Har själv upptäckt att cyklar behöver kärlek, allt går sönder eller börjar låta och ha sig om man är rädd för att bli skitig och skruva. Det jag också har märkt är att kärleken besvaras och att regelbundet cykla långa sträckor blir ett kärleksförhållande där man ger (servar/mekar) och tar (cykelglädje). Ska man träna, så behövs cykelglädje för att inte riskera att cykeln mest blir stående...
Själv ogillar jag bilar och annat typiskt "mek", så när jag började cykla för ett år sedan så kunde jag inte mycket/var inte så intresserad. Men, det finns bra böcker och inte minst youtube-videos för det mesta. Det är inte så svårt. Första gången det är ett nytt moment kan det ta lite tid, men sedan "kan" man det.
Jag kör en Nishiki-hybrid (Pro SLD), den rullar på bra. ~40km per vardag och turer på dubbla-trippla den sträckan på helger. Runt 8000kr. Funkar med skärmar och pakethållare och känns stabil för mig på 197cm och då ~120kg.
Hade jag inte haft behov av en allt-i-allo cykel, och med den erfarenhet jag har nu, så hade jag nog istället köpt en Racer eller Cross.
En annan del av cykling är att ha bra kläder, och de är ofta inte särskilt billiga. Om än en bra investering för att cyklandet inte bara ska vara en jobbig motionsform/bilsubsitut. Cykla gör jag för upplevelsen, motionen/träningen kommer på köpet.