• Om "Fritt Forum"
    Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.

    OBS!
    Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.

vållande till kroppsskada.

Som en del vet blev jag påkörd av en bil på en ljusreglerad cykelöverfart
i Linköping den 12 februari kl. 9.58.
Jag ådrog mig flera skador i fallet; en bäckenfraktur (läkt efter 3- 4 månader, oväntat fort); en försvagning av stora sätesmuskeln (krävde två månaders träning); komplicerad armbågsfraktur (opererad, kan fortfarande inte sträcka armen, tog tre månders träning att återfå böjligheten); radiusfraktur (minskad rörlighet i handleden och tummen). Ärendet gick till tingsrätten i Linköping; det hade jag helst sluppit, men prejudikat kan också vara bra att ha. Åklagaren tryckte hårt på den bilistens ovillkorliga väjningsplikt. Rättegången var den 19 augusti.
Domen blev 60 dagsböter a 50 kronor. Nämnden var inte enig, en ledamot reserverade sig.

Ett märkligt inslag var att den tilltalade tog tillbaka sitt erkännande. Hon trasslade till det för sig genom att hävda att hon inte sett mig (!) och att jag (tvärtmot vittnesuppgifter) måste ka kört med mycket hög fart. Hon hade också tidigare hävdat att min cykel skadades (hon ville få det till att jag körde in i bilen), jag kunde bevisa motsatsen.

Åklagaren ställde en märklig fråga, av okunnighet eller illist kan jag inte avgöra. Hade den tilltalade grön pil när hon svängde (jag skulle isåfall haft rött)? Bilisten svarade att det måtte hon ha haft annars hade hon väl inte svängt !!!!! Trafikljuset ifråga visar ALDRIG grön pil!

Det värdefulla för mig är att jag från första början fritogs från misstanke om brott och att bilistens skyldigheter i denna för cyklister rätt knepiga situation klarlades. Men jag är samtidigt förundrad över att ingen verkade veta hur trafikljusen fungerar m a p automatik (det tog jag själv reda på) och att inga noteringar fanns om hur jag föll och hur jag låg när ambulansen kom (det kunde betytt en hel del); likaså att det inte fanns bilder på bilens skador (bl a på motorhuven, vilket bevisar en del).

Jag blev under utredningen uppringd av en polis som förmedlade en vittnesuppgift om att jag kört på den vänstra cykelbanan. Jag fann frågan obegriplig (hur krockar man då med en högersvängande bilist??) tills jag insåg att vittnet antagligen trodde att cykelbanan var dubbelriktad. Men ska inte polisen veta???

Jag skulle känt mig mer tillfreds med domen om allt gått rätt till - även om all missad information säkerligen var till bilistens nackdel.

Jag kunde också ha hoppat över själva olyckan; den första månaden var deprimerande. Inte fan litar jag på ngn väjningsplikt mer.
 
Nä jag fick också lära mig den hårda vägen nu i våras att bilars väjningsplikt inte är något att lita på. ens om de redan stannat. :(
Men i mitt fall tog cykeln hela smällen. Själv klarade jag mig med blåmärken och skrapsår.

Önskar att jag också hade vittnen, eftersom den bilisten blåste mig med ett falskt mobilnummer Morr!

Hoppas du blir helt återställd och att åtminstone den bilföraren inte glömmer läxan.
 
Rättvisan är ett mer slumpartat lotteri än vad man som regel tror.

Precis som framgår av din beskrivning så klarläggs de saker som någon tjänsteman kommer att tänka på, och inget säger att man kommer att ha alla sakförhållanden klarlagda i rätten. Och då menar jag de ganska otvetydliga lite neutrala saker som man lätt tar för givet (som t ex att man inte ska börja ifrågasätta läget på en trafiksignal som inte ens finns...).

Jag har varit med om att (allför sent) få reda på att ett rattfyllo som jag anmälde slank undan utan rättegång i brist på bevis. Jag ringde in anmälan, vittnade om framfart mm, men hade inte innan jag gick in på en mack (där fyllot även stannade) för att ringa polisen gått fram och tittat honom i ansiktet. Jag uppgav alltså att jag inte kunde identifera föraren till utseendet, vilket däremot min fru m fl kunde, vilket jag också uppgav i förhör. Polisen påpekade att det säkert inte skulle bli några problem med vittnesuppgifter.
Ingen annan kallades till förhör och utredning lades senare ned. (Fylleristen blev alltså, innan polis anlände till platsen, hemskjutsad av mackpersonal, som vid förhör egentligen bara kunde välja på att meneda eller ange föraren... De förhördes inte.) Att det sedan förekom skäl att tro på konspiration och kåranda är en annan sak. Oavsett motiv så var handläggandet under alla kritik.

I ett annat ärende som jag själv hamnade i rätten med, felciterades jag grovt i protkollet till domslutet. Ärendet föll till väsentliga delar ut till min fördel, men det kändes rätt märkligt att man i efterhand ens kan känna behov av att bestrida vad som påstås ha sagts i rätten!!

Det blir oftast rätt, men man ska nog akta sig för att tro blint på domar, eller andra resultat i rättsliga sammanhang. Jag har även uppgifter om folk som hamnat risigt till efter att kronofogden solklart först gjort fel i sak, och sedan överskridit sina befogenheter.

Återigen, det blir oftast rätt, och blir det fel ska det förstås överklagas, men tyvärr känns det ju inte sådär oerhört rättssäkert - samtidigt som man känner sig själv som lika delar rättshaverist som konspirationsteoretiker i såna här lägen.
Anledning till fel är väl oftast bara att de som arbetar med ärenden dagarna i ända, blir rätt uttråkade och har en lägre ambitionsnivå än målsägare eller tilltalade.
 
En fråga förresten; om en cyklist kommer cyklandes på trottoaren (gångbana) och sedan väljer att korsa vägen via ett övergångsställe (för gående), har han företräde?

Antar att det i och för sig inte är samma sak som att fråga om bilisten har väjningsplikt...

Jag gissar utan att veta att cyklisten inte har rätt att köra så, och inte företräde, men att bilisten har väjningsplikt och detta bl a med utgångspunkt från att bilister till skillnad från cyklister har trafikförsäkring.
 
En fråga förresten; om en cyklist kommer cyklandes på trottoaren (gångbana) och sedan väljer att korsa vägen via ett övergångsställe (för gående), har han företräde?

Antar att det i och för sig inte är samma sak som att fråga om bilisten har väjningsplikt...

Jag gissar utan att veta att cyklisten inte har rätt att köra så, och inte företräde, men att bilisten har väjningsplikt och detta bl a med utgångspunkt från att bilister till skillnad från cyklister har trafikförsäkring.

Cyklister har i alla fall inte något företräden på övergångsställen. I så fall får de kliva av och gå!
 
Jag tror du har alldeles rätt - men att det är risk för att bilisten blir vållande vid kollisionmed cyklist som ändå cyklar på övergångsställe för gående.

Nu är ju bilar hårda osv., men det kan ju emellertid vara bra om vissa cyklister insåg att det inte är läge att ge fingret när de tycker att bilisterna bromsar för snävt... :)
(Vet inte om jag råkat ut för det, men det är gott om cyklister som glatt cyklar på övergångsställen och knappt kollar om det kommer bilar eller ej.)

Cykelkulturen är också väldigt olika, geografiskt. I t ex Uppsala och Linköping ("cykelstäder"), verkar ju cylisterna betydligt hårdare hållna av polis osv., medan fullkomlig cykelanarki råder på en del andra orter. Har t ex mött cyklister på vänster sida på gator i Södertälje, utan belysning och i mörker.
Det mest uppseendeväckande var dock att jag hade polisbil framför mig en gång, och polisen gjorde bara en liten fin sväng så att han undvek att krocka med cykeln.
 
Cyklister har i alla fall inte något företräden på övergångsställen. I så fall får de kliva av och gå!

Det där är glasklart. OM cyklisten går med båda fötterna på samma sida av cykeln så är det en fotgängare och har företräde. Om cyklisten har en fot på vardera sidan så är det en cyklist och zebralagen gäller inte.

Christian
 
Det där är glasklart. OM cyklisten går med båda fötterna på samma sida av cykeln så är det en fotgängare och har företräde. Om cyklisten har en fot på vardera sidan så är det en cyklist och zebralagen gäller inte.

Christian
Solklart.

Sen finns det en del bilförare som har övertolkat det där och tror att de kan bortse från en skylt som signalerar väjningsplikt när det "bara" är cyklister som kommer.
 
Själv litar jag aldrig på bilister, speciellt om jag inte har en massa skyddande plåt runt mig. Det finns alltför många som aldrig skulle fått körkort.

/Ulf
 
Du fick rätt, men känner att du måste klaga lite till iallafall?

Personligen är jag tillfreds med att jag friades på ett mycket tidigt stadium. Folksam ersatte mina sjukvårdskostnader och gav mig 5.000 för sveda och värk (de flesta jag nämnt det för tycker det är lite). Men bedömningen av bestående men nästa år återstår. Jag kommer antagligen att ersättas för min vänsterarm, eftersom jag inte kan bära med den.
jag besväras av den platta som sitter i armbågen.
Efersom jag numera kan spela mina instrument utan att bli trött eller få ont är handleden inget problem. Tummen står ut från handflatan och kan bara böjas inåt, inte utåt. Det är gulligt och jag märker det bara när jag tar på mig handskar. I övrigt märker jag bara att jag ofta missar vissa typer på tangentbordet.

Men med tanke på evt. prejudicerande värde hade jag önskat lite större noggrannhet. När jag fick veta att jag inte var misstänkt för brott frågade jag om ärendet därmed skulle avskrivas. Svaret var att sådant här avskriver vi inte. Ändå slarvades det. En f d student till mig körde hem min cykel från (ett cykelställ nära) olycksplatsen. Han provåkte och konstaterade att den var hel, vilket var en viktig punkt. Jag gav polisen hans tel.nr. men de ringde aldrig! Vi har också detta med vänster och höger. Här kanske lite större påpasslighet från mig och polisen borde ha klargjort att "vänster cykelbana" i själva verket var "cykelbanan" eftersom den är till vänster om gångbanan. För mig är det direkt obegripligt att man inte rutinmässigt angav var ambulansen plockade upp mig och hur jag låg (med fötterna mot bilens färdriktning), att inga bilder togs av bromsspår
eller av bilen efter krocken. Enda förklaringen är att man på plats bedömde mina skador som lindriga.

Varför uppstod krocken? Cykelbanan följer trottoarkanten och gör alltså en sväng före överfarten. Då svänger hela synfältet. Vidare står det otroligt nog ett träd strax före svängen. Jag har fastställt att en bilist som går in i svängen just då inte ser en cyklist på väg ut på överfarten. Plötsligt var hon bara där.


En lteins ak till om polisen. I handlingarna stod att jag blivit uppringd kl 7.30 på morgonen (stämmer) och uttryckt min önskan att "anmäla" händelsen "till åtal". Sådana formuleringar användes inte. Jag blev bara tillfrågad om jag "yrkade kroppsskada".
Jag svarade med att räkna upp mina skador (utom muskelskadan som konstaterades av sjukgymnast senare).
Jag gavs intrycket att evt. åtal helt och hållet vore polisens och åklagarens initiativ och det var så jag ville ha det.
Här förutsatte nog polisen kunskaper som rimligen inte genomsnittsmedborgaren har.
 
Själv litar jag aldrig på bilister, speciellt om jag inte har en massa skyddande plåt runt mig. Det finns alltför många som aldrig skulle fått körkort.

/Ulf

TYvärr får man cykla utan körkort. Som både bilist och gångtrafikant lever man ju i ständig skräck för en del cyklisters framfart