är bara en tidsfråga innan vägen slutar nedanför Kaipak och ens där. När man ser alla som flyger helikopter fram och tillbaka så undrar man lite vad som är sämst.
 
Vi har någonting mycket unikt för Europa och det är vår ”vildmark” i fjällen samt fjällnära områden. En del är nationalparker, andra områden är det inte.
Jag tror att det är mycket viktigt att vi inser att denna miljö troligen har ett mycket stort värde för framtiden och en framtida turism. Alltså, en ren ekonomisk aspekt, inget annat. (det finns naturligtvis en hel hop med andra skäl som är minst lika viktiga).

Vi bör alltså försöka stoppa alla ingrepp, av vad slag de vara må, samt försöka skydda det som är kvar.
Jag tror att man bör ha ett historiskt perspektiv på det hela. Hur såg det ut år 1900 – och hur ser det ut idag. Jämförelsen är beklämmande, det mesta är exploaterat på olika sätt. Med den bakgrunden bör det finnas hållbara argument för att rädda det som finns kvar.
Argument räcker naturligtvis inte, det måste vara någon form av annan lönsamhet kopplad till argumenten för att de skall hålla.

Padjelanta är ganska orört liksom Sarek. Stora Sjöfallets ”Nationalpark” är numera ett dåligt skämt och det som är kvar av den bör införlivas med Sarek enligt min uppfattning. Förhoppningsvis får de resterande delarna då ett högre skydd.

En annan syn på det hela är att detta är Samernas mark. Vi har ockuperat området ifråga - och från det att vi kom dit på ungefär 1500 talet, fram till idag, så har äganderätten på något sätt glidit över från den Samiska urbefolkningen till Svenska Staten. Det inget märkligt utan i grunden ganska naturligt eftersom Staten kräver papper på äganderätt och det är Staten som skriver ut papper om äganderätten. Samma sak har skett över hela världen – men numera är det bara några få som inte erkänner vad som skett under historiens gång, Sverige är bland dessa få.

Om man då ser på det hela ur detta perspektiv så bör man också beakta var vårt nuvarande välstånd kommer ifrån. Vattenkraft, malm och skog är grunden till att vi idag är ett i-land. Den största biten av detta kommer från före detta Samiska områden.
Ser man på samernas situation idag så betraktas renskötseln som ”icke lönsam” och det finns åsikter om att man skall avveckla renskötseln. Svenska åsikter naturligtvis.

Vi har alltså skapat en situation där detta områdes urbefolkning inte på något sätt fått del av deras ursprungslands exploatering. Vi har dämt deras sjöar och därmed förändrat klimatet i närområdet, vi har sprängt deras berg och sålt malmen, vi har kalhuggit deras vinterbeten, byggt vägar, järnvägar och städer, inskränkt jakt och fiskerättigheter, förbjudit viss jakt, samt inte minst fram till 1941 (tror jag det var) förhindrat Samerna att utbilda sig eftersom det fram till detta år stod i lagen (vår lag naturligtvis) att ”lapp skall vara lapp”. Lapp skall kunna räkna till hundra, skriva sitt namn och kunna läsa katekes. Ungefär så stod det i vår lag.
Nu finns det moderna åsikter om att Samerna (renskötseln) inte är lönsam…Vi skall lägga ned renskötseln och fixa till något Skansenliknande som turister kan besöka…
Uppriktigt sagt, jag skäms faktiskt

Folkmord är någonting som utförs planenligt mot ett folk så att folket försvinner. Man kan utföra detta på flera olika sätt, dels som nazisterna, alltså en omedelbar lösning utförd på några år – eller – ta 500 år på sig genom lagstiftning. Båda metoderna faller under begreppet folkmord, i alla fall enligt min uppfattning. I båda fallen fungerar det rent praktiskt också som så att vissa människor är bödlar, alltså de som rent praktiskt utför handlingarna (och som i efterhand alltid säger att de bara lydde order) och så har vi de som är delaktiga beroende på att de inte protesterade medan det hela pågick (det är de som alltid efteråt säger att ”jag visste ingenting”).

Men, OM nu Sverige följer vad resten av världen sedan länge har genomfört, alltså, att ge Samerna ett urbefolkningsskydd, ja, då stärks också skyddet för den rest av vår vildmark som finns kvar. ”Vår” under citationstecken naturligtvis eftersom det finns en möjlighet att det då blir Samernas vildmark, i alla fall till en del (fortfarande Svenska fjäll) men vi kan inte bara klampa in och exploatera dem utan att först betala en marknadsmässig ersättning för det vi gör. Alltså, det blir ett skydd för den vildmark som finns kvar.

Två vägar att gå alltså, kanske kan dessa vägar sammanlänkas så att det hela blir hållbart.

Jag är mycket medveten om att alla inte har den syn jag har när det gäller Samerna och att Samerna är en urbefolkning i Sverige och Skandinavien. Många påstår motsatsen, vi är urbefolkningen och därmed har vi rätt att göra vad vi vill. Alltså, argumentet är från Jantelagen ”vi var här för dig”. Jantelag eller inte, OM nu detta är argumentet, alltså, vi Svenskar var här först – och det ger oss rätten att dels bygga vårt välstånd från malm, skog och vattenkraft – så bör vi kanske passa oss noga för med nuvarande DNA undersökningar så står det allt mer klart att Samerna var här långt, långt före oss.

Frågan kanske skall ställas så här lite hypotetiskt;
Det kommer så småningom en ny istid och vi som bor i Sverige kommer att tvingas flytta söderut och bo där i ungefär 25000 år. När sedan inlandsisen drar sig tillbaka och det gamla Sverige tittar fram igen - äger vi det fortfarande då? Eller, fungerar det som så att om en Ryss sätter sin fot som första människa på före detta Svensk mark så blir fd Sverige ryskt?

Tål att funderas lite på…

Thomas
 
En del intressanta saker du tar upp men;

1. Stora Sjöfallet inkluderar ju Nieras, Kallaktjåkkå, Rappattjårro på nordsidan och Akka, Skanatjåkkå och Halji på den södra. Den södra delen vore vettigt att införliva i Sarek och den norra bör ha kvar sitt skydd. Särskilt borde man låta den expandera västerut och Padjelanta norrut, så att detta svenska fjällen kärnområde får ett gott skydd.

2. Man bör nog inte se samerna som några helgon, de gör och har rätt att göra sin näring så "bekväm" för sig som möjligt med vad det innebär med helikopter och barmarkskörning. Det är en myt att naturnära befolkningar skulle vara mer ekologiska. Men visst bör samiska rättigheter på statens mark stärkas. Det är dock bara en fjärdedel som renägande samer, vilka ska ha rätt till vilken mark? Nog är det alltid staten som på ett eller annat sätt bör äga marken, i staten ingår väl bland annat alla svenska samer.

Dessutom tycker jag att samerna bör få rätt över markägare i södra fjällen att driva sina djur över enskilda ägor, men inte nödvändigtvis äga marken. En "allemansrätt" för samer att driva djur alltså.
 
Jag har med åren fått en del ganska hårda åsikter.
Samerna är absolut inga helgon är en av mina åsikter.
Denna generation av Samer är den första generationen Samer som överlämnar sitt arv i ett sämre skick än när de fick det från sina föräldrar, där råder ingen tvekan, och då menar jag inte vad vår kultur har medfört, utan vad de själva har lyckats åstadkomma.

Tidigare generationer har överlämnat marken i samma skick som de fått den. Så här finns onekligen en mycket stor skillnad i synen på det arv de har – och en syn på deras värdering av marken de bebor och som de är beroende av.

Dock ändrar denna sak inte mina värderingar om äganderätten – men det påverkar absolut min åsikt om beslutsrätten i framtiden.


*****

Låt allt söder om Langas - Akkajaure ingå i Sarek = låt Akkajaure bli gränsen mot norr. En sjö som är vattenreglerad så hårt som Akkajaur kan knappast ingå i en nationalpark, bara bilda en gräns…

Norra sidan kan göras till en ny Nationalpark med nytt namn och med ett modernt starkt skydd mot exploatering – och den parken kan samtidigt få växa i storlek norrut. Akkajaur kan bilda gräns mellan de båda parkerna?

Nunjes bör ingå i Sarek (liksom nedre rapadalsdeltat) och jag håller med om att Padjelanta bör få växa norrut.

Thomas
 
En väg igenom skulle garanterat gynna ekonomiska tillväxten i området, på kort sikt iaf. På lång sikt, svårt att säga..
 
Jag minns att tidningen SE för mycket länge sedan föreslog att man skulle asfaltera vägar genom Sareks dalgångar så att även handikappade människor kunde få uppleva orörd vildmark…

Sedan tycker jag nog att vi tänkt färdigt kortsiktigt, se så det ser ut!

Vi diskuterar ju här att avveckla en nationalpark som inte ens har funnits i 100 år än…alltså en park som avsattes för att vara orörd i evinnerliga tider – men som idag, 99 år senare, knappast finns kvar.

Thomas
 
Arjeplog är ju något av världens centrum på grund av väg 95. Vägen till Norge lär ju inte byggas i rödaste rappet om man förlorar minst 1,5 miljard kronor, men vem vet en del kanske ser det som en ganska dyr arbetsmarknadsåtergärd.

Kanske får lov att återkomma i den här frågan om ett par år, och antingen konstatera att det blev ingen utbyggnad, prisa gud. Eller kanske "hurra vägen byggdes" eller "där försvann en anledning till att vandra i Svenska fjällen, nu blir det Norge för hela slanten". Vem vet, vore intressant att skåda tillbaka någon gång. Då kanske Sveriges näst högsta topp heter Sarektjåkkå Stortopp och Kebnekaise nordtopp är bebyggd och erövrat åt "civilisationen".


Var finns det parti som värnar om fjällen men vill satsa på kärnkraft? Jag avskyr vindsnurror
 
Senast ändrad:

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg