Tips på bra finbryne sökes

[niking]

Sedan har jag en fråga angående kombinationen knivstål + diamantbrynen. Finns det någon risk att kolatomerna i diamantbrynet kan reagera kemiskt med knivbladets stål och på så sett snabbt nöta ner diamantbrynet?

Bakgrunden till min fråga är att jag införskaffade en diamantskiva till min batteriförsedda vinkelslip, för att snabbt och effektivt kunna hugga in höjdfixar på jordfasta stenar ute i fält. (Jag sysslar en del med geodesi i firman). Då varnade försäljaren mig för att använda diamantskivan till att kapa järnföremål, just för att järnet reagerar kemiskt med diamantkornens kolatomer. Resultatet skulle bli att diamantskivan slits ner mycket snabbt. Då diamantskivan kostar 10-20 gånger mer än vanliga kap/slip-skivor, vill jag ju inte slita ner den i onödan...
/Niklas

 

[dePaul]

Sedan har jag en fråga angående kombinationen knivstål + diamantbrynen. Finns det någon risk att kolatomerna i diamantbrynet kan reagera kemiskt med knivbladets stål och på så sett snabbt nöta ner diamantbrynet?

Bakgrunden till min fråga är att jag införskaffade en diamantskiva till min batteriförsedda vinkelslip, för att snabbt och effektivt kunna hugga in höjdfixar på jordfasta stenar ute i fält. (Jag sysslar en del med geodesi i firman). Då varnade försäljaren mig för att använda diamantskivan till att kapa järnföremål, just för att järnet reagerar kemiskt med diamantkornens kolatomer. Resultatet skulle bli att diamantskivan slits ner mycket snabbt. Då diamantskivan kostar 10-20 gånger mer än vanliga kap/slip-skivor, vill jag ju inte slita ner den i onödan...
/Niklas

Det är nog inte större fara .

~Paul~

 

[MR_a]

Varje metod har sina för- och nackdelar. Det är pga denna faktor som vi som är knivintresserade slutligen sitter där med en uppsjö av diverse attiraljer/manicker och maskiner.

Det är först på slutet som man upptäcker att ingenting kan ersätta själva hantverket, dvs frihandslipning. Vissa bemästrar denna konst nästan omedelbart, andra kräver en livstid och ytterligare några lär sig aldrig det här fullt ut.

~Paul~

Jag började med en T7 som jag tycker har en rätt hög inlärningskurva, men är ypperlig då man har riktigt slöa eggar.
Fortsatte med en Sharpmaker som fungerar bra till att hålla en vass egg vass.

Apex Edge Pro är mitt senaste inköp, om jag köpt den först hade jag nog stannat vid denna.
http://www.vestrojakt.se/index.php?main_page=product_info&cPath=1_68_73&products_id=204

 

[Taxen]

jag använder biltemas våtslippaper mins inte vilken korstorlekar det är, men har för mig att det finaste är 600 och det räcker för att det ska gå att rakasig med kniven, stringlar på läder. tror att det finns finare papper än 600. sätter pappret på en plexiglasskiva med dubel häftande tejp och brynet kan du göra så stort som du vill.

Kör samma princip. Köpt stickel för skidåkning och klistrat på papper, ett på varje sida med olika kornstorlek. Blir vasst så in i....och håller skärpan länge. Billigt och lätt att förnya samt väldigt enkelt att ha med sig för oss som är ute mycket.

 

[dePaul]

Jag har på senare tid alltmer gått över till att endast polera eggen på redan befintligt vassa kniveggar. Mer än så behövs det faktiskt inte på daglig basis.

En omättad läderrem klarar tyvärr inte de stålsorter som ingår i de flesta av mina knivar. Jag gillar rostfritt och hårda kolstålsvarianter så en rejäl slippasta är nästan ett måste. Jag har köpt på mig några olika, bl a CrO- och diamantpasta (bivax-bas, den gröna) med så låg strävhet som 0,25 µ - 0,5 µ.

En sådan strigling resulterar i eggar på ned till submicronnivå, i bästa fall ner till samma siffror som själva pastan, dvs mellan 0,25 µ - 0,5 µ. Den här typen av skärpa finner man hos t ex rakblad.

Jag kör personligen gärna på standard 12C27 eller 13C26/AEB-L. Den typen av skärpa jag får fram ligger inte efter de flesta kolstålstyper såsom 52100 eller O1, trots de senares på pappret bättre förutsättningar. Tack Sandvik och Uddeholm för det!!

~Paul~

 

[-Patric-]

En sådan strigling resulterar i eggar på ned till submicronnivå, i bästa fall ner till samma siffror som själva pastan, dvs mellan 0,25 µ - 0,5 µ. Den här typen av skärpa finner man hos t ex rakblad.

~Paul~

hur mäter du fram dom värdena?

 

[dePaul]

hur mäter du fram dom värdena?

Jag mäter inte personligen, utan går efter en metod skapad av prof. emeritus i fysik och metallurgi John D. Verhoeven vid Iowa State University.

Summa summarum. När en sådan egg rakar armhåren utan att nudda huden, eller helt enkelt är så vass att du kan använda den i stället för ditt rakblad så vet man att eggen äger denna grad av skärpa - plus minus någon tiotusendels mm. Verhoeven pratar om en slarvmarginal på ca 0,05 micron.

Hans arbete bygger vidare på J. Juranitch arbeten presenterade i boken "The Razor Edge Book of Sharpening" från 1985 och som undertecknad också läst .

~Paul~

 

[-Patric-]

Jag mäter inte personligen, utan går efter en metod skapad av prof. emeritus i fysik och metallurgi John D. Verhoeven vid Iowa State University.

~Paul~

hittade hur mycket kul som helst att läsa ikväll o eftermiddag, tack för tipset!

 

[dePaul]

hittade hur mycket kul som helst att läsa ikväll o eftermiddag, tack för tipset!

Kul, ingen orsak att tacka!

Det finns som sagt hur mycket som helst att läsa i ämnet. Kruxet blir att få ett sammanhang i det.

~Paul~

 

[niking]

Jag letade lite i förrådet och hittade några gamla kakelskivor som blivit över. Borde inte dessa kakelskivor kunna användas som finbrynen? De är ju onekligen av keramiskt material.

Hittade några liknande Mc-Gyver tips på tuben, tex. http://www.youtube.com/watch?v=oG2QqhCTqT8&feature=related

/Niklas

 

[dePaul]

Jag letade lite i förrådet och hittade några gamla kakelskivor som blivit över. Borde inte dessa kakelskivor kunna användas som finbrynen? De är ju onekligen av keramiskt material.

Hittade några liknande Mc-Gyver tips på tuben, tex. http://www.youtube.com/watch?v=oG2QqhCTqT8&feature=related

/Niklas

Det beror på strävheten. Har du någon aning vad den ligger på?

~Paul~

 

[monokrom]

Jag har en Spyderco Sharpmaker men sen några månader tillbaka använder jag nästan bara min Fällkniven DC4 som jag håller i min vänstra hand, kniv i höger. Med de flesta, inte alla, knivar lyckas jag få eggen tillräckligt skarp för att kunna raka armhåren. (alltså mot huden, inte ninjaskärpan dePaul talar om.)

Det tilltalar mig att inte behöva något mer än en liten sten som kan följa med överallt. Jag har haft med mig dc4 till jobbet, till vänner, grannar och slipat alla deras knivar för att öva på så många knivar jag kan.

Längre fram kanske man kollar in lite japanska vattenstenar och läderstriglar etc. Men med en DC4 får jag praktisk skärpa och mer därtill. Räcker för mig.