sajberjohan; sa:Tanken med den nordiska kompassen är att man ska använda den i tät skog eller liknande där kan vara lite svårt att ta ut ett riktmärke.
Precis. "Särskilt i mörker" tror jag att det står i handboken.
sajberjohan; sa:Tanken med den nordiska kompassen är att man ska använda den i tät skog eller liknande där kan vara lite svårt att ta ut ett riktmärke.
dave1; sa:Släpmetoden har jag aldrig testat, men jag har svårt att tänka mig att man märker så mycket om man håller längst ut och släpar på pinnen.
nermander; sa:dave1; sa:Släpmetoden har jag aldrig testat, men jag har svårt att tänka mig att man märker så mycket om man håller längst ut och släpar på pinnen.
Vad jag förstått ska man hålla den med TVÅ händer (som jag skrev i en annan kommentar). Är man högerhänt håller man högra handen på toppen av staven, så långt fram som möjligt. Med vänstra handen håller man staven mot vänstra höften. Eftersom man då håller högra armen rak så får man en triangel (som är stabil).
dave1; sa:Det jag fick lära mig var dock att bära slanan i ena handen. Börjar man avvika så känner man av motståndet, vridmomentet eller vad det är för kraft, i handen.
nermander; sa:dave1; sa:Det jag fick lära mig var dock att bära slanan i ena handen. Börjar man avvika så känner man av motståndet, vridmomentet eller vad det är för kraft, i handen.
Men den metoden märker inte om du går i sidled, den märker bara om du vrider på kroppen. Grejen är ju att man ofta går lite diagonalt.
Men för de av oss som går ut även när solen inte skiner...?nermander; sa:Nordesjö; sa:Man frågar sig var gränsen mellan otur, klanteri och okunskap går
Att undvika att gå i cirklar är ju en av de grundläggande sakena man lär sig. Och även om man inte lärt sig det så måste det ju vara grå himmel för att man inte ska märka att man går i cirkel (och då har man ju grym otur med vädret alltså).
Du känner det även om du "går i sidled" utan att vrida kroppen. Testa med ett kvastskaft, en golvmopp eller vad som helst. Även om pinnen bara är 1,5 meter känns det om man ändrar riktning abrupt. Med en längre slana accentueras känslan tydligt, utan att riktningsförändringen är abrupt. Jag har testat metoden och det fungerar att hålla slanan vågrätt i handen. Att "släpa" slanan vet jag inte om det fungerar. Jag tror utslaget då känns mindre, eftersom stötar etc. när slanan släpas säkert tar bort lite av känslan.nermander; sa:dave1; sa:Det jag fick lära mig var dock att bära slanan i ena handen. Börjar man avvika så känner man av motståndet, vridmomentet eller vad det är för kraft, i handen.
Men den metoden märker inte om du går i sidled, den märker bara om du vrider på kroppen. Grejen är ju att man ofta går lite diagonalt.
Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
---|---|---|---|---|
Två vilse i fjällen - hämtas i helikopter | Säkerhet och räddning | 22 | ||
Vilse i mörkret | Säkerhet och räddning | 1 | ||
Vilse? Vi letar efter dig! | Säkerhet och räddning | 0 |