Angående kostnader från att minska eller inte minska utsläppen av växthusgaser. Det är förknippat med kostnader att minska våra utsläpp av växthusgaser. Om det inte vore på det viset skulle det inte finnas något problem. Bara att minska dem. Det obekväma är att betala i form av resurser som kan användas till annat Som jag skrivit tidigare i en av trådarna jag länkade till tycker jag man får ta hänsyn till följderna när man reflekterar över om vi ska försöka göra något åt utsläppen av olika växthusgaser. Att ta till extremt drastiska åtgärder för att minska dem får också väldiga följder för människor. Men nog tycker jag att det vore idiotiskt att ignorera klimatforskarnas resultat och bara köra vidare. Jag tycker resultaten av studierna är tillräckligt alarmerande för att vi ska vara försiktiga och försöka minska våra utsläpp.
Angående att det skulle vara politiskt omöjigt att minska utsläppen av växthusgaser, så måste väl den slutsatsen baseras på tanken att det är just höga kostnader förknippade med en minskning och att människor inte skulle vara villiga att betala för det, så de politiker som försöker driva igenom något dylikt inte skulle bli omvalda? Tja, det är ett synsätt jag kan förstå, om man inte tror på klimatforskarnas rapporter, och därför upplever kostnaden att minska utsläppen fullständigt onödig. Men är det verkligen den syn majoriteten av väljarna har? Jag tvivlar på det.
Men det kan vara så att det inte finns tillräckligt stor acceptans för den stora minskning som måste till om bl.a. klimatforskarna har rätt. I så fall får vi väl hoppas att forskarna har fel. Det är dock ett synsätt jag inte delar, dvs. att hoppas majoriteten av de forskare som sysslar med klimatfrågor har fel, och ta det hoppet, den tron till motiv att inte försöka göra något åt våra utsläpp. Är det vad vi ska basera våra förväntningar på, att inte ta till oss forskningsresultat? Spelar ingen roll för mig om det handlar om medicinsk forkning, ekologisk forskning, ekonomisk forkning, klimatforsning eller något annat; tyder forskningen på att passivitet kan ge värre följder än den kostnad som är förknippad med aktivitet ska man försöka göra något och inte ignorera resultaten. I det här fallet förväntas följderna av passivitet bl.a, som jag förstår det, bli av storleksordningen att en stor del av världens befolkning blir utan dricksvatten när glaciärer i Himalaya smälter. Är inte de följderna tillräckligt stora för att försöka göra något, betala, för att undvika dem, även om det finns en osäkerhet? Bara själva osäkerheten om följderna borde föranleda en vilja att göra något åt det.
Om kostnaden för att minska utsläppen av växthusgaser var 0, skulle då de som väljer att inte tro på forsnkningsresultaten tycka att det var värt att iakta försiktighetsprincipen om forskarna trots allt skulle ha rätt? Hur vore det med i snitt en tusenlapp mindre i månaden i disponibel inkomst? Två tusenlappar? Det är mycket pengar. Kanske är värt att chansa på att majoriteten av forskarna har fel? Synd bara att kostnaden som regel bara ökar när problem av olika slag skjuts framför en.
Peaceful; angående Gores 35 fel har jag inte själv sett filmen. Hämtar min information från forskarna vid bl.a. IPCC, och det är ju bra att författaren till de 35 felen också till del gör det. Borde fler göra. Synd att han inte kunde vara mer nogrann med fler källhänvisningar när han så bemödat sig med artikeln. För övrigt var det inte länge som du orkade hålla dig till "arenor med mer höjd och vetenskaplig stuns". Drygt 12 timmar. Tycker du ska ta och kliva ner från dina höga hästar.
bananmannen; helt onödigt med uttryck som "dårfinkar" i hastig affekt, du bemödar dig ju med tillräckligt med fakta för att kunna vara saklig.
OT: mellpat; angående Wall Street är det inget nytt att många människor saknar omdöme. I det här fallet; politikers omdöme förblindat av ideologi ( läs bl.a. “"Community Reinvestment Act" hos amerikanska Treasury Department), finansvalpars och andra finansaktörers omdöme förblindat av kvartalskapitalism och dåligt fungerande ratinginstitut är inte en bra kombination, för att bara nämna några relativt överblickbara orsaker till den finanskris vi ser idag.
Raskesven
Alarmisterna redovisar skrämmande få djupgående analyser av vad deras åtgärdsförlag får för konsekvenser, de ser det oftast som bieffekter av icke redovisningsvärd betydelse. Det är en stor brist, det är att luras.
I pedagogiskt syfte kan man leka med tanken att om vi minskar den mänskliga klimatpåverkan till samma nivå som rådde för 200 år sedan så får vi samma levnadsförhållanden som då. Kan det finnas ett bättre alternativ än att införa stort lidande som en eventuell lösning på ett eventuellt problem?
När jag pratar kostnad för åtgärder så handlar det inte primärt om kronor och dollar utan priset i försämrade levnadsförhållanden som främst drabbar världens mest utsatta men också en stor del av oss som har det förhållandevis bra. Ett backat välstånd får inhumana konsekvenser. Bibehållet välstånd men med förändrad miljö- och klimatpåverkan är en helt annan sak.
Tror även att jag poängterat att jag förordar en marsch framåt, inte bakåt, där vi inte lägger alla ägg i samma korg. Det vore idiotiskt att inte ha stor tillåtelse och tolerans i hur vi ska leva framöver. Det mesta i våra liv ska inte vara tillgängligt för majoritetsbeslut överhuvudtaget och i synnerhet bör vi inte får våra liv formade med tvång som grundas på tveksam forskning. Det bästa är förmodligen om du följer din övertygelse och jag min så blir summan resultatet av våra värderingar och val. Att det dessutom finns de som skiter i allt påverkar troligtvis bara på marginalen eftersom 99,9% av alla människor är lika kloka som du och jag. De skulle dessutom inte agera annorlunda bara för att vi införde en smal väg av tvång.
Jag tycker nog inte att jag framfört Al Gores tokigheter någonstans. Den göken betyder ingenting i min värld och är ingen jag håller emot de seriösa forskarna. Att Al Gore är snurrig stärker inte min sak så jag är ledsen om jag någonstans råkat påskina att jag tar hans verk som intäkt för bristande forskning bland alarmisterna.
Och jag tycker fortfarande inte att jag ger bananmannens låga nivå min tid, min kunskap eller mitt engagemang i sakfrågan. Så jag sitter gärna kvar på de höga hästarna istället för att sjunka ner i den dyn.
Ett mer spännande perspektiv, om en perspektivförskjutning tillåts, är; varför ska vi "rädda" jorden? Och jag godtar inte floskler som att vi har lånat den av våra barn....
Vilka objektiva skyldigheter har vi kring detta?