Skillnad mellan löpband och vanlig löpning

[Bussman]

Kan inte riktigt hålla med känner jag. Eftersom löpbandet rör sig bakåt i förhållande till dig, och eftersom du under viss tid har fötterna på det, så måste du generera kraft framåt också för att inte ramla av bandet.

 

[bigfoot]

Re: Helt klart fel.

I vanlig löpning måste du förflytta tyngdpunkten framåt för att kunna genera hastighet. Det behöver du inte på ett löpband.

Där rör sig tyngdpunkten bara upp och ned. Inte framåt. Mest troligt borde detta, om man utför en vanlig vektoranalys, ge en högre resultant vid vanlig löpning än vid rullbandslöpning.
(---)
Rullband är inte lika jobbigt som vanlig löpning.

Tyngpunkten rör sig i bägge fallen "framåt" relativt marken, vare sig "marken" är en skogsstig eller ett rullande band. Det är bara en fråga om val av lokalt koordinatsystem. Vektoralgebra på det borde rimligen ge exakt samma svar.

Huruvida löpband är mindre jobbigt än "riktig" löpning har diskuterats rätt länge och googlar man lite hittar man förmodligen mer noggranna utredningar. Jag för min del tror att den genomjämna belastningen vid löpbandsträning gör att särskilt långa pass blir alltför lätta. Mitt tips är att köra mycket intervaller och använda lutningsfunktionen flitigt!

Eller så åker man skidor på vintern...

 

[StoraBerg]

Tyngdpunkten är still

..relativt marken vid rullbandslöpning. Du flyttar tyngdpunkten upp och ned med vissa amplituder. Du rör benen med vissa "pendellika" utslag i horisontal led. På så sätt parerar du bandets hastighet.

Så funkar det ju inte på en skogsstig. Där får man generar hastigheten själv, således rör sig tyngdpunkten framåt vid vanlig löpning.

Jag tror även att belastningen på både elastisk och kontraktil komponent blir betydligt större i vanlig löpning pågrund av ovan nämnda förhållanden. Man behöver inte generera en propulserande kraft framåt på samma sätt vid vanlig löpning som vid rullbandslöpning.

Sedan kan jag hålla med om att det är hållbart att påstå att krafterna är i balans vid rullbandslöpning. Eftersom man inte åker av bandet. Det är dock inte alls samma sak som att löpa på ett fast underlag.

 

[Strykarräven]

Jag kan varken fysik eller matte, men det borde finnas rätt många mätningar av hur fort man springer en viss sträcka med t ex en viss puls, alternativt hur fort man maxar en viss sträcka, på löpband resp på vanlig plattmark vid 22 grader och molnfritt. Kan inte föreställa mig att idrottsforskningen kan leva i ovisshet om detta, oavsett om de kan vektoralgebra. Eller?

 

[bigfoot]

(---)Kan inte föreställa mig att idrottsforskningen kan leva i ovisshet om detta, oavsett om de kan vektoralgebra. Eller?

Nej då, ämnet är ganska genomforskat och artiklar dyker upp då och då i löpartidningar. Sammanfattningvis kan man väl säga att om det hade funnits några enkla samband som håller så hade det synts i forskningen. Däremot verkar det fortfarande pågå en del diskussioner om varför resultaten skiljer, och hur man kan komma runt det.

 

[v-tuna]

Ännu mer komplicerat

Frågan kompliceras ytterligare av att olika löpband är olika jobbiga att springa på. Det kan skilja rätt mycket mellan olika fabrikat och modeller.

Vissa har lite grundlutning, en del har hårdare underlag än andra o.s.v.

Jag har upptäckt att det skiljer mer mellan vilket löpband jag väljer i gymmet än hur dagsformen är.

Jag har köpt dubbade löparskor, så nu slipper jag löpbanden ...

 

[junis]

De är lättare att springa fort och hålla jämt tempo på löpband. Vissa band har mer svikt än andra, det gör tex att man förhållandevis hinner längre på band än ute. Tyngdpunkt vet jag inte, möjligen.. Men tex så är det vid hög fart på löpand lättare att springa utan att ta ut rörelser, tänkte på överkropp å armar. Det är svårare att göra ute. Det betyder att det behövs mer kraft där.

L

 

[Gamling]

Teknik på löpband

Här finns guldkorn:

http://video.google.com/videoplay?docid=5933733973682128992&q=ok+go+video


God fortsättning!
Björn

 

[Anders262]

Teoretiskt sett borde...

Gött att kunna teoretisera lite: -Om man bortser från eventuella backar (bor själv i Skåne) och underlagets beskaffenhet så är väl den enda skillnaden mellan utomhuslöpning och löpband en avsaknad av luftmotstånd vid det senare fallet? Någon i tråden nämner att man genom att luta bandet en viss vinkel kan efterlikna luftmotståndet vid en given hastighet. Detta verkar rimligt eftersom man vid löpning övervinner luftmotsåndet genom att luta framåt. Anta att man vinklar upp bandet samma vinkel (alfa) som man hade lutat framåt vid normal löpning. Normalkraften på löpbandet blir då m*g*cos(alfa) jämfört med m*g ute i skogen. Vidare blir "luftmotståndet" m*g*sin(alfa) på löpbandet jämfört med m*g*tan(alfa) vid normal löpning. Sammanfattningsvis blir ansträngingen en faktor cos(alfa) mindre på löpbandet, vilket vid en grads lutning motsvarar en minskning på 0.15 promille (0.6 vid 2 grader). Själv skulle jag aldrig märka en så liten ändring. Den stora skillnaden borde istället ligga i skillnader i underlag och backar, vilket i sin tur beror på val av motionsslinga respektive val av löpbandsfabrikat och träningsprogram.

Slutsatsen borde vara att paddling är en vida överlägsen aktivitet då chansen att fånga surfvågor och se säl vid paddling är avsevärt högre än vid löpning.

 

[Mezzner]

Det där med att tyngdpunkten rör sig eller ligger stilla är lätt att lura sig på.

Om vi börjar med den stora generella skillnaden att man på ett löpband inte rör sig i föhållande till marken, så har det ingen betydelse i längden. Det är ju faktiskt så att när man springer så är det bara under accellerationsfasen som horisontalrörelsen relativt marken har betydelse. Sedan bibehåller man ju bara uppnådd hastighet vilket kostar gratis ur nån slags mekanisk effektsynvinkel.

Man gör under löpning i konstant hastighet vissa accelerationer/retardationer under själva steget, men där är det nog samma sak på löpband som i naturen.

Läste för en tid sedan i Ny Teknik (tror jag) om betydelsen av lutningen. Ur lite mer teknisk och förenklad aspekt har lutningen ingen betydelse eftersom tyngdpunkten in flyttar sig med tiden på ett löpband.
Dock är det så att kroppen gör små lyft uppåt under varje steg (större vi lutning än utan lutning), och eftersom man är dålig att återvinna lägesenergin varje gång men sjunker tillbaka så kostar de i praktiken mer effekt att ha viss lutning på bandet.

De erfarenheter som redovisas ovan styrker ju detta och dessa erfarenheter och ev mätningar är säkert bättre än det teoretiska modeller som ju alltid innebär förenklingar.

 

[Anders262]

teoretisera mera

Det där med att tyngdpunkten rör sig eller ligger stilla är lätt att lura sig på.

Om vi börjar med den stora generella skillnaden att man på ett löpband inte rör sig i föhållande till marken, så har det ingen betydelse i längden. Det är ju faktiskt så att när man springer så är det bara under accellerationsfasen som horisontalrörelsen relativt marken har betydelse. Sedan bibehåller man ju bara uppnådd hastighet vilket kostar gratis ur nån slags mekanisk effektsynvinkel.

Man gör under löpning i konstant hastighet vissa accelerationer/retardationer under själva steget, men där är det nog samma sak på löpband som i naturen.

Korrekt

Läste för en tid sedan i Ny Teknik (tror jag) om betydelsen av lutningen. Ur lite mer teknisk och förenklad aspekt har lutningen ingen betydelse eftersom tyngdpunkten inte flyttar sig med tiden på ett löpband.
Dock är det så att kroppen gör små lyft uppåt under varje steg (större vi lutning än utan lutning), och eftersom man är dålig att återvinna lägesenergin varje gång men sjunker tillbaka så kostar de i praktiken mer effekt att ha viss lutning på bandet.

Huruvida bra man är på att återvinna lägesenergi är ointressant för resonemanget. Då bandet lutar måste maskineriet bromsa (förlustenergi) för att bibehålla konstant hastighet på bandet. Förlustenergin måste balanseras av motsvarande energi-input från löparen. (Jämför om det lutande bandet hade frihjul skulle hastigheten hela tiden öka.) Detta resonemang håller även om löparen lyckas hålla tyngpunkten helt stilla.

De erfarenheter som redovisas ovan styrker ju detta och dessa erfarenheter och ev mätningar är säkert bättre än det teoretiska modeller som ju alltid innebär förenklingar.

Det verkar ju som vi alla är överrens om att det är mindre jobbigt att löpa på bandet. Men med tanke på alla felkällor (olika underlag, dagsform, vindriktingar, klimat, mentalt mm) samt givet den otroligt lilla skillnaden (mindre än en promille) som man vill mäta har jag mycket svårt att tro att man på ett trovärdigt sätt kan påvisa några säkerställda skillnader genom mätning på löpare. Vidare innehåller även mätningar förenklingar.

Blir mer och mer övertygad om att paddling är att föredra.

 

[Mezzner]

Jag håller med om att paddling är att föredra, även om det är så att paddling inte ger bättre löpträning än löpning.

Beträffande lägesenergin så är det ju så att bromsningen osv är en del av en ekvation där alla effekter ska balanseras så att löparen inte springer av bandet, framåt eller bakåt. Om löparen skulle kunna utvinna lägesenergin så skulle det rimligen medföra att mindre bromsbehov funnits.

Att mäta om det spelar roll om man lutar bandet eller ej osv tror jag visst är möjligt. Att det är många parametrar som kan varieras har ju inte så stor betydelse så länge man vill påvisa betydelsen av enstaka parametrar. Man får förstås ändra en parameter i taget under mätningen.
Att olika mätband är olika jobbiga, liknar ju faktiskt sådan gammaldags löpning med förflyttnng längs markplanet. Underlag mm. varierar ju även där varför sådana saker påverkar t ex miltider.

Paddling har ju det gemensamt med löpningen att en person inte alltid och oavsett val av kajak, rutt samt väder (i den mån man nu väljer detta) presterar samma miltider. Dagsformen varierar väl också för såväl löpare som kanotister.

Att paddla är dock alltid roligare än att springa, och att paddla i vattnet är alltid roligare än att paddla i maskig (så länge vattnet är flytande åtminstone).