avslutad210712
Gäst
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Varken svart eller vitt
Nej naturligtvis hade jag inte blivit glad över såna saker och jag har aldrig påstått att samerna blivit bra behandlade - tvärtom. Det innebär dock inte att förbättringar för samerna skall behöva gå ut över resten av befolkningen i norrbotten eller hur. Eller anser man att har man redan behandlat samerna illa kan man lika gärna behandla alla andra här uppe i norr illa så blir det rättvist.....
En annan sak som är lite konstig är att om det skall avverkas här uppe så är det renbetesland, skall vi bygga en järnväg vid kusten så är det precis i bästa renbeteslandet, skall det byggas en väg i fjällen så är det i bästa renbeteslandet etc etc. Eftersom hela norrbotten tydligen är bästa renebeteslandet så tycker jag att just renskötseln har tagit alldeles för stora proportioner så lös in renskötseln. Speciellt om det bara är ca 150 personer som lever på den.
Verkar gå väldigt bra att begränsa yrksefiskarnas fiske vid kusten och dessutom förbjuda dem att fiska på sina egna vatten utan att ens betala ut ersättning för det så jag ser inget hinder att lägga ner renskötseln. Kan tom sträcka mig så långt att samerna får en liten symbolisk ersättning.
Rogen; sa:Nej, jag hade blivit arg om det dundrade in en hög med renar i potatislandet jag också! Men det kan faktiskt finnas orsaker till att de kommit dit som jag, du och vi andra har största skulden för.avslutad210712; sa:Ärligt talat tror jag inte att de som har odlingar nere vid kusten och som får dessa nertrampade av renflockarna håller med dig. Och inte heller är det tal om någon som helst ersättning vare sig från renägarna eller staten. Så visst finns det en särbehandling som inte alltid negativ för renägarna. Enligt rykten har det hänt att de som fått sina odlingar nertrampade helt enkelt har tagit fram bössan och gjort samernas arbete med att samla ihop flockarna lite enklare. Naturligtvis pratar vi inte om trädgårdar eller annat för där går inte renarna in utan om folk som faktiskt skall leva på potatisodling. Och de kanske inte breder ut sig på allas bekostnad men om du själv hade en odling du skall leva av kanske du inte tycker det är så skoj att få den nertrampad eller hur.
Ska vi behöva lägga ned alla bondgårdar ifall det helt plötsligt skulle hoppa omkring lite grisar också? Är det inte bäst att kolla om det är hål i något staket först?
Se det från andra sidan också. Hade du blivit glad om du var bonde och fick ett vattenkraftsanlägg mitt i hagen, stängsel som gjorde att korna inte kunde gå rakt in i bondgården, granne som inte ville att du skulle använda traktor för så gjorde inte bönderna förr i tiden, klagande över att stigen ner till båten var skador av natur, bilister som klagar för att du stoppar och ger kossorna mat och vatten under transport och att det var du som blev kallade miljöbandit för att du hade en ide om ett vindkraftverket vid sidan av vattenskraftverket..
Nej naturligtvis hade jag inte blivit glad över såna saker och jag har aldrig påstått att samerna blivit bra behandlade - tvärtom. Det innebär dock inte att förbättringar för samerna skall behöva gå ut över resten av befolkningen i norrbotten eller hur. Eller anser man att har man redan behandlat samerna illa kan man lika gärna behandla alla andra här uppe i norr illa så blir det rättvist.....
En annan sak som är lite konstig är att om det skall avverkas här uppe så är det renbetesland, skall vi bygga en järnväg vid kusten så är det precis i bästa renbeteslandet, skall det byggas en väg i fjällen så är det i bästa renbeteslandet etc etc. Eftersom hela norrbotten tydligen är bästa renebeteslandet så tycker jag att just renskötseln har tagit alldeles för stora proportioner så lös in renskötseln. Speciellt om det bara är ca 150 personer som lever på den.
Verkar gå väldigt bra att begränsa yrksefiskarnas fiske vid kusten och dessutom förbjuda dem att fiska på sina egna vatten utan att ens betala ut ersättning för det så jag ser inget hinder att lägga ner renskötseln. Kan tom sträcka mig så långt att samerna får en liten symbolisk ersättning.