Det var ett roligt påstående, fast knappast särskilt korrekt. Det lär finnas gott om exempel på arter som anpassar sin miljö till sina livskrav.
Det är väl bara beräknat på de senaste 500-600 miljonerna åren. Dessförinnan saknas ju i princip fossil, varför vi inte kan uttala oss med någon säkerhet..
Den största naturkatastrofen i jordens historia lär dock ha inträffat för ca 2 miljarder år sedan, då vissa bakterier började använda vatten (H2O) istället för svavelväte (H2S) som elektrondonator i fotosyntesen. Resultatet av detta byte av elektrondonator blev ett mycket reaktivt och därmed dödligt ämne för de flesta organismer, nämligen syrgas (O2). En del bakterier kan ju fortfarande inte hantera syrgas (s.k. anaeroba bakterier).
Det skulle förvåna mig mycket om människan (Homo sapiens) skulle vara utrotad om några hundra år (givet att vi slipper stora nedfallande asteroider eller ett totalt kärnvapenkrig). Hur vida vi då fortfarande kan räknas i ett antal miljarder, är ju en annan femma. Förmodligen beror det på om vi löst problemet med att den brytvärda fosforn håller på att sina idag - samt klarat av problemen kring energifrågorna. (Utan tillgång på billig energi typ olja samt konstgödning, så hade det garanterat levt betydligt färre människor på jorden idag).
/Niklas
Ja, helt sant var inte påståendet, jag skulle sagt Medvetet ändrar sin makromiljö.
De första bakterierna med fotosyntetisk ämnesomsättning ändrade atmosfären och jordens makroklimat på ett dramatiskt sätt, dock linjärt och över en tidsperiod på näst intill geologiskt perspektiv.
Vulkanutbrott har gett snabb och stor ändring i CO2-nivåer, men utan påfyll.
Många djur ändrar ju också sin mikromiljö med bobyggen, grävda hålor mm.
Människan ändrar ju dock som du påpekar sin valda inriktning på vilka delar av naturen som favoriseras, vilket inte är katastrofalt så länge det finns små men tillräckliga habitat även för arter som inte gynnas av den aktuella skogs- och jordbrukspolitiken, men har arter som skulle gynnats vid en senare politikändring vara utdöda kan det få väldigt negativa resultat för naturen efter nästa politikändring.
Dagens CO2-nivåer är egentligen i sig själva inte katastrofala, det som är farligt och unikt i jordens historia är att CO2-nivåerna
inte kompenseras av ökad växtlighet, men CO2 späds på medan växtligheten med störst sänkande verkan minskar. Allt tack vare människan.
Ja, fler potentiellt massutrotande händelser kan ha inträffat, de första mikroorganismerna utvecklades för 3,5 miljarder år sedan, de första cyanobakterierna med fotosyntes utvecklades för 2,5 miljarder år sedan.
För ca 540-550 miljoner år sedan utvecklades de första flercelliga organismerna med företrädesvis yttre skelett, men organismer med inre skelett följde snart.
Först i denna perioden bildas fossil som möjliggör tillräcklig kartläggning för att kunna tala om massutrotningar. Efter denna tidspunkt har det inträffat 5-20 massutrotningar beroende på hur man definierar uttrycket.
Vad gäller människans allt för stora framgång så lever vi redan över gränsen till vad havet kan producera av matfisk, alltså lever vi på mera än vad som kan reproduceras.
Detta gäller också mycket av vilt som produceras i naturen. Än så länge kan vi täcka det behovet med odlade grödor och uppfödda djur, men detta är en balans som är väldigt skör och kan t.ex helt förstöras genom utrotningen av honungsbiet, vilket är en mycket möjlig realitet som skulle innebära att ca 80% av all odlad mat skulle försvinna. Då ligger mänskligheten dåligt till.
Om mänskligheten då skulle utrotas eller bara kraftigt reduceras vet jag inte, men definitivt skulle det innebära massutrotning av både växter och djur.
Ju större antal människor det blir, desto större blir också verkningarna av även mindre katastrofer, t.ex stora sjukdomar bland köttdjur eller matgrödor.
