Uppdaterad säkerhetsstandard från UIAA
- Trådstartare avslut1102
- Start datum
Lite svårt är det.
Ge exempel på förutsättningarna för ett hårt fall.
Just ja, eftersom klättring ÄR "farligt", är det förstås intressant att även förstå HUR farligt, så den där statistiken vore också intressant.
"Tillgänglig statistik visar också att många olyckor beror på att säkraren inte kan hålla ett ledarfall."
Ge exempel på förutsättningarna för ett hårt fall.
Just ja, eftersom klättring ÄR "farligt", är det förstås intressant att även förstå HUR farligt, så den där statistiken vore också intressant.
"Tillgänglig statistik visar också att många olyckor beror på att säkraren inte kan hålla ett ledarfall."
Senast ändrad:
Får väl förtydliga mitt senaste inlägg lite. Jag tycker alltid det är trevligt att få ner fångrycket, ifall man kan falla fritt. Hatar de där inomhusrepen, som hugger till som bara den. Har även provat på eller ja de var ju inte meningen, att falla i en statisk slinga under en aidtur med en fallfaktor på uppåt 1,7 (formeln för dynamiskt rep dock, så troligen mer). Fick blåmärken efter selen, men själva fallet kändes inte speciellt. Ungefär samma känsla som när jag körde av vägen i 70 knyck och slog in ett par trä. Själva krocken kändes knappt, men fick rätt ont av bilbältet efteråt. Kroppen pumpar väl så mycket adrenalin att man inte känner så mycket.
så ja, det är nice med lågt fångryck.
så ja, det är nice med lågt fångryck.
Som alltid i klättring så finns det väl inga givna regler..... 
Ur ett annat enkelt perspektiv så brukar vi visa följande:
Kraften man maximalt (ungefär) kan hålla rent i handen är 300 N. Om vi sedan tar tre typer av bromsar (HMS, Åtta, Hink) så är multipliceringsfaktorn (10,5,4), vilket ger en maximal kraft man man hålla (3000 N, 1500 N, 1200 N), och så fort man överskrider dessa så kommer repet att börja glida i din hand.
En av de intressanta slutsatserna (kopplat till denna tråden) är att en hink-typ är att föredra vid korta fall medans en HMS vid långa fall. Alltså, personligen har jag absolut inga problem att använda en Gri-Gri vid tradklättring (speciellt om jag klättrar med en person jag vet kan få problem att hålla fall).
Ur ett annat enkelt perspektiv så brukar vi visa följande:
Kraften man maximalt (ungefär) kan hålla rent i handen är 300 N. Om vi sedan tar tre typer av bromsar (HMS, Åtta, Hink) så är multipliceringsfaktorn (10,5,4), vilket ger en maximal kraft man man hålla (3000 N, 1500 N, 1200 N), och så fort man överskrider dessa så kommer repet att börja glida i din hand.
En av de intressanta slutsatserna (kopplat till denna tråden) är att en hink-typ är att föredra vid korta fall medans en HMS vid långa fall. Alltså, personligen har jag absolut inga problem att använda en Gri-Gri vid tradklättring (speciellt om jag klättrar med en person jag vet kan få problem att hålla fall).
Som alltid i klättring så finns det väl inga givna regler.....
Ur ett annat enkelt perspektiv så brukar vi visa följande:
Kraften man maximalt (ungefär) kan hålla rent i handen är 300 N. Om vi sedan tar tre typer av bromsar (HMS, Åtta, Hink) så är multipliceringsfaktorn (10,5,4), vilket ger en maximal kraft man man hålla (3000 N, 1500 N, 1200 N), och så fort man överskrider dessa så kommer repet att börja glida i din hand.
Var kommer dessa siffror från? jag har alltid hört att åttan har lägst bromsverkan.
Jag tror fortfarande att skillnaden är väldigt stor, beroende på vilket rep man har, vilken typ av hink* man har och i någon mån vilken karbin man har.
Har själv haft problem en gång när jag firade på en ATC-variant, på lite tunnt och enkelt rep och med mycket utrustning.
Det var inte farligt, men f-n så opraktiskt. I det läget var det ju å andra sidan en dålig kombination av assymetrisk hink i "lättläget", tunt enkelt rep och kanske 130 kg.
Rent allmänt är väl fångrycket alltid en avvägning, har man ett rejält elastiskt rep - och mycket rep ute så kan ju det vara en potentiell anledning till att man skadar sig för att fallen blir längre och hyllor farligare, så det finns ju alltid bra och dåliga sidor av det mesta. Till säkringsmannen rekommenderas ju ofta handskar, även om det sällan praktiseras.
I väldigt många fall är det ju relativt små krafter på bromsen - eller bromsen påverkar fångrycket rätt lite - eftersom repdraget stör teorierna med fallfaktor osv. Att klättra högt med väldigt få säkringar har förstås många nackdelar, en av dem är ju att fallfaktorn riskerar att bli mycket högre, samt att kraften i bromsen är högre. Att det är få karbiner som ger friktion kan ju möjligen ses som en fördel också. Spikraka sprickor, som jag tror avses i exempel högre upp, kan förstås ge väldigt lite repdrag även med många säkringar - men det är ju kanske mindre risk för hårda fall om man följer en rak spricka. eftersom man troligen kan säkra rätt tätt.
*det var ju sagt specifikt ATC, men å andra sidan angavs det som skäl till att bara använda GriGri-liknande bromsar.
Har själv haft problem en gång när jag firade på en ATC-variant, på lite tunnt och enkelt rep och med mycket utrustning.
Det var inte farligt, men f-n så opraktiskt. I det läget var det ju å andra sidan en dålig kombination av assymetrisk hink i "lättläget", tunt enkelt rep och kanske 130 kg.
Rent allmänt är väl fångrycket alltid en avvägning, har man ett rejält elastiskt rep - och mycket rep ute så kan ju det vara en potentiell anledning till att man skadar sig för att fallen blir längre och hyllor farligare, så det finns ju alltid bra och dåliga sidor av det mesta. Till säkringsmannen rekommenderas ju ofta handskar, även om det sällan praktiseras.
I väldigt många fall är det ju relativt små krafter på bromsen - eller bromsen påverkar fångrycket rätt lite - eftersom repdraget stör teorierna med fallfaktor osv. Att klättra högt med väldigt få säkringar har förstås många nackdelar, en av dem är ju att fallfaktorn riskerar att bli mycket högre, samt att kraften i bromsen är högre. Att det är få karbiner som ger friktion kan ju möjligen ses som en fördel också. Spikraka sprickor, som jag tror avses i exempel högre upp, kan förstås ge väldigt lite repdrag även med många säkringar - men det är ju kanske mindre risk för hårda fall om man följer en rak spricka. eftersom man troligen kan säkra rätt tätt.
*det var ju sagt specifikt ATC, men å andra sidan angavs det som skäl till att bara använda GriGri-liknande bromsar.
Senast ändrad:
Det sägs ju en hel del, men provar du säkra eller fira av med en åtta så upptäcker du raskt att den bromsar lite bättre än en hink (iofs beroende på storleken på åttan) om du inte använder den som en "sportåtta" (=livsfarligt). Nackdelen med åttan är att den tvinnar repet och att det knappt går mata ut rep (om man inte använder den just som en sportåtta).
Jag kan bara hålla med achtminus, det går faktiskt inte att hålla ett hårt fall med en ATC-broms, det som bromsar är oftast att repet trasslar in sig i bromsen...
Jag är faktiskt glatt överraskad, och förvånad, av att få höra detta - tror faktiskt att det är första gången jag hört en svensk klättrare säga att det är så, jag har nämligen slutat hävda detta faktum för säkert tio år sedan eftersom ingen ville tro på det.
Sen är det ju en annan fråga om hur man definierar ett hårt fall. Det man skulle kalla ett "hårt" fall på en klippa i sverige behöver verkligen inte vara så hårt som man kanske tror...
Jag använder mig av ATC väldigt ofta, det är oftast inga som helst problem att fånga folk som faller på en vanlig svensk klippa, dessutom är det ju väldigt ovanligt med flerreporsturer i sverige och ännu ovanligare med faktor 2 fall i stand eller bara det att försteman visslar förbi standen med sin enda säkring som håller fem meter upp...
Jag har en hel del erfarenhet från olyckor i Yosemite (genom SAR) och ni vill inte veta hur många fucked-up andremän jag sett, skinn o kött strimlat från händerna, ansiktsskador från smällen med klippan då man sugs upp o in vid ett fall osv osv...
Mina egna erfarenheter av att ta fall i sverige är att det i värsta fall kan svida lite i skinnet, i Yosemite har jag fångat förstemansfall då jag varit helt satt ur spel av smällen - man har inte en susning om var bromshanden är - vad den skall hålla i eller vad man heter, då är man glad att man har en grigri som iallfall förkortar fallet en del, har man en classic ATC så bromsar den först när repet trasslat in sig och fastnat - vilket förvisso oftast händer efter ett par/tre meter - been there...
(BD ATC guide är en betydligt bättre konstruktion än den gamla klassiska modellen och givetvis har också repets diameter och kondition stor påverkan på fallets utgång).
peace
Jag är faktiskt glatt överraskad, och förvånad, av att få höra detta - tror faktiskt att det är första gången jag hört en svensk klättrare säga att det är så, jag har nämligen slutat hävda detta faktum för säkert tio år sedan eftersom ingen ville tro på det.
Sen är det ju en annan fråga om hur man definierar ett hårt fall. Det man skulle kalla ett "hårt" fall på en klippa i sverige behöver verkligen inte vara så hårt som man kanske tror...
Jag använder mig av ATC väldigt ofta, det är oftast inga som helst problem att fånga folk som faller på en vanlig svensk klippa, dessutom är det ju väldigt ovanligt med flerreporsturer i sverige och ännu ovanligare med faktor 2 fall i stand eller bara det att försteman visslar förbi standen med sin enda säkring som håller fem meter upp...
Jag har en hel del erfarenhet från olyckor i Yosemite (genom SAR) och ni vill inte veta hur många fucked-up andremän jag sett, skinn o kött strimlat från händerna, ansiktsskador från smällen med klippan då man sugs upp o in vid ett fall osv osv...
Mina egna erfarenheter av att ta fall i sverige är att det i värsta fall kan svida lite i skinnet, i Yosemite har jag fångat förstemansfall då jag varit helt satt ur spel av smällen - man har inte en susning om var bromshanden är - vad den skall hålla i eller vad man heter, då är man glad att man har en grigri som iallfall förkortar fallet en del, har man en classic ATC så bromsar den först när repet trasslat in sig och fastnat - vilket förvisso oftast händer efter ett par/tre meter - been there...
(BD ATC guide är en betydligt bättre konstruktion än den gamla klassiska modellen och givetvis har också repets diameter och kondition stor påverkan på fallets utgång).
peace
Senast ändrad:
Kan vi då få höra vad ett sånt typiskt hårt fall är då?
Hur det ser ut saknar ju inte direkt relevans om det t ex är så att det knappt går att få till ett sånt i Sverige. Konstaterade ju redan tidigare att de 25-35 m som nämndes just är rätt svårt - eller ska vi säga; kräver sin man - att uppnå på de svenska klipporna.
Jag använder en ATC-guide, för det mesta, även om den är lite klumpig, men antar att det är rätt många andra modeller som har liknade egenskaper vid vanlig säkring utan autoblock-läget.
Jag har sällan tunnare rep än 10 mm.
Jag klättrar sällan ovanför halva längden innan jag gör första placeringen på exempelvis Grönbrink 25-30 m totalt... Och det krävs ju faktiskt att man passerar mitten innan första säkringen och sedan faller nära utsteget för att få till ett 25-m fall på en sån klippa...
Har klättrat multipitch med fulllängdsrepor, och tyckte jag säkrade glest för att få racket att räcka till nästa standplats också, men nog hade det krävts en hel del rippade säkringar för att falla 35 m... Sen är det förstås så att om man slarvar och presterar faktortvåfall behöver de inte vara så långa för att bli hårda.
Har som sagt säkrat ett fall på ca 10 m, där det bara var två säkringar ute (minimalt repdrag), och jag mätte inte, men uppfattade att glidningen genom bromsen var minimal eller faktiskt obefintlig.Bromsen var såvitt jag minns en vanlig ATC och repet 10,5. Det var kanske snart 5 år sen, men 10,5mm-rep är ju relativt vanliga bland de som använder hink i Sverige misstänker jag.
Statistiken blir jag nyfiken på, men tänker väl själv i första hand på Kropps olycka.
Där var det mycket rep ute och säkringsmannen brände sig osv, men bromskraften var i alla fall tillräcklig för att dra loss säkringarna.
Jag inser att även om man inte "får" betrakta GriGrin som självlåsande, så är det ju i första hand när folk håller den öppen som olyckor händer p g a den inte låser. Fast det är väl inte så stor principiell skillnad att göra fel med en GriGri och med en hink?
Givet big-wall, en uttråkad eller t o m insomnad säkringsman osv, så kan jag hålla med om att en ATC inte är någe vidare. Men det betyder ju inte att den borde förbjudas, eller?
Hur det ser ut saknar ju inte direkt relevans om det t ex är så att det knappt går att få till ett sånt i Sverige. Konstaterade ju redan tidigare att de 25-35 m som nämndes just är rätt svårt - eller ska vi säga; kräver sin man - att uppnå på de svenska klipporna.
Jag använder en ATC-guide, för det mesta, även om den är lite klumpig, men antar att det är rätt många andra modeller som har liknade egenskaper vid vanlig säkring utan autoblock-läget.
Jag har sällan tunnare rep än 10 mm.
Jag klättrar sällan ovanför halva längden innan jag gör första placeringen på exempelvis Grönbrink 25-30 m totalt... Och det krävs ju faktiskt att man passerar mitten innan första säkringen och sedan faller nära utsteget för att få till ett 25-m fall på en sån klippa...
Har klättrat multipitch med fulllängdsrepor, och tyckte jag säkrade glest för att få racket att räcka till nästa standplats också, men nog hade det krävts en hel del rippade säkringar för att falla 35 m... Sen är det förstås så att om man slarvar och presterar faktortvåfall behöver de inte vara så långa för att bli hårda.
Har som sagt säkrat ett fall på ca 10 m, där det bara var två säkringar ute (minimalt repdrag), och jag mätte inte, men uppfattade att glidningen genom bromsen var minimal eller faktiskt obefintlig.Bromsen var såvitt jag minns en vanlig ATC och repet 10,5. Det var kanske snart 5 år sen, men 10,5mm-rep är ju relativt vanliga bland de som använder hink i Sverige misstänker jag.
Statistiken blir jag nyfiken på, men tänker väl själv i första hand på Kropps olycka.
Där var det mycket rep ute och säkringsmannen brände sig osv, men bromskraften var i alla fall tillräcklig för att dra loss säkringarna.
Jag inser att även om man inte "får" betrakta GriGrin som självlåsande, så är det ju i första hand när folk håller den öppen som olyckor händer p g a den inte låser. Fast det är väl inte så stor principiell skillnad att göra fel med en GriGri och med en hink?
Givet big-wall, en uttråkad eller t o m insomnad säkringsman osv, så kan jag hålla med om att en ATC inte är någe vidare. Men det betyder ju inte att den borde förbjudas, eller?
Ibland stannar jag upp lite och tänker på hur "coolt" det är med ett sånt här forum, här sitter vi utspridda över hela klotet och pratar klättring med varandra, ganska fantastiskt egentligen!
-Givetvis skall man inte förbjuda ATC-bromsar, de är ju svinbra, lätta, funkar att fira på dubbelrep med, öppna ölflaskor med osv osv...
Nästan alla "hårda" fall jag fångat har varit i samband med aidklättring och de har varit så hårda som jag beskrev tidigare, längden är svår att uppskatta men allt mellan tio och trettio meter...
Det viktiga med all klätterutrustning är att man vet hur den funkar och vilka begränsningar den har, det värsta jag vet är generella råd och tips som t.ex -"den här e grymt bra til aid o sport men absolut inte till trad" osv osv...
peace
Har inte hängt med... (lite ot med "rådfråga")
I dubbel bemärkelse...
Inte i denna tråden. Och inte inom klättringen... Började klättra 88. Och har klättrat tämligen lite. Lite halvmycket var fjärde år mellan åttioåtta och tjugohundra. Sedan ett år tillbaka så motionsklättrar vi inne, av sociala skäl närmast, lite topprep, sådär gubbigt och tjötigt, på höstvintervår.
Jag fattade rätt nyss, för några få år sedan, att det var fel att säkra med åttan (sa man på klättergymmet).
Nu fattar jag att det är lite småfel att säkra med hinken (läser jag i tråden)
Sålunda: jag borde nog köpa en grigri eller liknande. Det verkar rätt.
Fråga:
Finns det starka rekommendationer (någonstans ifrån) på vilken grigriliknande konstruktion man bör köpa? Beskriv gärna skillnaderna mellan de olika om det är görligt... (Om jag nu ändå uppgraderar kan jag ju lika gärna köpa "rätt")
I dubbel bemärkelse...
Inte i denna tråden. Och inte inom klättringen... Började klättra 88. Och har klättrat tämligen lite. Lite halvmycket var fjärde år mellan åttioåtta och tjugohundra. Sedan ett år tillbaka så motionsklättrar vi inne, av sociala skäl närmast, lite topprep, sådär gubbigt och tjötigt, på höstvintervår.
Jag fattade rätt nyss, för några få år sedan, att det var fel att säkra med åttan (sa man på klättergymmet).
Nu fattar jag att det är lite småfel att säkra med hinken (läser jag i tråden)
Sålunda: jag borde nog köpa en grigri eller liknande. Det verkar rätt.
Fråga:
Finns det starka rekommendationer (någonstans ifrån) på vilken grigriliknande konstruktion man bör köpa? Beskriv gärna skillnaderna mellan de olika om det är görligt... (Om jag nu ändå uppgraderar kan jag ju lika gärna köpa "rätt")
Amen!
När det gäller aid så kan man väl generellt anta att de som pysslar med det (åtminstone hårdare än C1) har så mycket erfarenhet att de förväntas kunna avväga risker själva.
Typ tänka "Ja GriGri kanske ger hårdare inbromsning, men å andra sidan satsar jag inte livet på att säkringsmannen är alert efter att ha stått och frusit i en timme."
Hmm, en klätterpolare tog en faktor två i somras.... måste kolla vad det var för broms. Att få stopp på fallet gick uppenbarligen bra iallafall.
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Uppdaterad Tricam | Klättring allmänt | 0 | |
|
|
Har vi UIAA-gradering i Sverige? | Klättring allmänt | 18 |
Liknande trådar
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg