Om du läser det inledande inlägget noga så ser du att det handlar om en viss argumentation och inte om vad jag vågar eller inte. D.v.s. att det finns en möjligen knivlagsinspirerad och stug- och gasorienterad utgångspunkt som frambringar (det givet utgångspunkten självklara) argumentet att man alls inte behöver kniv just i fjällen.
Jag ville visa att fjällvandring inte behöver gestaltas på precis det sätt som denna övertygelse vill göra gällande och att det då faller sig naturligt att medföra kniv och kanske även en såg. Även att en yxa är tänkbar.
Vilket, om man så vill, också kan innebära att man applicerar bushcraft- och överlevnadsideologi på fjällvandringen.
I ditt ursprungliga inlägg postulerade du nödvändigheten av storkniv när man inte bor i stuga. Min empiriska erfarenhet är att storkniv inte alls är nödvändig i många fall. En liten pik över att du har kniven som trygghetssymbol kanske du klarar .
Vill man ha en bushcraftidé när man fjällvandrar går det alldeles utmärkt men det är löjeväckande att tro att knivlagen gör att jagoch många andra inte tycker att kniv är nödvändigt. (När jag tänker tillbaka på mina fjällvandringar är en yxa ännu mer onödig. Jag såg aldrig en pinne som jag skulle ens funderat på att använda yxa till. )
När jag sov i tält med min son förra sommaren vid en liten sjö i Halland hade jag med mig kniv, yxa och såg. Det var helt enkelt "scoutläge". Min fru och släkt skulle kalla mig lite knivtokig.
Jag skulle säga att jag har så mycket erfarenhet och kunskap av uteliv att jag faktiskt inte behöver en kniv i alla lägen. Det är inte för att jag inte vet hur man använder kniven...
/A