Vandringsstavar eller ej

[flindra]

Re: Re: Stavar = tummen upp!

[...]
Jag säger inte att min man fick ont i knäna för att han inte hade stavar; Naturligtvis fick han ont för att han var otränad på terräng + packning.
[...]

...kanske dags att överge packåsnefilosofin...?

Packåsnefilosofin? Menar du att jag, som har mycket sämre kondis än honom, ska bära hälften av allting? Visst är jag starkare än många andra tjejjer och kan lyfta tunga saker under en kortare period, men uthållighet är verkligen inte min starka sida. Vi hade inte kommit långt på fjället om jag skulle burit hälften av grejjerna.

För övrigt bar jag tältet och köket under hela turen.

 

[Puttri]

Kan det vara så att förbränningen per tidsenhet ökar? För det är väl det man är ute efter om man motionerar (slipper man göra det så länge menar jag). Men om målet är att komma fram så har du nog inte förbrukat mer energi med jämfört med utan stavar (kanske till och med sparat, om man blir mer effektiv).

 

[Raskesven]

Re: Re: Referens?

Det där med att ett kilo på fötterna påverkar oss fyra gånger mer än ett kilo i ryggsäcken har jag sett flera gånger på forumet men är det någon som vet var det kommer ifrån? Hur har man kommit fram till det? Någon som har en referens?

Det finns en tumregel om att 1 kg på foten motsvarar 5 kg på ryggen som funnits med i många år. Ursprunget är förmodligen Everest-expedtionen 1953 (förstabestigningen), där man konstaterat detta.

Försök har gjorts och jag har i ett annat sammanhang här på Utsidan citerat en artikel som bl a skriver följande:
"United States Army treadmill tests in 1969 determined that one
>additional pound on the foot was equivalent in energy output to
>3.5-5.25
>
>pounds on the back. A similar study published in Ergonomics in 1986
>concluded that increasing the weight on the foot by one pound was
>equivalent to 6.4 pounds of carried weight."

Sedan kan man naturligtvis fundera över hur dessa tester är gjorda och hur tillförlitliga de är och vilka decimaler som är mest korrekta. Men det känns som om faktorn 5 fortfarande är en användbar och någorlunda korrekt tumregel. Den stämmer ju ganska väl med olika personers erfarenheter.

Har på senare år hört (men kan ej hitta vetenskaplig källa) att man vid forskning kring varför östafrikaner är så bra på långlöpning funnit att de har en väldigt lätt benstomme, framförallt underben och fot. Detta skulle då vara en genetisk förklaring som kompletterar andra orsaker till varför de är så duktiga långdistanslöpare.

Att träna med viktmanschetter kring handleder och fotleder tyder väl också på att man anser att detta har en träningseffekt, dvs är jobbigare/mer energikrävande än en lättare belastning här.

Jag har läst biomekaniska förklaringar till varför det är på det här sättet. Om jag kommer ihåg och kan sammanfatta kärnan i det hela någorlunda så handlar det om att när man går så rör sig fötterna mera i vertikalled än torson. Något man har på fötterna lyfts alltså mot gravitationen i större utsträckning än det man har på ryggen. Ryggen rörs ju inte upp och ned när man går på planmark.

Det är alltså svårt att hitta något som man spar mer energi på än att hitta lätta skodon.

Jörgen

Ett kilo på fötterna skulle alltså motsvara 5 kg på ryggen? Låter fantasifullt. En sund skepsis mot kvantifieringar utan att känna till testmetoden anbefalles.

Om jag står med en ryggsäck på mig som väger 25 kg och ett par gympadojor som väger 0,5 kg, skulle alltså ett byte av gympadojorna till ett par Jörnkängor som väger 1,5 kg, motsvara att jag behöll gympadojorna på och packade i ytterligare 5 kg i ryggan så den väger 30 kg? Skulle 25 kg packning plus 1,5 kg kängor motsvara 30 kg packning plus 0,5 kg gympaskor?

Här måste man bl.a. veta: har exempelvis skodon i intervallet 3,5 till 2 kg testats, eller är intervallet 2 till 0,5 kg, och vad är vikten på ryggen i testet? Jag tror testet använt det första intervallet med tunga armépjuck och att sambandet går åt andra hållet för det sist nämda intervallet om packningen på ryggen ligger över c.a. 20 kg. Tror inte det handlar om decimaler utan om teckenbyte.

Exempelvis stor skillnad mellan att byta från ett par kängor på 3,5 kg till ett par kängor på 2 kg, jämfört med att byta från ett par kängor på 2 kg till ett par "dojor" på 0,5 kg. Viktminskningen på fötterna är densamma i gram, t.o.m. större i procent för det lättare fallet. Men tror någon att den upplevda förändringen givet att man bär en 25-30 kilosrygga upplevs likadan vid de bägge bytena?

Bör poängteras här att gympaskor på fötterna hör ihop med lätt packning på ryggen.

Raskesven

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Det är naturligtvis sunt med skepsis mot olika typer av faktauppgifter. Till en viss gräns, så klart, det finns ju de som är skeptiska till uppgifterna om att jorden är rund.

Personligen tycker jag att det faktum att ett antal av varandra oberoende försök verkar landa på ungefär samma nivå (4-6 ggr) är ett ganska tungt skäl för att sätta tilltro till uppgifterna.

Jag förstår dock inte riktigt vart resonemanget leder. Är det väsentligt var decimalkommat hamnar? Eller är det inte någon skillnad alls? Det vills säga att det krävs lika mycket energi för att förflytta en vikt på fötterna som det krävs att förflytta den på ryggen?

Den viktiga slutsatsen tycker jag personligen är att det är väldigt klokt och energibesparande att försöka ha så lätta skor som möjligt. Och att det är mer energibesparande att minska vikten av det man har på fötterna än av det man har på ryggen. Någon däremot?

Jörgen

 

[JonathanW]

Den viktiga slutsatsen tycker jag personligen är att det är väldigt klokt och energibesparande att försöka ha så lätta skor som möjligt. Och att det är mer energibesparande att minska vikten av det man har på fötterna än av det man har på ryggen. Någon däremot?

Jörgen

Grejen är väl den att "ha så lätta skor som möjligt" kan innebära väldigt olika saker för olika personer. Jag har själv problem med mina fötter, då jag har extremt höga hålfötter. Trots formgjutna hålfotsinlägg blir jag väldigt trött i fötterna efter några timmars vandring, mot slutet av vandringsdagarna kan det bli i det närmaste olidligt smärtsamt. Jag har märkt att ett par riktigt stadiga kängor med rejält styv sula innebär en oerhörd skillnad för mig. Jag har provat mjukare och lättare kängor, det har varit hopplöst. Rejäla, stegjärnsfasta saker måste det vara. Givetvis vill jag ha så lätta kängor som möjligt, men det får inte gå ut över stabiliteten, det är inget alternativ.

Jag har också provat att gå med väldigt lätt packning (dvs ingen alls), men även då föredrar jag rejäla kängor. Problemet löses alltså inte av att jag bantar min packning.

Jag skulle tro att mina kängor väger över 2 kg paret, men för fjällbruk skulle jag inte byta dem mot någon gympasko i världen.

För att återknyta till trådens ursprungsfråga kan jag tillägga att jag sedan ett par år alltid använder vandringsstavar, och tycker det är suveränt.
[Ändrat av JonathanW 2006-09-19 kl 20:40]

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Den viktiga slutsatsen tycker jag personligen är att det är väldigt klokt och energibesparande att försöka ha så lätta skor som möjligt. Och att det är mer energibesparande att minska vikten av det man har på fötterna än av det man har på ryggen. Någon däremot?

Jörgen

Grejen är väl den att "ha så lätta skor som möjligt" kan innebära väldigt olika saker för olika personer. Jag har själv problem med mina fötter, då jag har extremt höga hålfötter. Trots formgjutna hålfotsinlägg blir jag väldigt trött i fötterna efter några timmars vandring, mot slutet av vandringsdagarna kan det bli i det närmaste olidligt smärtsamt. Jag har märkt att ett par riktigt stadiga kängor med rejält styv sula innebär en oerhörd skillnad för mig. Jag har provat mjukare och lättare kängor, det har varit hopplöst. Rejäla, stegjärnsfasta saker måste det vara. Givetvis vill jag ha så lätta kängor som möjligt, men det får inte gå ut över stabiliteten, det är inget alternativ.

Jag har också provat att gå med väldigt lätt packning (dvs ingen alls), men även då föredrar jag rejäla kängor. Problemet löses alltså inte av att jag bantar min packning.

Jag skulle tro att mina kängor väger över 2 kg paret, men för fjällbruk skulle jag inte byta dem mot någon gympasko i världen.

För att återknyta till trådens ursprungsfråga kan jag tillägga att jag sedan ett par år alltid använder vandringsstavar, och tycker det är suveränt.
[Ändrat av JonathanW 2006-09-19 kl 20:40]

Finns det medicinska skäl som gör att man får ont i fötterna får man naturligtvis anpassa sig efter detta och försöka hitta en lösning.

Min erfarenhet är att många med mig får ont i fötterna av att gå med kängor, inte kopplar detta till kängorna utan till vandringen och aldrig funderar över vad kängorna väger. När de provar lättare skor upptäcker de att fötterna inte alls ömmar och värker lika mycket efter en lång dags vandring. Det var inte enbart vandringen utan skodonen som gav värken. Och att en återgång till kängor känns lika attraktivt som att hänga 500 g viktmanschett kring varje vrist.

Det låter som om du har provat olika lösningar och landat i det som funkar för dig och din speciella situation. Min uppmaning till andra är att göra samma sak. Prova att gå med lätta gympadojor och se hur det funkar. Istället för att säga att det inte funkar utan att ha provat.

Men det var ju stavar det här skulle handla om. Och jag är som sagt entusiast. Och tycker att stavar ger 1000 ggr bättre "vriststöd" än kängor.

Jörgen

 

[Raskesven]

Det är naturligtvis sunt med skepsis mot olika typer av faktauppgifter. Till en viss gräns, så klart, det finns ju de som är skeptiska till uppgifterna om att jorden är rund.

Personligen tycker jag att det faktum att ett antal av varandra oberoende försök verkar landa på ungefär samma nivå (4-6 ggr) är ett ganska tungt skäl för att sätta tilltro till uppgifterna.

Jag förstår dock inte riktigt vart resonemanget leder. Är det väsentligt var decimalkommat hamnar? Eller är det inte någon skillnad alls? Det vills säga att det krävs lika mycket energi för att förflytta en vikt på fötterna som det krävs att förflytta den på ryggen?

Den viktiga slutsatsen tycker jag personligen är att det är väldigt klokt och energibesparande att försöka ha så lätta skor som möjligt. Och att det är mer energibesparande att minska vikten av det man har på fötterna än av det man har på ryggen. Någon däremot?

Jörgen

Det finns tillräckligt med info för att dra slutsatsen att jorden är rund. Poängen här är att man kan inte dra de slutsatser du drar baserat på den knapphändiga info som finns. Du förutsätter ett linjärt samband oavsett vikt. Ditt resonemang innebär t.ex att man går med samma känsla av lätthet iförd ett par gympaskor på 0,5 kg och 5 kg på ryggen, som man gör i ett par kängor på 1,5 kg och noll kg på ryggen.

Vart decimalkomman hamnar är avgörande. Antar att du menar hur decimalerna ser ut.

Så lätta skor som möjligt? Just precis, mem det betyder inte att man alltid landar i gympaskor.

Kängor ger inte bara bättre vriststöd än gympaskor. De skyddar fotknölar, vrister, smalben, tår, fotsulor bättre än gympaskor. Ensidigt, rentav dogmatiskt att propagera för gympaskor utan hänsyn till något annat än energibesparing vid vandring med låg vikt på ryggen- min åsikt. Varför inte säga som det är: gympaskor förutsätter låg vikt på ryggen om det ska vara bra. Och bara för att dina fötter inte mår bra i kängor betyder inte det att det gäller alla andra.

Men gympaskor har sin givna plats i fjällen de också;-)

Raskesven

 

[mhd]

Jag kan nog varmt rekommendera vandringsstavar på längre vandringar. Teleskopstavar väger inte mycket, tar ingen plats så jag ser inte orsak varför man inte skulle ta med dem. Om man går i jobbig terräng lönar det sig att använda stavar i "preventivt" syfte, risken för att snubbla och få skador minskar betydligt. Dessutom är de till stor hjälp t.e. vid vadning över strida bäckar.

 

[dePaul]

Men gympaskor har sin givna plats i fjällen de också;-)

Raskesven

Hahhha, ja det kanske de har. Lite dyrt dock. En variant skulle vara att elda med Gore Tex jackor

~Paul~

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Hallå Rasken,
Det känns som lite omtugg det här. Vi har vridit på våra respektive argument under diverse sko-trådar och lär väl inte övertyga varandra enbart med argument. Mitt argument är väl i huvudsak detsamma som när det gäller annan lätt och tung utrustning: Jag nöjer mig om utrustningsdetaljen ger TILLRÄCKLIG stabilitet, skydd, slitstyrka etc. Att en pryl ger MER av något betyder ofta att den har våldsamma säkerhetsmarginaler som oftast väger ganska mycket.

Jörgen

 

[Martin Fjäderlätt]

Kan man vandra med en enda av de därna moderna stavarna som fjälltyskar och motionstanter använder?
Eller måste man ha två?

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Kan man vandra med en enda av de därna moderna stavarna som fjälltyskar och motionstanter använder?
Eller måste man ha två?

Jag har alltid vandrat med en stav, mitt Gandalfkomplex. För vad etc har det känts mycket bra. Jag bytte till två stavar lite motvilligt med tanke på risken att förväxlas med fjälltyskar och motionstanter. Orsaken var att jag behövde två stavar som tältstänger till mitt tarpiga tält. Man kan ju alltid hänga den ena på ryggsäcken, tänkte jag.

Jag blev synnerligen angenämt överraskad av hur energisk man kände sig när man pumpade på med två stavar, skutsen i uppförsbackarna, "dämpningen" i nedförsbackarna, stabiliteten vid vad och det goda stödet i blockterräng. Numera känns det som ett klart minus att bara gå med en stav när jag använder paraplyet.

Så testa. Du kan som sagt alltid hänga en stav på ryggsäcken om det inte känns bra.

Ännu har ingen som provat två stavar och lagt av med detta skrivit något. Det är dags att kliva fram ur garderoben...

Jörgen