Stort knivintresse - välj din favoritkniv

[kimmolilja]

re

Tycker det ser ut som ca 4mm hål i den tången...


Här kommer nu färdig kniv. Lite hamon

 

[dePaul]

Tycker det ser ut som ca 4mm hål i den tången...


Här kommer nu färdig kniv. Lite hamon

Oj. Så trodde jag inte att slutresultatet skulle vara. Den ser nästan ut som en tysk tranchérkniv från 50-talet.

Personligen skulle jag hellre vilja se greppet lite fylligare, rakare och draget lite längre fram intill eggen för att därmed eliminera ricasson och hälen. Gärna ett fånglinehål på en kniv av den här storleken‼

~Paul~

 

[kimmolilja]

re

heh heh.. tackar.
Då ska du se mitt nästa projekt av köks kniv. Ingen riccasso där inte kommer bilder sen

 

[dePaul]

heh heh.. tackar.
Då ska du se mitt nästa projekt av köks kniv. Ingen riccasso där inte kommer bilder sen

Wow. Låter minst sagt intressant‼

Om jag vore kvalificerad att ge marknadsråd så hade mitt första dito varit att satsa på just kockknivar. Det finns ytterst få intressanta byggare av köksknivar i vårt land.

Den senaste flugan är japanska kolstålare. Personligen anser jag inte att dessa knivar har i köket att göra. Moderna rostfria knivar är avsevärt mer lämpliga, såvida man inte likt Roman Landes har en kniv i kolstål med HRC 73-75 (för att kompensera för slitstyrkan). En sådan kostar förstås inte under 10K.

~Paul~

 

[kimmolilja]

re

Joo, det finns en marknad för dessa också Har ju gjort några beställningsjobb förr

Paul, att skriva kolstålare inte har något i köket att göra är väl lite att ta i Beror nog på vad man är beredd att göra efter användning osv..

 

[dePaul]

Paul, att skriva kolstålare inte har något i köket att göra är väl lite att ta i Beror nog på vad man är beredd att göra efter användning osv..

När det gäller vanliga knivar så brukar användningsområdet variera en del. En kockkniv har däremot endast ett enda användningsområde och det är köket.

En köksmiljö är fuktig, full med diverse kemikalier och värmealstrande apparater. I en sådan miljö har enligt min åsikt en kolstålare inget att göra. Jag kan inte se en enda detalj där en kolstålskniv överglänser en rostfri dito. Förutsättningen är förstås att båda är tillverkade i någorlunda bra material.

Kan du presentera ett enda exempel där en kolstålare överglänser en rostfri kniv i köket? Jag menar förstås inte köttyxor eller andra typer av huggverktyg.

~Paul~

 

[kimmolilja]

re

Hemma i köket är det ingen fuktig luft att tala om. Skillnad är det väl i en stor kök på en restaurang eller så har haft köks knivar i kolstål hemma jag gjort men de har hamnat hos min syster av någon anledning. tar man bara hand om bladet efteråt o torkar det rent är det inga problem hemma. Att det blir patina på bladet det skiter jag i o tycker det har sin charm det med
Som skärande egenskaper ser jag inga nackdelar med en kolstålare. Visst håller jag med att det är inte kanske det bästa valet i restaurang med fuktig miljö men hemma... inga problem

 

[dePaul]

Det tar faktiskt inte speciellt lång tid för att kolstål skall lämna ifrån sig metallisk smak till diverse ingredienser/råvaror. Den på kockknivar ofta mycket tunna eggen börjar ta stryk rätt fort om man lämnar kniven utan att torka den i stort sett omgående. Om man betänker nämligen att en egg kan vara på submikronnivå så fattar man att det inte krävs speciellt lång tid för att en sådan egg tar stryk även om korrosionen inte syns på kniven i övrigt. Eggen blir helt enkelt försvagad.

Jag påstår inte att det inte går att använda en kolstålskniv i köket. Däremot hävdar jag att det inte finns anledning att göra så eftersom det inte medför några som helst fördelar.

Den enskilt viktigaste faktorn i samband med köksknivar är ju slitstyrka. Ingen håller ju på och täljer eller bankar in en kockkniv i en stubbe . Om man då accepterar att slitstyrka är den enskilt viktigaste faktorn så bör valet vara enkelt. Rostfritt är ju praktiskt taget alltid slitstarkare än kolstål. Det som gör det mer slitstarkt är de hårda karbider som förekommer i de flesta moderna rostfria stålsorterna. Dessa är t ex molybdenkarbider, kromkarbider, vanadinkarbider eller volframkarbider. Några exempel på legeringsämnenas hårdhet:

• Kromkarbider - 66/68 HRC
• Molybdenkarbider - 72/77 HRC
• Volframkarbider - 72/77 HRC
• Vanadinkarbider - 82/84 HRC

Kolstål har inte den här typen av kemisk komposition och måste förlita sig på hårdhet för att kompensera avsaknaden av de hårda karbiderna. Men för att komma upp i samma slitstyrka som en ordinär rostfri kniv med en HRC på ca 60 så måste kolstålskniven vara ungefär 4-8 Rockwell hårdare än den rostfria för att komma i samma nivå. Jag känner inte till många tillverkare som ligger så högt med sina kolstålsknivar. Det finns som sagt undantag som i fallet med Roman Landes men dessa knivar kostar inte under 20K kronor. Många kolstålstyper förlorar dessutom sin fördel om man höjer hårdheten för mycket. De tappar nämligen i slagseghet och blir sköra.

Här är Roman Landes kolstålskniv, HRC en bra bit över 70:

 

[Mikael W]

Det tar faktiskt inte speciellt lång tid för att kolstål skall lämna ifrån sig metallisk smak till diverse ingredienser/råvaror. Den på kockknivar ofta mycket tunna eggen börjar ta stryk rätt fort om man lämnar kniven utan att torka den i stort sett omgående. Om man betänker nämligen att en egg kan vara på submikronnivå så fattar man att det inte krävs speciellt lång tid för att en sådan egg tar stryk även om korrosionen inte syns på kniven i övrigt. Eggen blir helt enkelt försvagad.

Jag påstår inte att det inte går att använda en kolstålskniv i köket. Däremot hävdar jag att det inte finns anledning att göra så eftersom det inte medför några som helst fördelar.

Den enskilt viktigaste faktorn i samband med köksknivar är ju slitstyrka. Ingen håller ju på och täljer eller bankar in en kockkniv i en stubbe . Om man då accepterar att slitstyrka är den enskilt viktigaste faktorn så bör valet vara enkelt. Rostfritt är ju praktiskt taget alltid slitstarkare än kolstål. Det som gör det mer slitstarkt är de hårda karbider som förekommer i de flesta moderna rostfria stålsorterna. Dessa är t ex molybdenkarbider, kromkarbider, vanadinkarbider eller volframkarbider. Några exempel på legeringsämnenas hårdhet:

• Kromkarbider - 66/68 HRC
• Molybdenkarbider - 72/77 HRC
• Volframkarbider - 72/77 HRC
• Vanadinkarbider - 82/84 HRC

Kolstål har inte den här typen av kemisk komposition och måste förlita sig på hårdhet för att kompensera avsaknaden av de hårda karbiderna. Men för att komma upp i samma slitstyrka som en ordinär rostfri kniv med en HRC på ca 60 så måste kolstålskniven vara ungefär 4-8 Rockwell hårdare än den rostfria för att komma i samma nivå. Jag känner inte till många tillverkare som ligger så högt med sina kolstålsknivar. Det finns som sagt undantag som i fallet med Roman Landes men dessa knivar kostar inte under 20K kronor. Många kolstålstyper förlorar dessutom sin fördel om man höjer hårdheten för mycket. De tappar nämligen i slagseghet och blir sköra.

Här är Roman Landes kolstålskniv, HRC en bra bit över 70:

Kul att lära sig lite om sån't här Paul.
Kan inte säga att ovanstående är ngt dussininlägg precis.
Fortsätt bara!

Mikael

 

[Puukare]

Intressant helt klart. Vad är det för diameter på hålen i tången?

Det är 4 mm

 

[dePaul]

Kul att lära sig lite om sån't här Paul.
Kan inte säga att ovanstående är ngt dussininlägg precis.
Fortsätt bara!

Mikael

Det svåra är att veta på vilken nivå och vilka formuleringar man kan ligga på utan att det låter allt för nördigt och ointressant för andra att läsa .

Tack förresten!

~Paul~

 

[MAW]

Tack. De där bladen verkar vara prisvärda och välritade alternativ helt klart.

En fråga till Er:

Fällkniven A2, varför är den så fruktansvärt anonym?
Det pratas oändligt mycket om F1, H1, S1 bland oss entustiaster men nästan aldrig om A2. De flesta här (alltså vi insiktsfulla i knivtråden då ) är ju överens om värdet av en stor kniv emellanåt, och A2 borde ju vara exemplarisk framförallt om man vill ha rosttrögt.
Vad har ni att säga om denna kniv, hade varit mycket in tressant att höra!