1. Naaaae, passa på och se om du inte hittar prylarna på rea eller begat nu så är du redo till nästa säsong! Inte alls meckigt. Vanligt sunt ute-förnuft och sällskap, med samma utrustning mentalt och prylmässigt, sen är du med bland skriskoåkarna också!
2. Hihi...Åker du med dubbel- eller enkelstav? Pik? Extra ombyte? Lina? Hela långfärdsskridsko-utrustningsdiskussionen, fast på skidor... den bästa av två diskussionsvärldar öppnar sig!?
1. Har övervägt, det ser ju så trevligt ut när de svischar fram. Och de flesta verkar inte vara några riktiga fantomer, utan tycks klara sig bra på skridskor + kläder (+kanske sunt förnuft, vad vet jag?). Ingen pik så långt ögat kan nå, varken enkel eller dubbel... Vissa har med sig hund, (men måste hunden då ha torrdräkt eller räcker det med flytväst? Finns det SSSK-certifierade is-hundar?)
2. Ja, två stavar behövs ju och nåt slags pjäxor. I ö har jag ibland med mig lite dricka (för min fysiska hälsa) eller en mp3-spelare (för min mentala hälsa) när jag åker.
Vad trevligt att du så precist fattade vad jag syftade på. För en gröngöling så ter det sig onekligen lite skrämmande att långfärdsskridsko tycks innebära antingen
a) Dödsfara (för ensamma lycksökare utan certifierad utrustning och dito vett) eller
b) Kurser med Friluftsfrämjandet, utrustningsgenomgång, plurrträning på fasta tider, teknikträning på fasta tider mm mm mm för det sedan aningen tvivelaktiga nöjet att åka som nummer nio i ett tjugomannaled av vajande pikar, stavar, kastlinor, torrdräkter, ryggsäckar med grenrem och visselpipa, hermetiskt förpackade ombyten mm mm mm.
Klart jag överdriver, men för tydlighetens skull.
