Jag vet inte om jag håller med dig eller inte - än. Jag väntar fortfarande på ett konkret exempel som visar ett mervärde med ditt sätt. Då blir det nog fokus i tråden.
thomas
Riskanalys för vandring
- Trådstartare nermander
- Start datum
Jag vet inte om jag håller med dig eller inte - än. Jag väntar fortfarande på ett konkret exempel som visar ett mervärde med ditt sätt. Då blir det nog fokus i tråden.
thomas
En svår del i en MOP för vandrare är ju att ett gott huvud och ett därtill hörande gott omdömme tilldelas inte alla lika eller ens i behövlig grad.
Men att välutbildat folk gör fel och fortsätter göra fel trots larmsignaler det vet vi från fullbordade katastrofer, olyckor och tillbud.
Hanteringen av Murphy är en annan sak, småfel 1, till n bygger snabbt på så att de själva fixar till den ofunktion som gör resten betydligt svårare eller rent av omöjligt.
Men TS borde presentera några klara tankar om hur vi kvantiferar Erfarenhet, Klokskap och Omdöme. Det behövs ju i all utvärdering. Och speciellt om TS vill skriva en MOP för vandrare.
Men att välutbildat folk gör fel och fortsätter göra fel trots larmsignaler det vet vi från fullbordade katastrofer, olyckor och tillbud.
Hanteringen av Murphy är en annan sak, småfel 1, till n bygger snabbt på så att de själva fixar till den ofunktion som gör resten betydligt svårare eller rent av omöjligt.
Men TS borde presentera några klara tankar om hur vi kvantiferar Erfarenhet, Klokskap och Omdöme. Det behövs ju i all utvärdering. Och speciellt om TS vill skriva en MOP för vandrare.
Ordet är ditt Nermander.
Ber om ursäkt Nermander, det var faktiskt inte min avsikt att sabba tråden som du verkar uppfatta det. Jag är uppriktigt intresserad av ämnet och försökte själv göra en formell riskutvärdering av min paddling. Jag fick tänka om. Vad jag ville förmedla var genvägar eller snarare att enklare resonemang gav sannare resultat. Eftersom du absolut vill köra någon standard-modell tycker jag inte det är mer än rätt att du visar att den leder till mål.
Om syftet inte är riskreducering av vandring (eller någon jämförbar friluftsverksamhet) utan någon form av teoretiska modeller som inte leder till ett resultat så tappar jag nog intresset för denna tråd. Jag postar inget mer i denna tråd, enl dina önskemål om fokus i tråden.
thomas
Ber om ursäkt Nermander, det var faktiskt inte min avsikt att sabba tråden som du verkar uppfatta det. Jag är uppriktigt intresserad av ämnet och försökte själv göra en formell riskutvärdering av min paddling. Jag fick tänka om. Vad jag ville förmedla var genvägar eller snarare att enklare resonemang gav sannare resultat. Eftersom du absolut vill köra någon standard-modell tycker jag inte det är mer än rätt att du visar att den leder till mål.
Om syftet inte är riskreducering av vandring (eller någon jämförbar friluftsverksamhet) utan någon form av teoretiska modeller som inte leder till ett resultat så tappar jag nog intresset för denna tråd. Jag postar inget mer i denna tråd, enl dina önskemål om fokus i tråden.
thomas
Kvantitativ riskanalys (QRA) är en vedertagen metod. Det finns andra metoder, den främsta nackdelen med kvantitativ riskanalys är att den blir omfattande, men tanken här var ju som sagt var att visa den metoden (eftersom det är den jag kan). Om nån vill visa en annan metod så kan väl det göras i en egen tråd?
Ett problemet verkar vara att många blandar ihop en massa begrepp. Exempelvis jämförs förofyllda situationer med skador i vissa kommentarer, det är ju att jämföra äpplen och päron. Jag har kanske varit otydlig.
Man utgår normalt från en skada (harm) på engelska. Där får man allvarligheten (severity) av skadan.
Exempel på en skada är "Elchock från blixtnedslag" eller "Knivsår som behöver sys".
Allvarligheten för dessa två bör bli D för blixtnedslaget och C för knivsåret.
Sen tittar man på i vilka farofyllda situationer (hazardous situations) den skadan kan uppstå. Observera att det kan vara flera farofyllda situationer för samma skada! Att paddla på öppet vatten när det åskar kan vara en farofylld situation, att tälta under ett högt träd mitt på ett fält är en annan.
För dessa farofyllda situationer så tittar man sen på sannolikheten (probability) för att skadan uppstår.
Sannolikheten där i sin tur kan behöva analyseras fram med "felträdsanalys" eller "händelseträdsanalys" om man inte har har befintlig statistik för "huvudhändelsen".
För blixtnedslaget måste vi kanske göra ett träd där vi tittar på sannolikheten för vad man befinner sig på för plats, sannolikheten får åskväder på den platsen vid den årstiden etc. Att bara slänga in "paddla på öppet vatten när det åskar" är alldeles för grovt, hur stor är sannolikheten för det? Kan man säga det på rak arm?
När man har sannolikhet och allvarlighet får man ett riskvärde. Ibland brukar man säga att riskvärdet är "produkten" av allvarlighet och sannolikhet men för att det skall fungera med en "ren" (matematisk) produkt så måste graderingen vara genomtänkt så den är helt proportionell. Min gradering var inte 100% genomtänkt, den var ett försök, därför kunde risker få samma "risktal" utan att vara "lika hög risk". Enklaste lösningen är att helt enkelt skippa de värden jag försökte använda.
Sannolikhet, 5-gradig skala
Det är en faktor 20 ungefär mellan varje gräns.
1 Osannolik, förekommer mer sällan än en gång på 10 000 vandringsdagar
2 Sällsynt, förekommer en gång på mellan 500 och 10 000 vandringsdagar
3 Ovanlig, förekommer en gång på mellan 20 och 500 vandringsdagar
4 Vanlig, förekommer en gång per vandringsdag upp till var 20:e dag
5 Återkommande, förekommer fler än en gång per vandringsdag
Allvarlighet, 4-gradig skala
A Låg, lindringt obehag (ex. lätt klåda, sveda)
B Medel, kraftigt obehag, lindring skada (ex. småsår, blåsa, lätt stukning)
C Allvarlig, allvarlig skada (ex. skärsår, benbrott)
D Mycket allvarlig, risk för död eller invaliditet
Och sen använder man en matris utan siffror (nu har jag justerat gränserna i matrisen baserat på vad jag ser att jag resonerat kring i början av tråden).
Observera nu att gränserna i matrisen (rött, gult, grönt) kanske fortfarande inte är rimliga, jag har främst tagit bort siffrorna så ingen ska stirra sig blind på dem. De är inte relevanta, de var bara ett försök att dra en diagonal genom matrisen.
Ett problemet verkar vara att många blandar ihop en massa begrepp. Exempelvis jämförs förofyllda situationer med skador i vissa kommentarer, det är ju att jämföra äpplen och päron. Jag har kanske varit otydlig.
Man utgår normalt från en skada (harm) på engelska. Där får man allvarligheten (severity) av skadan.
Exempel på en skada är "Elchock från blixtnedslag" eller "Knivsår som behöver sys".
Allvarligheten för dessa två bör bli D för blixtnedslaget och C för knivsåret.
Sen tittar man på i vilka farofyllda situationer (hazardous situations) den skadan kan uppstå. Observera att det kan vara flera farofyllda situationer för samma skada! Att paddla på öppet vatten när det åskar kan vara en farofylld situation, att tälta under ett högt träd mitt på ett fält är en annan.
För dessa farofyllda situationer så tittar man sen på sannolikheten (probability) för att skadan uppstår.
Sannolikheten där i sin tur kan behöva analyseras fram med "felträdsanalys" eller "händelseträdsanalys" om man inte har har befintlig statistik för "huvudhändelsen".
För blixtnedslaget måste vi kanske göra ett träd där vi tittar på sannolikheten för vad man befinner sig på för plats, sannolikheten får åskväder på den platsen vid den årstiden etc. Att bara slänga in "paddla på öppet vatten när det åskar" är alldeles för grovt, hur stor är sannolikheten för det? Kan man säga det på rak arm?
När man har sannolikhet och allvarlighet får man ett riskvärde. Ibland brukar man säga att riskvärdet är "produkten" av allvarlighet och sannolikhet men för att det skall fungera med en "ren" (matematisk) produkt så måste graderingen vara genomtänkt så den är helt proportionell. Min gradering var inte 100% genomtänkt, den var ett försök, därför kunde risker få samma "risktal" utan att vara "lika hög risk". Enklaste lösningen är att helt enkelt skippa de värden jag försökte använda.
Sannolikhet, 5-gradig skala
Det är en faktor 20 ungefär mellan varje gräns.
1 Osannolik, förekommer mer sällan än en gång på 10 000 vandringsdagar
2 Sällsynt, förekommer en gång på mellan 500 och 10 000 vandringsdagar
3 Ovanlig, förekommer en gång på mellan 20 och 500 vandringsdagar
4 Vanlig, förekommer en gång per vandringsdag upp till var 20:e dag
5 Återkommande, förekommer fler än en gång per vandringsdag
Allvarlighet, 4-gradig skala
A Låg, lindringt obehag (ex. lätt klåda, sveda)
B Medel, kraftigt obehag, lindring skada (ex. småsår, blåsa, lätt stukning)
C Allvarlig, allvarlig skada (ex. skärsår, benbrott)
D Mycket allvarlig, risk för död eller invaliditet
Och sen använder man en matris utan siffror (nu har jag justerat gränserna i matrisen baserat på vad jag ser att jag resonerat kring i början av tråden).
Observera nu att gränserna i matrisen (rött, gult, grönt) kanske fortfarande inte är rimliga, jag har främst tagit bort siffrorna så ingen ska stirra sig blind på dem. De är inte relevanta, de var bara ett försök att dra en diagonal genom matrisen.
Bilagor
Som jag skrev ovan så måste man redan i förväg ha bestämt sig för vilka graderingar man vill ha, och vilka kriterier man skall ha för vad som är "acceptabel risk" och inte.
Jag vet inte om graderingarna i inlägget innan är vettiga eller om riskmatrisens avgränsningar är vettiga, men eftersom det hela är tänkt att vara ett exempel för att visa hur man kan göra behöver vi inte gräva ner oss för mycket i det. Det är principen som är det intressanta.
Man börjar sen med att utgå från olika faror (hazards på engelska) och tittar på vilka skador (harms) dessa kan orsaka. (En fara är något som kan orsaka en skada.) Det kan göras i form av brainstorming eller med utgångspunkt från olika checklistor. Det finns nog ingen checklista för vandring, men för andra saker finns det ofta det.
Det finns lite olika metoder för att göra detta, men jag tror det mest praktiska är att titta på det som kallas farofyllda situationer (hazardous situations). Där får man då titta på tre saker:
1. Sannolikheten att situationen uppstår
2. Sannolikheten att den orsakar en skada
3. Allvarligheten på skadan
De två sannolikheterna multipliceras med varandra för att få fram sannolikheten för skadan.
Vi kan ta ett par enkla exempel, vi tittar på farorna kniv och värme (i samband med matlagning).
För kniven så kan vi hitta flera farofyllda situationer:
Öppnande av förpackning
Skärande av mat
Kniv som ligger utan slida
Samma sak för värmen:
Varmt matlagningskärl
Värme från köket
Varm mat
Det går säkert att hitta fler, men vi nöjer oss med dessa. För var och en av dessa sitationer behöver vi nu försöka gradera sannolikheten för att de orsakar en skada och allvarligheten av den orsakade skadan.
Jag orkar nog bara ta en av dem
Och som sagt var, nu spånar jag mest fritt, jag har ingen statistik att luta mig på, det är metoden som är det viktiga att visa.
Öppnande av förpackning
Vad är sannolikheten för att vi öppnar en förpackning med kniv? Det beror naturligtvis på vad vi har för förpackningar men nog borde vi kunna säga att det sker nån gång per vandring?
Vad är då sannolikheten att vi skär oss när vi gör det? Även det beror såklart på hur förpackningen ser ut, men dessutom hur vi hanterar kniven och antagligen några fler faktorer. Men generellt borde man nog kunna säga att det sker ungefär en gång på hundra, om inte mer sällan.
Vi räknar då ihop dessa och då borde vi hamna på en sannolikhet av 2: Sällsynt, förekommer en gång på mellan 500 och 10 000 vandringsdagar.
Allvarligheten då? B eller C? Jag tror nog vi får lov att kategorisera den som C ändå, det är värre än att t.ex. riva sig på en taggbuske.
Risken blir alltså C2, enligt matrisen är den på gränsen. Vi får ställa oss frågan: Kan risken enkelt sänkas?
Det finns rätt många sätt att enkelt sänka risken. Ett första steg kan vara att välja förpackningar som inte behöver öppnas med kniv, eller så kan man bestämma sig för att ha en metod för att öppna förpackningar där sannolikheten för skärskada minimeras. Till exempel man kan bestämma sig för att alltid använda en skärbräda som underlag. Allvarligheten kommer vi nog inte ifrån, men om vi kan sänka sannolikheten till 1 så blir risken acceptabel.
På samma sätt får man alltså fortsätta med alla de farofyllda situationerna.
Och, åter igen, nu visade jag främst metoden, jag vet inte om sannolikheterna är rimliga, som jag skrev beror de på många faktorer, så det beror på om man ska försöka räkna generellt (för alla människors vandringar) eller bara sina egna vandringar. Eller rentav en specifk vandring.
Jag vet inte om graderingarna i inlägget innan är vettiga eller om riskmatrisens avgränsningar är vettiga, men eftersom det hela är tänkt att vara ett exempel för att visa hur man kan göra behöver vi inte gräva ner oss för mycket i det. Det är principen som är det intressanta.
Man börjar sen med att utgå från olika faror (hazards på engelska) och tittar på vilka skador (harms) dessa kan orsaka. (En fara är något som kan orsaka en skada.) Det kan göras i form av brainstorming eller med utgångspunkt från olika checklistor. Det finns nog ingen checklista för vandring, men för andra saker finns det ofta det.
Det finns lite olika metoder för att göra detta, men jag tror det mest praktiska är att titta på det som kallas farofyllda situationer (hazardous situations). Där får man då titta på tre saker:
1. Sannolikheten att situationen uppstår
2. Sannolikheten att den orsakar en skada
3. Allvarligheten på skadan
De två sannolikheterna multipliceras med varandra för att få fram sannolikheten för skadan.
Vi kan ta ett par enkla exempel, vi tittar på farorna kniv och värme (i samband med matlagning).
För kniven så kan vi hitta flera farofyllda situationer:
Öppnande av förpackning
Skärande av mat
Kniv som ligger utan slida
Samma sak för värmen:
Varmt matlagningskärl
Värme från köket
Varm mat
Det går säkert att hitta fler, men vi nöjer oss med dessa. För var och en av dessa sitationer behöver vi nu försöka gradera sannolikheten för att de orsakar en skada och allvarligheten av den orsakade skadan.
Jag orkar nog bara ta en av dem
Och som sagt var, nu spånar jag mest fritt, jag har ingen statistik att luta mig på, det är metoden som är det viktiga att visa.
Öppnande av förpackning
Vad är sannolikheten för att vi öppnar en förpackning med kniv? Det beror naturligtvis på vad vi har för förpackningar men nog borde vi kunna säga att det sker nån gång per vandring?
Vad är då sannolikheten att vi skär oss när vi gör det? Även det beror såklart på hur förpackningen ser ut, men dessutom hur vi hanterar kniven och antagligen några fler faktorer. Men generellt borde man nog kunna säga att det sker ungefär en gång på hundra, om inte mer sällan.
Vi räknar då ihop dessa och då borde vi hamna på en sannolikhet av 2: Sällsynt, förekommer en gång på mellan 500 och 10 000 vandringsdagar.
Allvarligheten då? B eller C? Jag tror nog vi får lov att kategorisera den som C ändå, det är värre än att t.ex. riva sig på en taggbuske.
Risken blir alltså C2, enligt matrisen är den på gränsen. Vi får ställa oss frågan: Kan risken enkelt sänkas?
Det finns rätt många sätt att enkelt sänka risken. Ett första steg kan vara att välja förpackningar som inte behöver öppnas med kniv, eller så kan man bestämma sig för att ha en metod för att öppna förpackningar där sannolikheten för skärskada minimeras. Till exempel man kan bestämma sig för att alltid använda en skärbräda som underlag. Allvarligheten kommer vi nog inte ifrån, men om vi kan sänka sannolikheten till 1 så blir risken acceptabel.
På samma sätt får man alltså fortsätta med alla de farofyllda situationerna.
Och, åter igen, nu visade jag främst metoden, jag vet inte om sannolikheterna är rimliga, som jag skrev beror de på många faktorer, så det beror på om man ska försöka räkna generellt (för alla människors vandringar) eller bara sina egna vandringar. Eller rentav en specifk vandring.
Efter en kommentar i pm så inser jag att jag behöver få fram lite tydligare varför jag började med att titta på småsaker som risken att man skär sig när man öppnar en förpackning. Det handlar om att jämföra risker.
Vi kan nu ta en annan fara, för att visa vad jag menar. En fara som i vissa trådar är väldigt omdiskuterad: Hård vind (som kan ge skadan "sönderblåst tält").
Vi börjar med allvarligheten, sönderblåst tält torde även det bli allvarlighet C, eftersom det innebär att man tvingas avbryta. (I vissa fall kan man kanske ta sig vidare ändå, men det bortser vi från nu.)
Sen kommer då sannolikheten, den blir lite svårare.
Vad tältet tål beror ju på vad man har för tält, så om vi säger att den farofyllda situationen är att "det blåser mer än tältet tål" så kan vi göra det enklare för oss.
Tält kan som sagt var tåla olika mycket, så det vi behöver få fram är sannolikheten för att det blåser över en viss vindstyrka.
Jag har tyvärr ingen koll på statistik, och det beror ju dessutom på var man vandrar, så om nån har rimlig statistik så kan vi komplettera med den.
Det handlar alltså om att t.ex. få fram sannolikheten för att:
- Det blåser mer än 20 m/s
- Det blåser mer än 40 m/s
- Det blåser mer än 80 m/s
Det intressanta här blir att vi kan jämföra risken med skärskadan från inlägget innan, den hade ju också allvarlighet C. Det innebär att för att risken för sänderblåst tält skall vara värre så måste sannolikheten vara högre än 2, d.v.s. det måste förekomma oftare än en gång på 500 vandringsdagar.
Det vi ser då är att det antagligen är viktigare att se till att man inte skär sig när man öppnar matförpackning än att ha ett tält som tål 70 m/s.
Nu är detta som sagt var exempel för att visa metodiken, graderingarna kanske inte är optimala (man kanske borde haft flera steg på allvarlighetsskalan t.ex.).
Jag bör kanske också påpeka att jag hade inte provräknat på dessa risker innan, så skalorna är på intet sätt anpassade för att "jag ska få rätt" utan det var mer "tur" att det blev som det blev. Men jag är ju inte ensam om att i andra trådar ha resonerat om att sannolikheten för sönderblåst tält är liten.
Vi kan nu ta en annan fara, för att visa vad jag menar. En fara som i vissa trådar är väldigt omdiskuterad: Hård vind (som kan ge skadan "sönderblåst tält").
Vi börjar med allvarligheten, sönderblåst tält torde även det bli allvarlighet C, eftersom det innebär att man tvingas avbryta. (I vissa fall kan man kanske ta sig vidare ändå, men det bortser vi från nu.)
Sen kommer då sannolikheten, den blir lite svårare.
Vad tältet tål beror ju på vad man har för tält, så om vi säger att den farofyllda situationen är att "det blåser mer än tältet tål" så kan vi göra det enklare för oss.
Tält kan som sagt var tåla olika mycket, så det vi behöver få fram är sannolikheten för att det blåser över en viss vindstyrka.
Jag har tyvärr ingen koll på statistik, och det beror ju dessutom på var man vandrar, så om nån har rimlig statistik så kan vi komplettera med den.
Det handlar alltså om att t.ex. få fram sannolikheten för att:
- Det blåser mer än 20 m/s
- Det blåser mer än 40 m/s
- Det blåser mer än 80 m/s
Det intressanta här blir att vi kan jämföra risken med skärskadan från inlägget innan, den hade ju också allvarlighet C. Det innebär att för att risken för sänderblåst tält skall vara värre så måste sannolikheten vara högre än 2, d.v.s. det måste förekomma oftare än en gång på 500 vandringsdagar.
Det vi ser då är att det antagligen är viktigare att se till att man inte skär sig när man öppnar matförpackning än att ha ett tält som tål 70 m/s.
Nu är detta som sagt var exempel för att visa metodiken, graderingarna kanske inte är optimala (man kanske borde haft flera steg på allvarlighetsskalan t.ex.).
Jag bör kanske också påpeka att jag hade inte provräknat på dessa risker innan, så skalorna är på intet sätt anpassade för att "jag ska få rätt" utan det var mer "tur" att det blev som det blev. Men jag är ju inte ensam om att i andra trådar ha resonerat om att sannolikheten för sönderblåst tält är liten.
Finns det objektiva risker?
"Risk är ett mått på de skadliga konsekvenserna av en framtida händelse." (Wikipedia)
Kan man i så fall objektivt värdera sådana risker? Konsekvenserna beror till stor del på individens reaktion. Den mänskliga faktorn, den individuella stress- och panikfaktorn. Sockerbrist eller -tillgång i hjärnan. Totalt idiotiska beslut man tar i följd av sockerbrist. Oanpassade beteendesätt som inte har en objektiv förklaring. Karaktärsbetingande reaktioner -- typ "lagning eller reträtt".
Hur är det med den faktor som på engelska kallas för awareness?
En incidents farlighet eller konsekvenser beror till stor del på om du i förväg har funderat på resp. tränat vad du gör när/om det inträffar.
Är det inte som med riskanalys i samband med datorer? Den med mkt stor marginal största risken befinner sig mellan skrivbordets främre kant och stolsryggen.
"Risk är ett mått på de skadliga konsekvenserna av en framtida händelse." (Wikipedia)
Kan man i så fall objektivt värdera sådana risker? Konsekvenserna beror till stor del på individens reaktion. Den mänskliga faktorn, den individuella stress- och panikfaktorn. Sockerbrist eller -tillgång i hjärnan. Totalt idiotiska beslut man tar i följd av sockerbrist. Oanpassade beteendesätt som inte har en objektiv förklaring. Karaktärsbetingande reaktioner -- typ "lagning eller reträtt".
Hur är det med den faktor som på engelska kallas för awareness?
En incidents farlighet eller konsekvenser beror till stor del på om du i förväg har funderat på resp. tränat vad du gör när/om det inträffar.
Är det inte som med riskanalys i samband med datorer? Den med mkt stor marginal största risken befinner sig mellan skrivbordets främre kant och stolsryggen.
Som wikipedia-artikeln säger så finns det ingen entydigt definition av risk, inom riskanalys brukar man just använda att risken är sannolikhet gånger konsekvens.
Det finns många metoder för riskanalys, den som jag har beskrivit här kallas kvantitativ riskanalys (QRA på engelska, går utmärkt att googla på).
QRA är som jag sagt flera gånger ett vedertaget sätt att arbeta, den främsta nackdelen är att det blir komplext, men det är knappast utan anledning som det är obligatoriskt för t.ex. medicintekniska produkter.
Nästa gång du är hos tandläkaren kan du tänka på att tillverkaren av såväl stolen som borren och lampan har använt kvantitativ riskanalys för att få produkterna säkra.
Det du kallar awareness känner jag inte igen från riskanalys-sammanhang, däremot så är varningar ett sätt att reducera risker (när det gäller konstruktion så ska man i första hand konstruera bort risker, i andra hand införa varnings/larmsystem och i sista hand informera om kvarvarande risker).
Varningar brukar man dock säga att de normal bara kan sänka sannolikheten att skadan uppstår.
Det finns många metoder för riskanalys, den som jag har beskrivit här kallas kvantitativ riskanalys (QRA på engelska, går utmärkt att googla på).
QRA är som jag sagt flera gånger ett vedertaget sätt att arbeta, den främsta nackdelen är att det blir komplext, men det är knappast utan anledning som det är obligatoriskt för t.ex. medicintekniska produkter.
Nästa gång du är hos tandläkaren kan du tänka på att tillverkaren av såväl stolen som borren och lampan har använt kvantitativ riskanalys för att få produkterna säkra.
Det du kallar awareness känner jag inte igen från riskanalys-sammanhang, däremot så är varningar ett sätt att reducera risker (när det gäller konstruktion så ska man i första hand konstruera bort risker, i andra hand införa varnings/larmsystem och i sista hand informera om kvarvarande risker).
Varningar brukar man dock säga att de normal bara kan sänka sannolikheten att skadan uppstår.
Bra inlägg, men du har vänt upp och ner på sannolikheten i tabellen.
Intressant och rolig tråd. Speciellt eftersom jag på en någorlunda konternuerlig basis numera sitter och gör riskanalyser för just aktiviteter i vildmark(i mitt fall för expeditioner här i Chile).
Det jag slås utav här är hur simpel, och till viss del primitiv, vår QRA ter sig efter att ha tagit del av det som skrivits i tråden. Man lär sig något nytt varje dag
Om jag får inflika med min egen erfarenhet(det lilla jag har) i ämnet så verkar det vara en hel del förvirring kring vissa saker. Erfarenhet och typ av utrustning skall inte påverka utvärderingen av själva Risken. Det är bara olika sätt att hantera/sänka Risken efter att vi fått ut ett riskvärde. "Teleport three New Yorkers from the streets of Manhattan to whatever situation you are looking at" är hur jag blev tillsagd att ha som utgångspunkt.
Sorry om jag redan påpekar självklarheter, det är tur att man håller sig till riskanalyser av vildmarksaktiviteter
Det jag slås utav här är hur simpel, och till viss del primitiv, vår QRA ter sig efter att ha tagit del av det som skrivits i tråden. Man lär sig något nytt varje dag
Om jag får inflika med min egen erfarenhet(det lilla jag har) i ämnet så verkar det vara en hel del förvirring kring vissa saker. Erfarenhet och typ av utrustning skall inte påverka utvärderingen av själva Risken. Det är bara olika sätt att hantera/sänka Risken efter att vi fått ut ett riskvärde. "Teleport three New Yorkers from the streets of Manhattan to whatever situation you are looking at" är hur jag blev tillsagd att ha som utgångspunkt.
Sorry om jag redan påpekar självklarheter, det är tur att man håller sig till riskanalyser av vildmarksaktiviteter
Men om RISK = SANNOLIKHET * KONSEKVENS och erfarenhet och utrustning sänker antingen sannolikheten (vilket erfarenhet borde göra) eller konsekvensen (vilket både erfarenhet och utrustning borde göra) så minskar ju faktiskt risken.
Med andra ord - om du befinner dig på ett akutsjukhus när du får en hjärtattack minskar risken att dö eftersom du har tillgång till både kompetent personal och kvalificerad utrustning. Alltså påverkar både kompetens (erfarenhet) och utrustning risken.
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Via Ferrata + klättersele på vandring i Corsica GR20? | Säkerhet och räddning | 0 |
Liknande trådar
-
Via Ferrata + klättersele på vandring i Corsica GR20?
- Börjat av rotkraft
- Svar: 0