Stort knivintresse - välj din favoritkniv

[Dr manne]

Seriöst????

 

[dePaul]

Seriöst????

Ja, helt seriöst. Vet inte vad du försöker säga med din bild.

~Paul~

 

[Gympa_Jöran]

Kniv/ stålfrågor

Har med stigande intresse följt tråden. Lärorikt. Har fö läst större delen om mastodonttråden om kockknivar i annat fora. Har alltid gillat knivar och vill ha dem vassa, nöjer mig dock när jag kan raka armarna med dem. Har alltid ett fickbryne, modell billigt biltema (alt lidlbrynena som ofta nämns.) i skog och mark, samt i snickarbyxorna. Använder en egentillverkad, rätt ful kniv med en oavsiktligt pervers slida. Återkommer m bild imorrn. Har nyligen köpt(299kr XXL) en brusletto Villman i 440C att knocka gäddor, skära bröd, hugga sly samt vända kött i stekpannan med. Ville egentligen göra en egen huggare men till det priset får det anstå.
Nu till frågorna:
1. Jag har smitt 2 knivblad i stålet aeb-L, som var prisvärt och vad jag förstått är ett bra stål. Kan man härda detta själv eller är det bättre att lämna in det(~45-50kr st)?
2.Hur tunnt vågar man slipa eggen innan härdningen, en googling ger olika svar mellan 0.5mm och 3 mm. Påverkas det av om man skickar in dem?
3. Stål, till knivar, består ju bla av krom och vanadium; skulle det gå att få ett vettigt knivblad av en skiftnyckel el. en fast nyckel?
4. Blir knivbladet likvärdigt om jag, istället för att smida fram det, sågar och slipar fram formen. Eller påverkar bankandet av järntenen stålets molekyler på något fysikaliskt(=magiskt) vis? Det är ju kul att smida, men ganska tidsödande, särskilt när man inte har en egen ässja...

 

[dePaul]

1. Har med stigande intresse följt tråden. Lärorikt. Har fö läst större delen om mastodonttråden om kockknivar i annat fora.

2. Återkommer m bild imorrn.

3. aeb-L.....Kan man härda detta själv eller är det bättre att lämna in det(~45-50kr st)?

4. Hur tunnt vågar man slipa eggen innan härdningen, en googling ger olika svar mellan 0.5mm och 3 mm. Påverkas det av om man skickar in dem?

5. Stål, till knivar, består ju bla av krom och vanadium; skulle det gå att få ett vettigt knivblad av en skiftnyckel el. en fast nyckel?

6. Blir knivbladet likvärdigt om jag, istället för att smida fram det, sågar och slipar fram formen. Eller påverkar bankandet av järntenen stålets molekyler på något fysikaliskt(=magiskt) vis? Det är ju kul att smida, men ganska tidsödande, särskilt när man inte har en egen ässja...

1. Kul! Knivtrådar brukar vara säkra kort när det gäller antalet besökare och inlägg .

2. Skall bli intressant.

3. Beror på varthän du skickar kniven. Men rent generellt är det ett bättre alternativ än att försöka själv ifall man inte besitter kunskaper och rutin.

4. Ju tunnare egg, desto känsligare är den för temperatur/genomhärdning. Kravet på noggrant styrd temperatur är således viktigt. Av denna anledning presterar många blad bättre efter några månaders/års användning, dvs då man har slipat bort den sköra/överhärdade eggen. Detta drabbar oftast fabrikstillverkade knivar men ibland också handgjorda dito.

5. Du får ett blad som är mycket slagsegt men med en låg grad av slitstyrka, dvs eggen på ett sådant blad skulle inte hålla sin skärpa speciellt länge. En typisk skiftnyckel ligger på runt 30-40 HRC. Stålet är genomgående av kolvarianten eller låglegerat verktygsstål.

Ett bättre val skulle vara fasta krom/vanadin-nycklar men även de har en låg grad av slitstyrka (trots de nämnda kemikalierna) jämfört med knivar tillverkade i traditionella ståltyper.

6. Poängen med att smida är att likrikta stålet, dvs få molekylsträngarna att peka åt samma håll. Om du får tag i ett stål där detta moment redan är utfört så kan du mycket väl köra på "stock removal"-metoden. Du måste dock härda om bladet eftersom högvarviga maskiner har en vana att förstöra härdningen, framför allt på de tunnare delarna av bladet.

Att endast smida utan att härda är poänglöst/meningslöst.

~Paul~

 

[Gympa_Jöran]

Utlovad bild på min brukskniv. Tillverkad för 12-13 år sedan. Slidan har en form som med dräneringshålet för tankarna mot ordets egentliga betydelse. Märkligt nog blev det på det viset, oavsiktligt. Vilket ingen vill tro på... Den såg ännu mer oanständig ut innan jag färgade slidlädret mörkt.

 

[Lux Carbone]

Hehe ...
En fin kniv likväl. Ser ut att vara en trevlig liten krabat.

/Lux

 

[Gympa_Jöran]

För att svara på trådens egentliga frågor:
1. Smörkniv, moraknivarna i snickarbältet( bygger om)
2. Ovan visad + brusletton, samt min leatherman.
3 . Lädermannen fölet alltid med.
4. Victorinox(22, 26 & 28)med jakarandaandtag, sköna, lättslipade men slöas fort. Frugan handdiskar dem och lägger dem vårdslöst på på diskbänken. (Och jag går ofta in med ytterskor..,)
5. Alltid nästa kniv som jag vill tillverka. Som sen ges bort - jag har ju sno..en.😉

 

[Lux Carbone]

Traditionella knivar var som sagt på tapeten så här kommer en text till för den hågade.

Lite svårt att skriva bara då jag lyckats hyvla av mig höger pekfingertopp på en mandolin. Vass som f-n var den!
Knivar är jag van vid men inte dylika tingestar.

http://cykligare.blogspot.se/2014/11/traditionella-fallknivar-rr-canoe.html​

RR Canoe Arrowhead​

/ J

Ouch! Mandoliner är farliga grejer. Vi får hoppas att fingret växer ut igen...

Gillar kanotmönstret, enkelt och genomtänkt.
Och som vanligt, tack för trevlig recension.

/Lux

 

[7S]

Utlovad bild på min brukskniv. Tillverkad för 12-13 år sedan. Slidan har en form som med dräneringshålet för tankarna mot ordets egentliga betydelse. Märkligt nog blev det på det viset, oavsiktligt. Vilket ingen vill tro på... Den såg ännu mer oanständig ut innan jag färgade slidlädret mörkt.

Satt i sitt sammanhang skattade jag till när jag läste slidlädret...

Fin och allmänt trevlig kniv Kan ju knappast beskyllas för att vara en k*kförlängare

 

[Gympa_Jöran]

Tänkte ge en tydligare bild. Designmiss? Nä, som förlängare behövs den inte, bladet kan trots sin ringa längd användas som förkortare, hemska tanke. Svårt att resonera kring ämnet utan att det blir tolkningsbart. Jag lyckades faktiskt få till sk sugpassning på "knivfodralet"😜

 

[Lux Carbone]

En hojkompis till mig hittade en kniv på backen när vi var ute och tog en fika utefter vägen under en hojtur. Själv hade han inget intresse i den så jag frågade om jag kunde få den av honom och till min stora lycka fick jag den i handen.
Den har nu hängt med i tre år och jag skulle inte byta bort den mot något!
Den är utmärkt i stålet och jag har endast slipat den en gång och då är jag ute ofta antingen med hoj eller med rygga. Kan bara rekommendera denna knivtillverkare som jag senare sökte upp.

http://www.marttiini.fi/epages/Mart...jectPath=/Shops/MarttiiniShop/Products/129010

Kul att höra historien bakom din kniv och att du gillar den.
Som Paul säger använder Martiini numera sig tyvärr av ett ganska mediokert rostfritt stål. I övrigt är det en fin och trevlig kniv.
Dock har Martiini tillverkat Lynx-knivar sedan 1928 och kanske är din Lynx en äldre modell i bättre stål?
Har du någon egentagen bild på ditt exemplar (bilden du visar är misstänkt likt en generisk produktbild...)?

/Lux

 

[Dr manne]

Japp det var en generisk produktbild.😷

Den äkta varan ser ut så här: