Man ska akta sig för att låta det bästa bli det godas fiende. Dina vänner som köper ekologiskt och närodlat visar ju i alla fall prov på en viss nivå av medvetenhet liksom din far , alldeles oavsett varför han drabbades av benskörhet, uppenbarligen brydde sig om vad han stoppade i sig. Havet består, för övrigt, av ett oändligt antal droppar och vi ska inte inbilla oss att just vår droppe saknar betydelse.Faktum är att vi i Sverige slänger bort resurser. Om allihopa med lite större gräsmattor skaffade kaniner och födde upp för eget kött så skulle vi vinna mycket.
Tänk på hur mycket gräs som klipps bort, antingen lämnas på plats eller bärs till en kompost.
i USA så införde dom en lag vill jag minnas att det får inte anläggas en golfbana på odlingsbar mark. I Sverige bygger vi lägenheter på bästa odlingsmarken.
Så kan vi bygga bostäder på bra odlingsmark. Så behöver vi inte oroa oss över våran kött konsumtion. Det är ju rent hyckleri.
Min far har levt på en nästan vegetarisk efter kigstids diet. Nu får han skörda priset. Benskörhet.
Så det är nog farligare att äta för lite kött, än för mycket. Min far skulle ha ätit mer kött och fisk. Men så var han inte uppväxt. När dom som barn gick till skolan så brukade dom stanna hos grannen och titta när dom åt frukost. För där fick dom bröd. Det var nåt väldans lyxigt. Så lyxigt att det var värt att gå en halvtimme tidigare till skolan bara för att stå utanför fönstret och titta på. Äta med ögonen.
Kompisar till mig tror dom gör underverk när dom köper ekologiskt och närodlat. Slår sig för bröstet och känner sig mäktig. Det dom gör är en droppe i havet. Det är vad alla barn familjer med speciellt växande grabbar köper som avgör. Där en limpa försvinner till lunchen, Där mjölken räknas i antalet hinkar, inte mjölk paket.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Tomater och Bananer större klimarbovar än Oxfile ?
- Trådstartare Stordrulen
- Start datum
- Status
- Ej öppen för ytterligare svar.
Tomater
Låt säga att vi jämför nötkött med tomater
100 g nötkött innehåller 251 Kcal
100 g tomater = 21 Kcal
När vi köper vår mat kan vi då göra ett miljömässigt bra val genom att plocka bort 100 g tomater ur matkorgen och i ställer lägga ner 8 g nötkött.
Eller så gör vi ett miljömässigt dåligt val genom att köpa 1,8 kg tomater i stället för den mer miljövänliga biffen på 150g.
Tyvärr ryker den kalkylen om man tar med i beräkningen att tomatodlarna på senare tid minskat sitt co2 avtryck med 70 %.
https://www.aktuellhallbarhet.se/mi...ska-tomatodlare-co2-utslappen-med-70-procent/ från 2009
OK då blir tomater trotts allt ett bättre miljöval. Vi kör på det!
Någon som har ett bra recept på tomatbiffar?
.................
Någon skrev tidigare att det här är en intressant diskussion och att man lär sig mycket.
Det håller jag helt med om. Diskussionen triggar ett intresse som leder till att man letar information. Det är där man måste hålla tungan rätt i mun och inte bara skaffa argument som stärker det man själv tror på från början.
Låt säga att vi jämför nötkött med tomater
100 g nötkött innehåller 251 Kcal
100 g tomater = 21 Kcal
När vi köper vår mat kan vi då göra ett miljömässigt bra val genom att plocka bort 100 g tomater ur matkorgen och i ställer lägga ner 8 g nötkött.
Eller så gör vi ett miljömässigt dåligt val genom att köpa 1,8 kg tomater i stället för den mer miljövänliga biffen på 150g.
Tyvärr ryker den kalkylen om man tar med i beräkningen att tomatodlarna på senare tid minskat sitt co2 avtryck med 70 %.
https://www.aktuellhallbarhet.se/mi...ska-tomatodlare-co2-utslappen-med-70-procent/ från 2009
OK då blir tomater trotts allt ett bättre miljöval. Vi kör på det!
Någon som har ett bra recept på tomatbiffar?
.................
Någon skrev tidigare att det här är en intressant diskussion och att man lär sig mycket.
Det håller jag helt med om. Diskussionen triggar ett intresse som leder till att man letar information. Det är där man måste hålla tungan rätt i mun och inte bara skaffa argument som stärker det man själv tror på från början.
Någon skrev tidigare att det här är en intressant diskussion och att man lär sig mycket.
Det håller jag helt med om. Diskussionen triggar ett intresse som leder till att man letar information. Det är där man måste hålla tungan rätt i mun och inte bara skaffa argument som stärker det man själv tror på från början.
Ja precis. Det är ju ett område som alla har starka åsikter om, där alla inlägg består av x % tyckande och y % vetensakap. Så håll tungan i rätt mun !
Undrar själv hur man kalkylerar mängden koldioxid-utsläpp per 1kg av livsmedel x ? Vad skall man ta hänsyn till, finns det någon standard, gör alla lika, är värdet seriöst, vad har man inte tagit med, hur stora felmarginaler är det? Ska kolla in mer!
Det här området kan kallas vetenskap först när det finns en vedertagen metod för att beräkna detta som alla använder.
Om alla i Sverige plötsligt slutar att köpa tomater och bananer imorgon, hur mkt påverkas då världens årliga koldioxid-utsläpp? - Inte mätbart alls gissar jag.
Senast ändrad:
Det enda som är intressant är ditt totala miljöavtryck, det vill säga vilket utrymme din konsumtion tar. Alltså tar den som både äter tomater och oxfile ett större utrymme än den som ersätter oxfilen med växtprotein och äter tomater till. Folk måste sänka sin konsumtion, så enkelt är det. Äta mindre, äta mer vegetabiliskt, bo tajtare, resa mindre, satsa på saker som håller samt reparera och laga. Svensken i snitt äter ju dubbelt så mycket protein som hen behöver. Inte bara onödigt, utan även ett hot mot den personliga hälsan. För att inte tala om överkonsumtionen av mat totalt sett. Som man sedan ska konsumera gymkort, redskap och piller för att bli av med.
Jag håller väl med i det mesta du skriver i ditt inlägg här förutom en sak som bör hållas i åtanke.
När det gäller nötkött och kor och andra tama idisslare som fiser metan har det ju titt som tätt används som argument för att inte äta kött.
Låt oss leka tanken att vi i Sverige skulle avsluta all hållning av dessa djur för att minimera de metangasutsläpp dom står för, vad skulle konsekvenserna bli då ?
Hur skulle det gå med den biologiska mångfalden kring arealerna betesmark, äng och vall om den i stället omvandlades till tex energiskog, veteåker, skog eller annan lönsam verksamhet, hur skulle humlor, bin, fjärilar och andra pollinerare påverkas ?
Hur skulle andra växter som behöver dessa insekter för pollen påverkas ?
Fåglar som äter dessa och andra insekter, rovdjuren som äter dessa fåglar och dess ägg, o.s.v ?
Dom som i dagsläget äter rött kött och mjölkprodukter, dom kommer ju att börja äta något annat i stället så hela klimatpåverkan från rött kött och mejeriprodukter kan vi ju inte räkna bort...bara eventuella mellanskillnaden.
Är tex sojaglass mindre miljöpåverkande än mjölkbaserad glass och i så fall hur mycket, vad kommer alla dom nya substituten föra med sig biotop, miljö, transport och klimatmässing ?
Det är väl föga troligt att allt som vi skulle välja äta i stället skulle bli bästa tänkbara närproducerat ekologiskt, så den eventuella vinst det möjligen skulle göra för utsläpp som anses påverka uppvärmningen är den värd dom nackdelar som det skulle föra med sig ?
Är det värt det .....och i så fall för vem, oss människor eller våra vilda djur och natur som påverkas direkt negativt av en sådan omställning ?
Är 0.2 grader i medeltemperatur värt att offra ett öppet landskap och mångfalden kring det om man får dra till med ett fiktivt tanke exempel ?
Eller är det kanske bromsad överkonsumtion och äta efter årstid som vi en gång gjort en vettigare väg ?
Det är väl lite i dom banorna man bör tänka och det är glädjande att fler och fler i tråden som tycker det är roligt att sådana frågeställningar och infallsvinklar lyfts till diskussion i stället för dom vanliga dommedagsprofetierna.
Senast ändrad:
Varför skall vi inte minska det?
Varför skall vi minska det ? Bara vetenskapligt underbyggda argument med trovärdiga referenser till erkända & pålitliga källor, tack !
Food choices, health and environment: Effects of cutting Europe's meat and dairy intake
Western diets are characterised by a high intake of meat, dairy products and eggs, causing an intake of saturated fat and red meat in quantities that …
www.sciencedirect.com
Någon nämnde benskörhet. Det finns massor av forskning som visar att veganer och vegetarianer inte har sämre skelett än blandkostare. Benskörhet kan bero på flera andra faktorer än kosten, t.ex. ärftlighet eller hur mycket man motionerar : https://rb.gy/43k3g5
I Sverige äter vi idag 70% mer kött än vi gjorde för 50 år sedan.
Enligt denna tabell så är det "Fjäderfäkött" som stått för den största delen av ökningen sedan 1960, så vitt jag vet så fiser kycklingar och ankor ytterst lite metan så eventuella vinster med metanutsläpp torde vara blygsamma med tanke på vad det skulle kosta på anda plan.
Vad ska vi använda till gödning till växt och grönsaksodling om vi inte använder gödsel från tamdjur och vad har det för miljö och klimatpåverkan ?
Totalkonsumtion (förbrukning av kött) åren 1960-2018
12/3 2019. Uppdaterad ett år fram i tiden, d.v.s. med prognos för år 2018 och för övriga uppgifter fram till år 2017. 19/3 2021 Du hittar vissa uppgifter för år 2020 i ett senare blogginlägg här. J…
jordbruketisiffror.wordpress.com
Stordrulen frågar om betesdjur och biologisk mångfald. Svaren finns, andra har redan räknat på det. Så googla runt lite och läs på!
"Om cirka 500 000 hektar naturbetesmark användes för produktion skulle mellan 10 och 20 kg nötkött per person och år kunna produceras. Det motsvarar ca 300 g (ca 2 portioner) i veckan per svensk. Det ligger straxt över en rimlig nivå när det gäller växthusgasutsläpp om man inte äter annat kött.8 Dessutom överensstämmer den nivån ganska bra med vad WCRF rekommenderar när det gäller köttkonsumtion och cancer (max 500 g rött kött i veckan)." (källa: https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/naturbeteskott/)
Andelen betesmark i Sverige är inte stor, närmare bestämt 1,2 %.
(Källa: https://svensktkott.se/om-kott/djuruppfodning/varfor-ska-man-valja-svenskt-notkott/
Kycklingar och grisar betar ju inte och än så länge äter ni mera gris än nötkött i Sverige. Bara är en liten del av köttdjuren som faktiskt får gå ute och hålla landskapet öppet. Och flera nötdjur på bete lär inte hjälpa enligt ny, svensk forskning: https://www.forskning.se/2020/03/09/lonsamhet-inte-fler-notdjur-kan-radda-naturbetesmarken/
"Landskapet växer inte igen på grund av veganer, vegetarianer eller andra människor som drar ner på köttet. Den köttproduktion som bidrar till miljönytta, som ett rikt växt och djurliv, ska finnas kvar. Men idag är ungefär hälften av köttet som äts i Sverige importerat och kycklingar och grisar bidrar sällan till någon miljönytta. Även fodret är ofta importerat, inte sällan från Brasilien. Det handlar med andra ord om en radikal minskning av dagens köttkonsumtion, vilket veganer och vegetarianer snarare hjälper Sverige att nå."
(källa: https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/klimat/faqvego)
"Om cirka 500 000 hektar naturbetesmark användes för produktion skulle mellan 10 och 20 kg nötkött per person och år kunna produceras. Det motsvarar ca 300 g (ca 2 portioner) i veckan per svensk. Det ligger straxt över en rimlig nivå när det gäller växthusgasutsläpp om man inte äter annat kött.8 Dessutom överensstämmer den nivån ganska bra med vad WCRF rekommenderar när det gäller köttkonsumtion och cancer (max 500 g rött kött i veckan)." (källa: https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/naturbeteskott/)
Andelen betesmark i Sverige är inte stor, närmare bestämt 1,2 %.
(Källa: https://svensktkott.se/om-kott/djuruppfodning/varfor-ska-man-valja-svenskt-notkott/
Kycklingar och grisar betar ju inte och än så länge äter ni mera gris än nötkött i Sverige. Bara är en liten del av köttdjuren som faktiskt får gå ute och hålla landskapet öppet. Och flera nötdjur på bete lär inte hjälpa enligt ny, svensk forskning: https://www.forskning.se/2020/03/09/lonsamhet-inte-fler-notdjur-kan-radda-naturbetesmarken/
"Landskapet växer inte igen på grund av veganer, vegetarianer eller andra människor som drar ner på köttet. Den köttproduktion som bidrar till miljönytta, som ett rikt växt och djurliv, ska finnas kvar. Men idag är ungefär hälften av köttet som äts i Sverige importerat och kycklingar och grisar bidrar sällan till någon miljönytta. Även fodret är ofta importerat, inte sällan från Brasilien. Det handlar med andra ord om en radikal minskning av dagens köttkonsumtion, vilket veganer och vegetarianer snarare hjälper Sverige att nå."
(källa: https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/klimat/faqvego)
Om betesmarken bara består av 1.2 procent av Sveriges areal så är det väl desto viktigare att bevara det som finns kvar i stället för att minska den ytterligare, urskogen utgör ca 4-5 procent av landets yta och det tycker många med rätta är på tok för lite.
Betesmark skulle om det var någon annan typ av natur förmodligen utlysas som skyddsvärt och fått skydd så som Reservat eller Nationalparker fått.
Ängar och vallar är inte betesmark men inte desto mindre viktiga för den biologiska mångfalden, dom kommer ju med att ersättas med annat om vi inte behåller tamboskapen och därmed behåller foderytorna.
Minskar vi antalet kreatur till hälften så går ju foderytorna samma väg....eller ska man tvångasmata dom kreatur som blir kvar för att kunna hålla samma arealer öppna ?
("Landskapet växer inte igen på grund av veganer, vegetarianer eller andra människor som drar ner på köttet. Den köttproduktion som bidrar till miljönytta, som ett rikt växt och djurliv, ska finnas kvar)
Jasså,,,,Aktivisterna i Naturskyddsföreningen, inget annat dom önskar sig till Jul när dom ändå är igång ?
Sen saknas fortfarande svar på hur man ska lösa gödningsfrågan med avsaknad av gödsel utan ökad klimat och/eller miljöpåverkan.
Sen kan jag hålla med om att import är ett problem på flera sätt, men den biten får dom som röstade för EU försvara i första hand.
Betesmark skulle om det var någon annan typ av natur förmodligen utlysas som skyddsvärt och fått skydd så som Reservat eller Nationalparker fått.
Ängar och vallar är inte betesmark men inte desto mindre viktiga för den biologiska mångfalden, dom kommer ju med att ersättas med annat om vi inte behåller tamboskapen och därmed behåller foderytorna.
Minskar vi antalet kreatur till hälften så går ju foderytorna samma väg....eller ska man tvångasmata dom kreatur som blir kvar för att kunna hålla samma arealer öppna ?
("Landskapet växer inte igen på grund av veganer, vegetarianer eller andra människor som drar ner på köttet. Den köttproduktion som bidrar till miljönytta, som ett rikt växt och djurliv, ska finnas kvar)
Jasså,,,,Aktivisterna i Naturskyddsföreningen, inget annat dom önskar sig till Jul när dom ändå är igång ?
Sen saknas fortfarande svar på hur man ska lösa gödningsfrågan med avsaknad av gödsel utan ökad klimat och/eller miljöpåverkan.
Sen kan jag hålla med om att import är ett problem på flera sätt, men den biten får dom som röstade för EU försvara i första hand.
Senast ändrad:
- Status
- Ej öppen för ytterligare svar.
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg