Miljö vs Ekonomi

[mindful]

Om man nu är överens om ovanstående så är väl frågan hur fattiga länder då skall kunna uppnå denna för dem nödvändiga tillväxt, om nu resten av världen har en "steady-state" ekonomi ?

För det är väl inte så sannolikt att fattiga länder konstant kan öka sin marknadsandel av den rika världens ekonomi ? Eller att deras ekonomi kan växa tillräckligt bara genom handel med andra fattiga länder ?

Ur det perspektivet kan "steady-state" ekonomi i rika länder kännas lite väl egoistisk...

Steady-state ekonomin handlar om att anpassa vårt ekonomiska system till våra fysikaliska begränsningar. Att inse att den enda resurs som vi kontiunerligt får nytt är solljus, ingenting annat. Det har ingenting med fördelningen av resurser, tex mellan länder, i sig att göra. DVS övergången till steady state måste vara global. Eller rättare sagt, den kommer att med nödvändighet att bli global när tex all olja, uran, dricksvatten etc är uppanvänt.

En central relaterad fråga är befolkningstillväxten: Jorden kan bara försörja ett visst antal individer.

 

[seobserver]

Steady-state ekonomin handlar om att anpassa vårt ekonomiska system till våra fysikaliska begränsningar. Att inse att den enda resurs som vi kontiunerligt får nytt är solljus, ingenting annat. Det har ingenting med fördelningen av resurser, tex mellan länder, i sig att göra. DVS övergången till steady state måste vara global. Eller rättare sagt, den kommer att med nödvändighet att bli global när tex all olja, uran, dricksvatten etc är uppanvänt.

En central relaterad fråga är befolkningstillväxten: Jorden kan bara försörja ett visst antal individer.

Även med ökande världsmarknadspriser så kommer inte resursråvarorna ta slut, cyniska statsbildningar kan nog utvinna även bortom lönsamhetsgränsen, men gränsen är givetvis färskvatten, f ö pågår redan nu krig om denna resurs......

 

[peter1959]

Det är ju bättre att en del har det väldigt bra än att alla har det dåligt, de som har det bra kan ju hjälpa de andra då, de kan ju inte alla om alla har det dåligt, så det är rätt, jordens resurser räcker inte till alla, då blir det dåligt för alla om vi skulle dela lika.

 

[mindful]

Det är ju bättre att en del har det väldigt bra än att alla har det dåligt, de som har det bra kan ju hjälpa de andra då, de kan ju inte alla om alla har det dåligt, så det är rätt, jordens resurser räcker inte till alla, då blir det dåligt för alla om vi skulle dela lika.

Jag antar du är en av de som skall ha det jävligt bra i sånt fall?

Nej men ärligt talat är det du skriver inte en särskilt väl genomtänkt ståndpunkt i en diskussion som handlar hur man skall optimera Jordens resurser. Det enda vettiga är att minska befolkningen så att alla kan leva på en rimlig nivå.

 

[peter1959]

Jag antar du är en av de som skall ha det jävligt bra i sånt fall?

Nej men ärligt talat är det du skriver inte en särskilt väl genomtänkt ståndpunkt i en diskussion som handlar hur man skall optimera Jordens resurser. Det enda vettiga är att minska befolkningen så att alla kan leva på en rimlig nivå.

"Minska befolkningen" låter otäckt...

Vad önskar du göra med de "övertaliga" ?

Enda sättet att minska en ökning är ju att folk har det jättebra, de skaffar inte så många barn.

Och ja jag erkänner, jag ska ha det jävligt bra, och har det så, det förväntar jag mig inte att någon annan huvudsakligen ser till, utom de jag avsätter medel till, staten,försäkringar, och min fru, vänner och jag själv.

 

[mindful]

"Minska befolkningen" låter otäckt...

Vad önskar du göra med de "övertaliga" ?

Enda sättet att minska en ökning är ju att folk har det jättebra, de skaffar inte så många barn.

Och ja jag erkänner, jag ska ha det jävligt bra, och har det så, det förväntar jag mig inte att någon annan huvudsakligen ser till, utom de jag avsätter medel till, staten,försäkringar, och min fru, vänner och jag själv.

Mja, jag förespråkar knappast någon direkt minskning av befolkningen. Snarare en minskning i befolkningstillväxten. Så visst, ett barn per familj a la Kina kanske inte är en dum ide i många regioner?

Eftersom många människor, som du, primärt fokuserar på den egna horisonten måste man ha organisationer som försöker analysera helheten. Vad händer om alla människor bara maximerar sin egen lilla plätt? Svaret på detta vet vi redan: Det går åt helvete. Kanske inte för dig, eller dina barn. Men dina barnbarn etc. Kolla in följande:
http://www.nature.com/news/specials/planetaryboundaries/index.html

 

[Fjällgrodan]

Som jag har förstått det så håller befolkningsökningen på att minska just nu. Vi är inne i den perioden då folk föder i snitt 2,4 barn/par och det minskar. Mycket pga att fler och fler får det gott ställt och får utbildning. När vi är nere i 2barn/par (troligtvis när befolkningen nått ca. 8miljarder) så ligger den ju konstant.

Då har vi bara de andra utmaningarna att lösa.

Dels detta med att ekonomin förutsätter tillväxt och ett accellererande utnyttjande av naturresurser för att fortsätta vara stabil. Det är ett problem där modellerna behöver utvecklas iom att man idag har en modell som bara gäller för ett kort tvärsnitt i tidsperspektivet och alltså på lång sikt i sig är helt instabil.

Jag tror man behöver föra in andra värden här som grundläggande istället för det ekonomiska värdet (som borde vara ett medel snarare än ett grundläggande värde). T.ex. För vem är det vi jobbar och tjänar pengar? Vilket syfte har det? Om syftet idag är pengarna i sig så borde vi ändra det till att syftet är människan i grunden och inte för välbefinnande närmaste året eller timmen, utan kanske för flera generationer framåt. Det perspektivet får andra konsekvenser i beslutsfattandet.

Min tanke är att man i sin vardag t.ex. när det gäller konsumption kan föra in det syftet. Om man ska köpa något så borde man beakta hur det ska gagna både mig själv och omgivningen lång tid framåt. Det kanske innebär att väldigt mycket annat vägs in jämfört med om man får lust att investera 10min betänketid för att köpa en ny platt-TV för att den gamla har fel belysningsteknik och kontakterna på fel ställe.. Synergier med annat man har och planering inför kommande inköp och historiken bakom inköp man gjort tidigare får stor betydelse. Annat är kanske varumärkets värderingsgrunder. Valet ifall man ska laga något eller skicka det på skroten kan också få en annan utgång, även om det i engångssumma kanske t.o.m. är dyrare att laga produkten än att köpa en ny. T.ex. kanske man har investerat så mycket eftertanke bakom ett inköp att det inte går att ersätta prylen med en ny alls. Bästa alternativet är att återställa den som den var för det går inte att få tag på en bättre pryl. Även om värdet på öppna marknaden inte uppgår till reparationskostnaden så kanske det praktiska användningsvärdet är större för en själv.

Tror det är otroligt viktigt att ett sådant tankesätt har sitt ursprung i den "rika" världen som förebild för att den övriga delen av världen ska kunna se det som ett mål för att må bra.

 

[såg]

Dagens prylar som dator o bilar o andra saker har bara kort livslängd än de var förut.
nu kan man köpa en dyr pryl o den håller kanske i ett år eller så, de är dålig kvalitet numera än miljö vänligt.

förr så höll en pryl mer och var mer användbar än vad den är nu i dag.

ska de bli miljösmart så får industrin gör längre livslängd på de dom tillverkar.

 

[UteMats]

Det råder ett stort missförstånd där många blandar ihop "ökad tillväxt" med "ökad konsumtion". Begreppet tillväxt inom ekonomin är ju mer eller mindre en synonym till effektivisering. Fram till i dag har vi utnyttjat den effektivisering som uppnåtts inom produktionen till att tillverka mer och fler med samma arbetsinsats, men effektiviseringen skulle ju lika gärna kunna riktas mot att tillverka lika mycket som tidigare med en mindre arbetsinsats. Detta skulle då innebära att vi med tillväxten upprätthåller samma produktion men att vi använder färre resurser och mindre arbete för att göra det.

För den som har svårt att förstå hur jag menar kan jag ta ett exempel: Om man med bättre jordbruksmetoder kan skörda fem ton vete med en arbetsinsats och på en yta som tidigare gav fyra ton, så minskar man den odlade ytan och arbetsinsatsen istället för att öka skörden. Detta tankesätt innebär en rad fördelar; konsumtionen behöver inte öka, belastningen på miljön behöver inte öka och folk får arbeta mindre. Bättre miljö, mindre arbete, samma produktion och mer tid för vila, rekreation, kreativitet och gemenskap. Kanske folk skulle hinna vara med sina barn när de växer upp, ha tid att ta hand om sina åldriga föräldrar och lite energi över till annat än arbetet när arbetsdagen är slut.

Det som behövs är bara beslutsamhet och en gemensam strategi för att peka om de ekonomiska styrmedlen. En bra start vore att problematisera den meningslösa konsumtionen och de bottenlösa hål hos människor som de försöker fylla med den. Alla vet ju att det inte är mer pengar i fickan som kan lösa de existentiella problemen hos folk i västvärlden. I slutändan är det ju hur vi mår som är den enda måttstocken vi kan använda och inget pekar på att folk i Sverige mår bättre idag än för femtio år sedan. Snarare tvärtom.

 

[Fjällgrodan]

Effektivisering

Det är en bra tanke med reservationen att effektivisering av arbete kanske tom kan motverka det mänskliga välbefinnandet. För då är vi där igen: för vem är det vi jobbar? I slutändan kanske det inte är pengarna vi jobbar för i sig utan det är för att må bra och känna att man bidrar med något vettigt. Dvs vi jobbar för varandra. Ska man då rationalisera bort oss själva till förmån för ekonomin så kanske vi har tappat meningen med att göra det iaf.

Mänskliga faktorn ses ju ofta som något negativt som man ska försöka bygga bort för att det orsakar fel hela tiden. Å andra sidan så är kanske den mänskliga faktorn det enda vi har att bidra med på en arbetsplats, och då kanske man inte ska undervärdera den så som man har en tendens att göra idag när allt ska automatiseras/rutineras och effektiviseras i ekonomins förtecken.

 

[Fjällgrodan]

Dagens prylar som dator o bilar o andra saker har bara kort livslängd än de var förut.
nu kan man köpa en dyr pryl o den håller kanske i ett år eller så, de är dålig kvalitet numera än miljö vänligt.

förr så höll en pryl mer och var mer användbar än vad den är nu i dag.

ska de bli miljösmart så får industrin gör längre livslängd på de dom tillverkar.

Jo, men det är ändå stora skillnader om man kan läsa av signalerna (inte bara pris), och kanske inte bara leta på stormarknader. Även titta efter begagnade "proffsprylar" och kika på modeller som hängt kvar länge och inte modelluppdateras så ofta. Min uppfattning är att den praktiska livslängden på saker är idag mest begränsad till när folk tröttnar på sakerna och vill ha nytt. Garantitider har i stort sett tappat sin betydelse.