Men det här är ju inga konstigheter alls.
Vilken administration tänker du på nu?
Nej, så är det såklart, man kan inte hitta på. Men den gränsdragningen är inte ännu prövad, och SoS föreslår att man ändrar lagen för att det skall vara tydligt eftersom det inte är det (men dom vill inte att det skall vara som lagen nu är skriven och har själva i sin egen tolkning lagt till "yrkesmässig" för att slippa kolla det som verkar ideellt. Det lagändringsarbetet är inte utfört ännu och kan nog ta någon tid. Att SoS inte kommer att jaga de som är ideella är bra, men om någon verkligen skadar sig så att det ev blir en fråga om vad som hände, och hur det behandlades (t ex anmälan för att man tycker att det inte sköttes bra, försäkringsbolaget krånglar), så kommer IVO och SoS inte undan att granska det, och det är ju lite trist om arrangören då plötsligt är "vårdgivare" utan att ha förstått det innan.
Man får inte vara legitimerad och utföra något som betraktas som sjukvård, då gäller inte säkert undantagen så att plåstren är hos någon utan legitimation är enklare. Är såret så djupt att det blir sjukvård, hänvisning till närmaste akut för ett stygn t ex. eller bara ytligt och den legitimerade erbjuder bara ett plåster för självhjälp?
Administration som kvarstår är ffa journalarkivering, dokumentation mm. När försäkringsbolaget vill ha ut journalen från det initiala omhändertagandet av skadan 1,5 år senare för att reglera försäkringsvärdet i olycksfallsförsäkringen. Vill landstinget arkivera det gratis bara för att SoS kan tycka att lösningen är reglementsenlig?
Och om man av någon anledning måste kalla det sjukvård eller ha "matchläkare" vid varje match som arvoderas krävs en anmälan till SoS en månad innan, verksamhetschef, patientsäkerhetsarbete, patientförsäkring mm (inte bara fotboll och hockey som har det, boxning, amerikansk fotboll m fl utan den ekonomin har kravet i tävlingsbestämmelserna) vilket inte är motiverat för att en läkare/sjuksköterska öppnar förbandslådan för småsår.
Förhoppningsvis löser det sig mer tydligt om några år.
Slutet på SoS rapport talar om tillämpningssvårigheterna (läs hela själv):
"Undantag från nu gällande regelverk
Att undanta ideella föreningar från hälso- och sjukvårdens regelverk kan vid en första anblick se ut som det enklaste sättet att underlätta för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta inom ideell föreningsverksamhet. Det är dock svårt att finna undantag som underlättar och som inte samtidigt medför påtagliga konsekvenser för patientsäkerheten. Det finns också alltid en risk att ytterligare regler skapar fler gränsdragnings- och tillämpningssvårigheter.
Undantag från vad som är hälso- och sjukvård
Att undanta vissa åtgärder, t.ex. enklare hälso- och sjukvård eller första hjälpen, från att vara hälso- och sjukvård om de utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller annan i en ideell förening skulle kunna förenkla för det ideella föreningslivet. Sådana åtgärder skulle då falla utanför hälso- och sjukvårdens regelverk och en ideell förening som yrkesmässigt bedrev en verksamhet av sådana åtgärder skulle inte vara vårdgivare. Det skulle dock också medföra att det personliga yrkesansvaret för hälso- och sjukvårdspersonal faller bort vid sådana åtgärder. Det skulle vara negativt för patientsäkerheten och det har dessutom kommit fram i utredningen att det personliga yrkesansvaret inte ses som ett problem. Det framstår sammanfattningsvis inte som motiverat att undanta vissa åtgärder från att vara hälso- och sjukvård.
Undantag från att vara vårdgivare
Om ideella föreningar undantas från att vara vårdgivare skulle det bli lättare för dem att engagera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal på så sätt att de skulle kunna bedriva hälso- och sjukvård yrkesmässigt utan att behöva följa de bestämmelser som gäller för vårdgivare. Ett sådant undantag skulle inte medföra sådana långtgående konsekvenser för det personliga yrkesan- svaret som ett undantag från vad som är hälso- och sjukvård skulle kunna göra. Hälso- och sjukvårdsåtgärder som utförs i ideell föreningsverksamhet skulle fortfarande vara hälso- och sjukvård. Det bör dock också beaktas att en vårdgivare i mycket är ett stöd för hälso- och sjukvårdspersonalen. Att ta bort vårdgivaren kan således inte enbart antas förenkla för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Att generellt undanta ideella föreningar från att vara vårdgivare skulle öppna för att vilken hälso- och sjukvårdsverksamhet som helst skulle kunna bedrivas i ideell föreningsform utan att det organisatoriska ansvar som en vårdgivare normalt har för sådan verksamhet aktualiseras. Det skulle otvivelaktigt kunna leda till risker för patientsäkerheten.
Sammanfattningsvis anser Socialstyrelsen att en undantagsreglering kräver en mer omfattande och allsidig utredning än vad som varit möjligt inom ramen för det aktuella uppdraget. Mot bakgrund av detta och att de åtgärder som Socialstyrelsen föreslår i övrigt bör kunna avhjälpa en stor del av den problematik som försvårar för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta inom ideell föreningsverksamhet, bedömer Socialstyrelsen att det inte är motiverat att föreslå en undantagsreglering.
Tydligare regler om vem som är vårdgivare
Socialstyrelsen bedömer att sådana förtydligande regeländringar vore motiverade.
Vårdgivarregistret
Om en ideell förening som är osäker på om den är vårdgivare kan vända sig till en myndighet och få hjälp med denna bedömning minskar osäkerheten kring om föreningen måste tillämpa de bestämmelser som gäller för vårdgi- vare. Det kan vara olämpligt för myndigheterna att gå in på sådana konkreta bedömningar inom ramen för sedvanlig rådgivning. I samband med registre- ring av verksamheter i det så kallade vårdgivarregistret finns dock större möjligheter till detta enligt Socialstyrelsen.
Den som avser att bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet ska enligt
2 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, anmäla verksamheten till IVO:s vårdgivarregister senast en månad innan verksamheten påbörjas. När en ideell förening eller annan anmäler sig hos IVO, bör myndigheten granska om den som gjort anmälan är att betrakta som vårdgivare eller inte. Om den inte är att betrakta som vårdgivare ska verksamheten inte registreras och om den är att anse som vårdgivare ska verksamheten registreras. Anmälaren får då besked om denne omfattas av kraven på vårdgivare och av IVO:s tillsyn. I dialogen med IVO i utredningen har det kommit fram att anmälningar till vårdgivarregistret hanteras på detta sätt. Socialstyrelsen föreslår därför inga regeländringar eller andra åtgärder på detta område.
Den statliga utredningen Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) har nyligen föreslagit en ny hälso- och sjukvårdsdatalag som skulle ersätta PDL. I den fortsatta beredningen av det förslaget är det, enligt Social- styrelsens uppfattning, viktigt att frågan om regelverkets tillämpningsområde belyses ytterligare och tydliggörs.
Begränsningar av vårdgivares ansvar
Journalföring
Som framkommit ovan är journalföring i sig en skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonalen. Med journalföringen följer dock ansvar för vårdgiva- ren. Det är t.ex. vårdgivaren som är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i journalföringen (2 kap. 6 § PDL). Om hälso- och sjukvårdspersonal som är verksam i en ideell förening som är vårdgivare undantas från skyldigheten att föra patientjournal skulle det kunna göra det lättare för ideella föreningar att vara vårdgivare. Flera skäl talar dock emot att det skulle vara motiverat med en sådan regeländring. Den nuvarande regleringen innebär att det finns ett visst utrymme för en förening att stå för hälso- och sjukvårdsåtgärder utan att bli vårdgivare, och inom detta utrymme aktualiseras alltså inte heller PDL:s regler om vårdgivares ansvar. Till detta kommer också att de synpunkter som kommit fram från det ideella förenings- livets sida kring journalföring inte är samstämmiga kring att journalföring i sig är ett problem. Det har bl.a. kommit fram att det ses som en självklarhet för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal att dokumentera vårdinsatser. Eftersom syftet med att föra patientjournal i första hand är att bidra till att patienten ges en god och säker vård skulle ett undantag från journalförings- plikten också medföra konsekvenser för patientsäkerheten. Sammantaget anser Socialstyrelsen att det inte är motiverat att förändra regleringen av skyldigheten att föra patientjournal för att begränsa det ansvar som ideella föreningar som är vårdgivare har.
Förvaring av patientjournaler
En specifik del av reglerna som rör ansvar för journalhandlingar och som är en del av den administration som ses som problematisk av det ideella före- ningslivet är bevarande av journalhandlingar. Enligt 3 kap. 17 § PDL ska journalhandlingar som huvudregel bevaras minst tio år efter det att den sista uppgiften fördes in i handlingen.
En regeländring om omhändertagande av patientjournaler framstår som mer motiverad än t.ex. ett regelrätt undantag från regeln om bevarande. Ett sådant undantag skulle innebära att patientjournalerna inte skulle finnas kvar vilket vore en större inskränkning av patientsäkerheten. Socialstyrelsen bedömer att en utvidgad möjlighet för ideella föreningar att få patientjournaler omhänder- tagna för förvaring enligt ovan är en motiverad begränsning av vårdgivaran- svaret för att underlätta för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta inom ideell föreningsverksamhet.
Information och vägledning
