Ta vandrings stav vid start i fjällen

[fowwe]

Hur kan ni rata kvastskaft som klena? Jag misshandlar kvastskaft och snöskyffel med stötar, bankande och brytande år efter år och då går minsann inte sönder. Begriper inte vad ni gör med era vandringsstavar?

Jag måste nu försvara mig och har jag fel så tänker jag verkligen inte ge mig. 😎 Hållbarheten har också att göra med hur fibrerna i träet går. Jag har haft rundstavar och annat som knäckts på grund av det (fast inte på vandring utan det har varit för andra ändamål). Men med noggrannhet i tillverkningen och rätt material så kanske...

 

[G.Kraft]

Vill instämma med Hans. Dåliga rundstavar och billiga kvastskaft har ofta svarvats helt tokigt utifrån fiberriktningen vilken gör att fibern som borde gå längs hela staven istället skär diagonalt och bara är 30cm. Då går de av lätt, det har hänt mig med även med måttligt våld.

Synar man billiga kvastskaft och väljer det bästa i stället kanske det går att pricka rätt.

Sen instämmer jag i att de pengar man kan lägga på stavar är relativt mycket gram/krona och ökad komfort i jämförelse med kvastskaft. Bryr man sig inte om transportlängd så kan man ju ta fasta skidstavar som kortas av och då är det bara några hundra för dugliga stavar som är lättare och bekvämare.

 

[Kvarnträsk]

Bra vandringstav blir det från Asp som är lättare än Björk, jag väljer mina från tät skog där de fått kämpa om solljuset och vuxit sig raka. En tumsbredd i diameter i toppänden till ca 1,25 i bottenänden och längd till hakan ungefär. Tas de lite längre än så kan staven fungera som stöd till kikaren.
Tas de nu på våren är de lätta att barka, torkar i rumstemperatur på några dagar till nån vecka. Att en vandringsstav skulle behöva torka ett år finner jag märkligt.

 

[skogsbaronen]

En rak käpp med någorlunda rätt fiberriktning är förvånansvärt stark, även om det är tunn. En dryg centimeter i botten är nog.
Numer har jag konverterat till tekeskopstavar.

Min favorit är riktigt snabbvuxen gran. Lätt och starkt, men svårt att hitta.
Al finns i mängder i dikeskanterna. Många är spikraka.
Asp funkar, men är tyngre.


Krokig och knotig björk...njäe.

Vill minnas att jag sett lämnade vandringsstavar i Kvikkjokk, men vill man inte chansa är det nog bäst att ta med en egen.

 

[bjornbuse]

Vandringsstav i trä är förra århundradet, släpp det, låt småbjörken vara vid ankomst. Vill man släpa en pinne på tåget/flyget tvärs genom sverige, by alla means. Men resten av det du bär på är massproducerat, köp en vandringsstav eller två.

 

[HasseQ]

Ta med kniven och leta upp en lagom lång och rak och tjock innan man börjar vandra, och fixa till den... Trevligt med hobbyslöjd, man kan förbättra den vartefter. Behövs bara en, att stödja sig på vid vad och när det är brant nedför.

 

[per_carlin]

Jag måste nu försvara mig och har jag fel så tänker jag verkligen inte ge mig. 😎 Hållbarheten har också att göra med hur fibrerna i träet går. Jag har haft rundstavar och annat som knäckts på grund av det (fast inte på vandring utan det har varit för andra ändamål). Men med noggrannhet i tillverkningen och rätt material så kanske...

Har mycket svårt att se att även det sämst svarvade 25mm kvastskaftet är klenare än en standard skidstav i aluminium.
Hållfasthet och vikt måste ställas i relation till förväntan, om du skall bryta upp stock och sten med pinnen kanske ett kvastskaft går av, troligtvis inte om du bara skall stötta dig mot den då du vandrar.

 

[Polar300]

Jag förstår inte frågeställningen alls :
Vad ska man med en (mer eller mindre nykapad) trästång till när det finns så mycket bättre lösningar nuförtiden? Teleskopiskt korta nog att förvara på / i ryggans spöfäste de gånger man finner det obehövligt med pensionärs-pinnar under promenaden - och teleskopiskt långa nog att vara en bra längd vid vadning. Och allt däremellan... Använder själv Black Diamond Trail Pro numera - och skulle aldrig någonsin önska mig tillbaks till dåtidens tillkapade träpåle... Dessutom så är nog färska träpåleknyckandet både olagligt och oetiskt nuförtiden.
/Odd

 

[Kvarnträsk]

En stav i trä har några fördelar som moderna stavar inte har, den kan göras längre och stadigare. Handen kan glida och alltid på en gång hitta optimal grepphöjd oavsett terräng. En stadig trästav håller att hänga på vid tex besvärliga vad. Med en stav är en hand alltid fri att vifta mygg, torka svett, hålla karta/kompass. Enda nackdelen imo är transportlängden.
Jag har dyra lätta vandringsstavar i kolfiber men de får nästan alltid stanna hemma då jag föredrar känslan i min trästav.
Det är samma med paddlar, har dyra lätta kolfiberpaddlar med hamnar oftast på vattnet med en träpaddel i handen

Oavsett material bör man testa sina stavar så de håller för den påfrestning man ev kan tänkas utsätta dem för senare, min sambo knäckte en (för tunn) trästav vid ett besvärligt vad, vilket hade kunnat sluta mycket olyckligare än vad det gjorde den gången.

 

[Skogsstjärnan]

Som Kimmo Engman skrev, ”Ta en egen under en kraftledning där slyn ändå ska bort.”

Det måste vara oroligt lite kvar av det eftersatta röjningsbehovet i södra Sverige. Här i Västernorrland ser vi inte skogen för alla träd... 😊 Röjningbehovet är enormt och skogsbolagen får utländsk hjälp att röja men trots det är det ett problem
Jag skulle nog inte anse att ta ett av miljoners miljoner sly vara oetiskt så att jag riskerar nattsömnen. Trots att brottet ifråga är i strid mot reglementet. Men som sagt fråga gärna markägaren om lov först, ta reda på vilket skogsbolag det är, vem som ev. skulle kunna ge tillstånd. Antagligen blir det dagens snackis. 😂

Själv tycker jag en traditionell vandringsstav är bökigare än en modern rymdmaterialpinne som är teleskopisk men trots det framhärdar jag ibland i den gamla fina traditionen där jag även snider ornament runt staven.

 

[tango]

Som Kimmo Engman skrev, ”Ta en egen under en kraftledning där slyn ändå ska bort.”

Det måste vara oroligt lite kvar av det eftersatta röjningsbehovet i södra Sverige. Här i Västernorrland ser vi inte skogen för alla träd... 😊 Röjningbehovet är enormt och skogsbolagen får utländsk hjälp att röja men trots det är det ett problem
Jag skulle nog inte anse att ta ett av miljoners miljoner sly vara oetiskt så att jag riskerar nattsömnen. Trots att brottet ifråga är i strid mot reglementet. Men som sagt fråga gärna markägaren om lov först, ta reda på vilket skogsbolag det är, vem som ev. skulle kunna ge tillstånd. Antagligen blir det dagens snackis. 😂

Själv tycker jag en traditionell vandringsstav är bökigare än en modern rymdmaterialpinne som är teleskopisk men trots det framhärdar jag ibland i den gamla fina traditionen där jag även snider ornament runt staven.

Om vi förutsätter god tillväxt av sly i krafteldnignsgata som geografiskt sammanfaller med start för vandringar så är det nog lösligt, men med tanke på hur många rapporter jag sett i media om ökat besökttryck i svenska fjällen får man kanske gå en bit innan man hittar sin fjällspatserkäpp. Det tar lite emot att ge sig på levande träd/buskar och det kritiseras hårt i andra trådar och är det svårt med allemansrätten så blir nog avdömningen mellan oönskad sly versus önskade växlighet än svårare, alla fjällbesökare är inte aktiva skogsbrukare. Det kans nog också variera, kanske den private markägaren önskar sin björk till fin-ved.

/Patrik

 

[Skogsstjärnan]

Om vi förutsätter god tillväxt av sly i krafteldnignsgata som geografiskt sammanfaller med start för vandringar så är det nog lösligt, men med tanke på hur många rapporter jag sett i media om ökat besökttryck i svenska fjällen får man kanske gå en bit innan man hittar sin fjällspatserkäpp. Det tar lite emot att ge sig på levande träd/buskar och det kritiseras hårt i andra trådar och är det svårt med allemansrätten så blir nog avdömningen mellan oönskad sly versus önskade växlighet än svårare, alla fjällbesökare är inte aktiva skogsbrukare. Det kans nog också variera, kanske den private markägaren önskar sin björk till fin-ved.

/Patrik

Helt riktigt Patrik. Fjällenvärlden har en annan biotop och där avråder jag bestämt att gnaga av något. Den fjällnära skogen hotas tillräckligt av avverkning.
Sedan tror jag inte riktigt det finns förståelse för vad begreppet ”röjningsberget” innebär. Att SCA, Sveaskog, Norrskog etc vill behålla björk till finved i eftersatt trakt betvivlar jag. Inte heller Bertil Ytterbom skog som privat storägare eller liknande. Möjligtvis den ytterst lilla skogsägaren som äger nån få hektar.
Jag är helt på det klara med allemansrätten och är en av dess främsta försvarare men ibland synes det här med att inte ens ta den minsta gren sly anta absurda proportioner. Många gånger undrar jag om folk sett en lövslyskog eller extremt tät barrskog som fått växa under lång lång tid. Det är ibland nästintill omöjligt att ta sig fram, men visst som princip har jag inte någon rättighet att ta ner något som växer ens där.