Kanske lite enklare att räkna såhär:
Man kan med rimlig precision betrakta värmeledningsförmågan för dunskikt med en given kvalitet och komprimeringsgrad som en materialkonstant för just sådana dunskikt. Värmeflödet per ytenhet av en sovsäcks"vägg" är då rakt proportionellt mot temperaturskillnaden på "väggens" ömse sidor, och omvänt proportionellt mot dunskiktets tjocklek, eftersom:
J / A= k * Δt / d
eller i klartext:
Värmeflöde / ytenhet = dunets värmeledningsförmåga * temperaturskillnad / dunskiktets tjocklek.
Finns det fler skikt med olika tjocklekar (d1, d2...), kan man räkna med temperaturdifferenser (Δt1, Δt2...) vid varje skiktgräns och summera delresultaten.
I det följande antar jag att de bägge säckarna håller ungefär samma dunkvalitet (dvs k-värdet är i praktiken lika för bägge), annars blir det onödigt krångligt. Jag bortser även från en viss, men liten, komplicerande inverkan från de ingående tunna tygskikten, ev. konvektionsfenomen och ev. luftskikt mellan kroppen och innersäcken (får inte till några själv i min säck
).
Om vi är "i balans" vid en viss differens mellan hudtemperatur och utetemperatur för resp. säck, (obs testat utan något extra luftskikt mellan säcken och kroppen), kan man anta att värmeflödet per ytenhet (J / A) för denna säck just då håller jämna steg med vår egen produktion av kroppsvärme, och kan därför använda dessa temperaturdifferenser som resp. Δt-värden i beräkningen.
Vad vi letar efter är den nya, sammanlagda komfort-temperaturdifferensen ΔT vid den nya sammanlagda tjockleken D, där J / A är "i balans" med vår egen värmeproduktion:
J / A = k * ΔT / D = k * Δt1 / d1 + k * Δt2 / d2,
dvs
ΔT = (Δt1 / d1+ Δt2 / d2) *D
Detta är alltså, men rimlig noggrannhet, den sammanlagda nya temperaturskillnad mellan hud- och omgivningstemperatur, som man kan anta kommer att kännas ok, men inte mer.
Obs att jag medvetet inte enkelt lagt ihop d1 + d2 = D, i det fallet är det bäst att mäta den verkliga sammanlagda tjockleken eftersom innersäcken kanske inte får "bre ut sig" i sin fulla ursprungstjocklek.
Beräkningen gäller såklart inte för de helt komprimerade skikten mot liggunderlägget, "förbättrar" man inte även där i motsvarande proportion blir den totala förlusten naturligtvis större. Efter principerna ovan går det dock att räkna på det också, och väga in i en totalberäkning med en rimlig andel av den totala omslutningsytan.
PS vi byggnördar har nuförtiden döpt om "k-värde" till "u-värde", om någon känner igen det bättre, men det ändrar inget i Håkans och min uträkning.
