Rennäring och fjällturism

jag kan ju också reprisera min bild av renar bland stugorna i Idrefjäll i somras (2023), varken där bladn stugorna, på bilvägar eller på cyekstigarna var de särskilt rädda, men å andra sidan så jag inga unga kalvar med respektive vajor - att separera dessa är såklart väldigt olyckligt, alla små barn vill ju vara med/nära mamma.
Om detta bevisar något eller bara är anekdotiskt vet jag inte, men under en sommarvecka såg jag mcyetk orädda renar i Idretrakten.

/Patrik
 

Bilagor

  • rentHus.jpg
    rentHus.jpg
    1.6 MB · Visningar: 44
Jo de är helt fascinerande, men jag fattar bara inte vad detta har med trådens ämne att göra.
Tråden handlar om vem som har rätt till fjällen och varför (och eventuellt hela området Sapmi). Då spelar det roll om en grupp har bott där ensamma i tusenvis av år eller om de kommit ditt senare. Definition och förståelse av urfolk spelar också roll.

Jag bor i Sapmi, med tanke på att det har bott folk utan samiskt ursprung här i tusentals år, redan innan samerna fanns som folkgrupp, så anser inte jag att vi har koloniserat området.
 
De eventuella renskötare som finns på Utsidan undviker nog denna typ av trådar med tanke på de åsikter som luftas om samer.
Nja, jag tror nog inte det och tror de flesta samerna är som vem som helst - många borde va intresserade av vanligt friluftsliv och nörda ner sig i prylar som alla andra.

De är olika individer med olika intressen.

Det luftas fördomsfulla åsikter om allt som är främmande - samer, stockholmare, miljöpartister, skåningar m.fl. Ofta blir det mest komiskt eftersom det säger mer om de själva.
 
Det står inskrivet i Sveriges grundlag att samerna är ett urfolk. Sverige har undertecknat FNs urfolksdeklaration.
Vem är då same? Någon som äger renar? Någon som pratar samiska? Någon som praktiserar samisk kultur? Någon som identifierar sig som same? (Någon form av genetisk definition resulterar förstås bara i dumheter.) I stor utsträckning härstammar befolkningen i norrlands inland från samer som blev bofasta, för att sedan "försvenskas". Vilken kategori hamnar dessa i? Själv har jag uppskattningsvis c:a 10% samiskt påbrå. Hur mycket urfolk är jag då?

Det har förstås förekommit, och förekommer säkert även i nutid, diskriminering gentemot samer, och detta är förstås förkastligt på alla sätt. Det är dock inget unikt för samer utan svenska staten har (historiskt) betett sig nedrigt mot alla (även om diskrimineringen mot samer ligger närmare i tid, innan industrialiseringen var det dock en grupp med vissa privilegier). Lagstiftningen kring "lappmarken" är fylld av inkonsekvenser och historiska rättsövergrepp. Vägen ut från det här bryderiet kring vem som har rätt till vad är förstås inte att godtyckligt utdela rättigheter till en extrem minoritet av alla bosatta i Sapmi vars förfäder fortsatte med renskötsel, utan att samma rättigheter skall gälla alla som är bosatta i området. Något rimligt, och av samtliga inblandade uppskattat, sätt att ställa historiska orättvisor till rätta finns förstås inte, utan det gäller att se vad man kan och bör göra här och nu. Därmed är statens i detta fall tämligen ensidiga ställningstagande till förmån (?) för renskötseln både orimligt och olyckligt.
 
(Huvudpoängen i ovanstående är alltså att problemet är att man knutit renägande/medlemskap i sameby till vilka ekonomiska rättigheter man har i form av jakt, fiske eller i detta fall: möjlighet till synpunkt på STFs verksamheter. Innan någon hävdar att det skulle vara en i sig diskriminerande och problematisk åsikt så får jag be att påpeka att det är flera partier i sametinget som driver denna linje.)
 
Angående din sista mening så har ju Sverige flera gånger fått hård kritik av FN för att de inte gör det.
Vad FN tycker är kanske inte helt relevant då Sverige inte har ratificerat urfolkskonventionen.

Men här har vi alltså en situation där renskötseln har fått diktera villkoren för en ekonomiskt betydligt mer omfattande och bärkraftig verksamhet (det är en separat diskussion om upplägget kring jämtlandstriangeln är önskvärt ur friluftshänsyn). Förstås kommer STFs neddragning negativa konsekvenser för många i lokalsamhället, som högst sannolikt har väl så samisk härstamning som dessa renägare. Är det verkligen rimligt? Och varför ska just ägande av renar få agera som proxy för att vara skyddsvärd enligt ovanstående konvention?
 
Men här har vi alltså en situation där renskötseln har fått diktera villkoren för en ekonomiskt betydligt mer omfattande och bärkraftig verksamhet (det är en separat diskussion om upplägget kring jämtlandstriangeln är önskvärt ur friluftshänsyn). Förstås kommer STFs neddragning negativa konsekvenser för många i lokalsamhället, som högst sannolikt har väl så samisk härstamning som dessa renägare. Är det verkligen rimligt? ...
Som jag fattar det så får inte renskötseln diktera villkoren utan det är en förhandling. Karikatyrartat menar samebyn att ingen (utöver samebyn) skall ha rätt att nyttja ett område medans STF menar att alla (även samebyn) har rätt att nyttja det. Samebyn vill minimera, STF vill maximera och staten (Länsstyrelsen) får hitta en kompromiss.

Staten ger genom rennäringslagen samebyn rätt till renskötsel inom vissa områden men lagen innebär ingen skyldighet för staten att finansiera renskötseln. Tas bidragen bort så går botten direkt ur verksamheten. Ställs orimliga krav och en rimlig kompromiss inte accepteras finns risk för bidragstorka så därför kan renskötseln inte gärna diktera några villkor. (Tvivlar på att nån vill hamna i just det läget. Renskötsel verkar vara lätt att riva och svår att bygga upp igen.)
 
Nja, det är ju såklart svårt att veta detaljerna, och ingen vill berätta förutom via vilseledande pressmeddelanden odyl.

STF hade såklart gärna velat behålla nuvarande läge med sina stugor. Dom blev tvingade att dra ned pga sura renskötare och länsstyrelsen. Utpressning för att få förnyat arrende.

Och ingen har väl sett några fakta eller statistik på att antal renar minskar i området (el blir störda) pga turister. Ingen typ av vetenskap eller undersökning ligger bakom, bara sura samer som inte gillar turister.
 
Som jag fattar det så får inte renskötseln diktera villkoren utan det är en förhandling. Karikatyrartat menar samebyn att ingen (utöver samebyn) skall ha rätt att nyttja ett område medans STF menar att alla (även samebyn) har rätt att nyttja det. Samebyn vill minimera, STF vill maximera och staten (Länsstyrelsen) får hitta en kompromiss.

Staten ger genom rennäringslagen samebyn rätt till renskötsel inom vissa områden men lagen innebär ingen skyldighet för staten att finansiera renskötseln. Tas bidragen bort så går botten direkt ur verksamheten. Ställs orimliga krav och en rimlig kompromiss inte accepteras finns risk för bidragstorka så därför kan renskötseln inte gärna diktera några villkor. (Tvivlar på att nån vill hamna i just det läget. Renskötsel verkar vara lätt att riva och svår att bygga upp igen.)
Att det har skett en kompromiss är inte detsamma som att kompromissen är rimlig eller önskvärd. Exakt vem som har krävt vad är nog för alla här oklart men man får förmoda att STF velat behålla status quo och representanter för renskötseln krävt mer än vad de fått. Då menar jag att den avvägning som gjorts mellan dessa intressen är orimlig eftersom:

(1) Rennäringens ekonomiska bidrag till lokalsamhället jämfört med STFs är minimalt (har inga hårda siffror att bidra med utan det är en grov uppskattning kring vad hotellverksamhet respektive renskötsel omsätter)

(2) Renskötselns lönsamhetsproblem har förstås ingenting med STFs verksamhet att göra utan den är olönsam överallt (den kräver stora statliga stöd och att utrota rovdjur i renskötselområdet, och har även då bristande lönsamhet)

(3) STF har funnits på platsen i 100 år uppenbarligen har man kunnat syssla med renskötsel under denna period

(4) Det är överlag orimligt att renskötseln skall vara ensam representant för gruppen samer (där den absoluta merparten inte äger ren)
 
Oavsett alla turer kring det här i jämtlandsfjällen så borde det bli behagligare vandringar i framtiden när Stf drar ner på affärsverksamheten och det förhoppningsvis leder till färre vandrare. Renarna skiter jag i. Tänker endast på min egna upplevelse. Möter hellre renflockar iof, än skolklasser och andra störande element :)
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg