Nja, jag har aktier i mitt eget företag (i övrigt inga jämförelser med H&M och MS!). Jag betraktar kursen på dessa som oerhört teoretisk - det förekommer ingen handel med aktierna, de är självklart onoterade eftersom det är ett litet företag.
Fast jag tycker bara att det är en glidning mellan min spekulation och Gordon Gekkos i "Wall Street".
Visst, han är fiktiv och det är en påhittad saga där man kan tycka att verklighetsförankringen är subjektiv. (Han begick för all del även glatt insiderbrott...)
Men ändå - mitt innehav är inte på nåt vis kriminellt eller med ett medvetet mål att bli onödigt rik - fast jag gör ju faktiskt mitt bästa för att företaget ska tjäna pengar hela tiden.
Om jag undviker att göra illvilliga affärer med mina kunder så KAN det ju vara för att jag är trevlig, men det sammanfaller definitivt med att jag tror att det i slutänden är en dålig affär för mig själv på den lilla marknad vi finns. (De flesta marknader är så små, menar jag, att "svinhugg går igen".)
Jag måste dessutom säga att jag ännu inte tänkt i banorna att min son ska ärva företaget. Han har ju sitt liv, och sina mål, och sin tid osv. Om han passar till att ha mitt jobb - om 20 år - har jag ju verkligen ingen aning om och egentligen är det ju rätt långsökt.