Manuella knivslipare - vinklar?

Några bilder på underverket. Jag är inte estet utan praktiker, funktion går före form för mig:)

Installerade en vattenpass-app på min gamla mobil för att mäta vinklarna med (tog en stund att hitta en som fungerade på rätt sätt och kunde nollställas i valfri vinkel). På bilden har jag inte nollat mot riggens plan utan den visar relativt bordet (så det är inte slipvinkeln som visas), så se den bara som illustration.

Knivbladet på bilden hade jag alltså filat eggen rund på, dessutom var den täckt i rödfärg (som jag gissar skulle föreställa blod). Tången var tejpad med 20 år intorkad maskeringstejp (gissar att jag försökt använda den som kastkniv :) ).

Jag valde att börja testa med den hellre än riskera att totalförstöra nån kniv som faktiskt har fungerande egg.

Magneternas montering är inte helt optimal har jag insett, stoppen fungerar "sådär", men jag använde vad jag hittade här hemma.
 

Bilagor

  • 2017-10-01 09.17.18.jpg
    2017-10-01 09.17.18.jpg
    22 KB · Visningar: 795
  • 2017-10-01 09.17.37.jpg
    2017-10-01 09.17.37.jpg
    19.3 KB · Visningar: 780
  • 2017-10-01 09.17.55.jpg
    2017-10-01 09.17.55.jpg
    18.9 KB · Visningar: 783
  • 2017-10-01 09.28.42.jpg
    2017-10-01 09.28.42.jpg
    19.8 KB · Visningar: 826
  • 2017-10-01 09.29.36.jpg
    2017-10-01 09.29.36.jpg
    28.8 KB · Visningar: 757
1. även med ett 180 diamantbryne kändes det som det avverkade dåligt på en gammal skräpkniv som jag försökte fixa till...

2. Hur förhåller sig de olika kornstorlekarna sig till varandra om man jämför mellan olika typer av slipytor? Diamantbryne, vanligt bryne, våtslippapper etc?

3. Om man nu inte har en bandslip, vad ska man använda om man i princip behöver omprofilera en gammal kniv?

4. Är det för mycket jobb att göra det för hand eller kan man köra nåt grövre (80 slippapper? känns om det bara skulle lossna en massa sand...).

5. Sen undrar jag lite om köksknivar (jag har IKEAs gamla Drabant, "helsmidda" med nitat handtag), de har ju "trekantigt" bladprofil (d.v.s fas på hela bladet), men den är ju typ 4-5 grader bara. Slipar man alltså typ en 20-graders slipfas längst ner på en sån egg och sen en 25-graders brynfas?

Eller slipar man bara brynfas på en sån och låter slipfasen vara den där jättesmala 4-5 grader?

6. För det måste ju vara ett rent h-e att försöka omprofilera hela bladet om det är slitet? (Eller är det då man skickar in kniven med Knivbrev istället? :)

7. Clas O har visst börjat mad nåt liknande
1. Så är det tyvärr. Dock har man en någorlunda bra kontroll över resultatet.

2. Det går inte att göra en rättvis jämförelse. Generellt avverkar våtslippapper snabbare än ett diamantbryne märkt med samma grovlek. Vet inte vad du menar med "vanligt" bryne dock ;). Tänker du på naturstenar?

3. Maskinell hjälp är förstås, precis som du antyder, det bästa valet. I annat fall blir det mycket jobb. Skulle trots allt använda våtslippapper till denna uppgift.

4. Se förra punkten. Visst kommer det att lossna en del material från pappret och visst kommer du ha rätt mycket jobb med att med efterkommande, finare papper avlägsna repor från bladet men du har inget val.

5. Bry dig inte om hur bladet ser ut, dvs vilken eventuell eggvinkel du tror att bladet är utrustat med. Stålet i denna serie är ju det tyska 1.4110. Det är ett ytterst mediokert stål som inte tål allt för låga vinklar utan att antingen deformeras eller tappa skärpa fort.

Jag har svårt att tänka mig att kniven är utrustad med "äkta" fullflat-slipfas. Är du säker på att det inte finns en liten primäregg/mikroegg?

Personligen skulle jag aptera en ca 5-7 mm bred slipfas på den till synes flatslipade bladkroppen, samt utrusta den med en liten primäregg. Slipfasen skulle jag slipa till ca 16-18 grader och mikroeggen till ca 22-25 grader.

6. Det är inte praktiskt att behöva skicka in kniven för slipning varje gång det vankas ett lite rejälare arbete. Men som sagt, du behöver inte reprofilera hela bladet.

7. Jaså, det har undgått mig. Skall prata med dem nästa gång jag är där.

~Paul~
 
2. Det går inte att göra en rättvis jämförelse. Generellt avverkar våtslippapper snabbare än ett diamantbryne märkt med samma grovlek. Vet inte vad du menar med "vanligt" bryne dock ;). Tänker du på naturstenar?
Jag menar "sten" liksom :) Inte diamant, keramik och sånt.

Det finns väl både naturstenar och såna som är tillverkade av typ "limmad sand" eller vad man ska kalla det? T.ex. såna brynen som har en grov och en fin sida kan ju knappast förekomma naturligt i naturen? Men är det bara två tillsågade naturstenar som limmats ihop?

Våtslippapper är alltså bättre på att avverka än diamantbrynet? Det hade jag inte insett, då borde jag köra P180 våtslippapper (som jag har i lådan) istället för det där 180 diamantbrynet alltså!

Jag har svårt att tänka mig att kniven är utrustad med "äkta" fullflat-slipfas. Är du säker på att det inte finns en liten primäregg/mikroegg?
Knivarna är ju över 20 år gamla så jag vet inte hur de såg ut från början, de har tyvärr slipats med sån här elektrisk knivslip från 80-talet flera gånger.

Det är fullt möjligt att det varit slipat primär och mikroegg från början, men det syns det inga spår av idag.

Min tanke är liksom att jag nu ska försöka få ordning på knivarna och försöka förstå hur man slipar dem vettigast (kanske inte "bäst", men en kompromiss mellan arbetsbörda och resultat:) ).

Personligen skulle jag aptera en ca 5-7 mm bred slipfas på den till synes flatslipade bladkroppen, samt utrusta den med en liten primäregg. Slipfasen skulle jag slipa till ca 16-18 grader och mikroeggen till ca 22-25 grader.
Det liknar i alla fall mina tankar, man ignorerar i princip bladets triangelform och låtsas som det är parallella sidor? Triangelformen gör bara att man inte behöver slipa bort lika mycket gods.

Min rigg behöver nog moddas lite för att komma ner i så små vinklar... Det blir ju bara 8-9 grader per sida. Minsta vinkel just nu är 10 grader mot planet, d.v.s. 20 grader på en parallell profil. Men är bladet trekantigt blir det väl mindre å andra sidan... då kommer jag kanske ner i 8-9 (vilket ger de där 16-18). Jag får dubbelkolla det med mobilens vinkelmätare.

7. Jaså, det har undgått mig. Skall prata med dem nästa gång jag är där.
http://www.clasohlson.com/se/c/knivslip

De är inte lika snabba som Knivbrev och man måste lämna och hämta kniven själv, men de är väl billigare är Knivbrev i alla fall.
 

Bilagor

  • 2017-10-01 09.55.16.jpg
    2017-10-01 09.55.16.jpg
    17.4 KB · Visningar: 702
1. Jag menar "sten" liksom :) Inte diamant, keramik och sånt.................Det finns väl både naturstenar och såna som är tillverkade av typ "limmad sand" eller vad man ska kalla det? T.ex. såna brynen som har en grov och en fin sida kan ju knappast förekomma naturligt i naturen?

2. Men är det bara två tillsågade naturstenar som limmats ihop?

3. Våtslippapper är alltså bättre på att avverka än diamantbrynet? Det hade jag inte insett, då borde jag köra P180 våtslippapper (som jag har i lådan) istället för det där 180 diamantbrynet alltså!

4. Knivarna är ju över 20 år gamla så jag vet inte hur de såg ut från början, de har tyvärr slipats med sån här elektrisk knivslip från 80-talet flera gånger.

5. Det är fullt möjligt att det varit slipat primär och mikroegg från början, men det syns det inga spår av idag.

6. man ignorerar i princip bladets triangelform och låtsas som det är parallella sidor?

7. Triangelformen gör bara att man inte behöver slipa bort lika mycket gods.

8. Min rigg behöver nog moddas lite

9. http://www.clasohlson.com/se/c/knivslip..........De är inte lika snabba som Knivbrev och man måste lämna och hämta kniven själv, men de är väl billigare är Knivbrev i alla fall.
1. OK, det var som jag trodde. Du talar om naturstenar. Det finns ju allt från Arkansas till Gottland och japanska vattenstenar. En fördel är att de tar mycket effektivt och känns följsamma (framför allt på kolstålsknivar), en nackdel att de i samband med legerade/rostfria knivar slits väldigt mycket.

Man räknar inte strävheten på samma sätt i naturstenar som i samband med diamant eller sandpapper för den delen. Därför blir en jämförelse svår att göra mellan dessa tre alternativ. De tar dessutom väldigt olika på stålet.

2. Ja, så är det ofta.

3. Det är min erfarenhet i alla fall.

4. Jaså, på så sätt. Det förklarar en del.

5. Det där mycket troligt att det förhöll sig på det viset.

6. Ja, precis. De viktigaste faktorerna är ju inte med vilken vinkel kniven varit utrustad när den lämnade fabriken, utan vad man ämnar använda kniven till . I det sammanhanget bör man ta hänsyn till stålet, hårdheten/värmebehandlingen, samt bladprofilen i övrigt.

Med andra ord, det är du själv som bestämmer hur bladet skall se ut ;).

7. Sant.

8. Ja, det ser ut så. Kan vara knepigare än vad man tror.

9. OK, tackar igen för infon! Skall testas! Därefter så kommer jag skriva en kort recension. Det gäller att välja en kniv som man själv orkar modda på grund av olika orsaker :D.

~Paul~
 
6. Ja, precis. De viktigaste faktorerna är ju inte med vilken vinkel kniven varit utrustad när den lämnade fabriken, utan vad man ämnar använda kniven till . I det sammanhanget bör man ta hänsyn till stålet, hårdheten/värmebehandlingen, samt bladprofilen i övrigt.

Med andra ord, det är du själv som bestämmer hur bladet skall se ut ;).

Ja, min tanke var ju mest att eftersom knivbladet ser ut så så borde det funnits nån tanke med det från början (mer än rent estetisk). Men främsta fördelen med sånt blad är alltså att det är mindre material att slipa bort för primäreggent? Att det blir hela tre olika vinklar (bladets, primäreggens och mikroeggens) spelar inte så stor roll alltså?

Iofs så kan det kanske finnas fördelar/nackdelar med den trekantiga profilen beroende på vad man avser att skära i? D.v.s. att det man skär inte "klibbar" i bladet etc?

Jag ska se hur det går med det där gamla skräpbladet när jag tar 180 våtslippapper (man ser fortfarande ett blänk som visar att eggen är trubbig), sen kanske jag vågar mig på en av köksknivarna:)
 
1. Men främsta fördelen med sånt blad är alltså att det är mindre material att slipa bort för primäreggent? Att det blir hela tre olika vinklar (bladets, primäreggens och mikroeggens) spelar inte så stor roll alltså?

2. Iofs så kan det kanske finnas fördelar/nackdelar med den trekantiga profilen beroende på vad man avser att skära i? D.v.s. att det man skär inte "klibbar" i bladet etc?

3. Jag ska se hur det går med det där gamla skräpbladet när jag tar 180 våtslippapper (man ser fortfarande ett blänk som visar att eggen är trubbig), sen kanske jag vågar mig på en av köksknivarna:)
1. Det hela har med hållbarheten och svårighetsgraden i underhållet att göra. Om du apterar en 6 mm slipfas och en liten mikroegg så vet du exakt vad du har att göra med nästa gång du slipar/bryner kniven.

Att ideligen slipa bort material från hela bladkroppen (som kniven ser ut just nu) är ju i längden ohållbart och opraktiskt.

Fördelen är således att du vet exakt vilka vinklar du har att göra med och därför kan upprepa din procedur i samband med fortsatt slipning, samt att eggen blir hållbarare. Den lilla slipfasen på 6 mm spelar i sammanhanget mindre roll, även om friktionen ökar något jämfört med ett fullt flatslipat blad.

2. Ett fullt planslipat/flatslipat blad skapar pga vätskors ytspänning en vakuumeffekt, dvs grönsaker som gurka, tomat, zucchini och liknande fastnar gärna på bladkroppen. En konvexslipad form har inte riktigt denna nackdel, liksom ett blad vars yta är oregelbunden i någon form (dimples/olivslipning, blodskåror, hammarbehandling osv).

3. Gör så och återkom gärna med en fältrapport :).

~Paul~
 
Det där gamla scoutknivbladet fick jag inte riktigt till nån egg på, kände som våtslippappret slets för fort. Funderar på om smärgelduk biter bättre kanske?

Men efter att ha tränat på det så vågade jag mig på en av köksknivarna. Första försöket blev inte riktigt bra för mina klotsar med våtslippapper på behövde limmas om så jag kunde inte köra med de mest finkorniga.

Men ikväll så gjorde jag ett nytt försök och nu fick jag till det riktigt bra tycker jag (det gick i alla fall att skära tidningspapper "tvärs fibrerna" utan att det revs sönder). Det hade säkert gått att få ännu bättre skärpa med lite mer jobb, men nu vet jag hur man gör i alla fall. 400, 600 och 1200 våtslippapper körde jag med (efter diamantbrynena på 260 och 360).

Ska blir intressant att prova kniven vid användning sen:)

Magneterna behöver sänkas ner i ett plan för att inte smala blad ska vicka har jag insett, men den tanken hade jag redan från början. Nu när jag vet lite mer hur jiggen ska fungera så kan jag börja planera att bygga en lite bättre variant.

Frågan är om det är bra med gummi på ytan eller inte... Det fjädrar ju lite när det är så tjockt som cykelslang. Kanske använda gummi från ballonger... det blir tunnare. Eller så räcker magneterna om man samtidigt använder stopp/anhåll bakom bladets rygg.
 
1. Det där gamla scoutknivbladet fick jag inte riktigt till nån egg på, kände som våtslippappret slets för fort. Funderar på om smärgelduk biter bättre kanske?


2. Men ikväll så gjorde jag ett nytt försök och nu fick jag till det riktigt bra tycker jag (det gick i alla fall att skära tidningspapper "tvärs fibrerna" utan att det revs sönder). Det hade säkert gått att få ännu bättre skärpa med lite mer jobb, men nu vet jag hur man gör i alla fall. 400, 600 och 1200 våtslippapper körde jag med (efter diamantbrynena på 260 och 360).

3. Magneterna behöver sänkas ner i ett plan för att inte smala blad ska vicka har jag insett, men den tanken hade jag redan från början. Nu när jag vet lite mer hur jiggen ska fungera så kan jag börja planera att bygga en lite bättre variant.

Frågan är om det är bra med gummi på ytan eller inte... Det fjädrar ju lite när det är så tjockt som cykelslang. Kanske använda gummi från ballonger... det blir tunnare. Eller så räcker magneterna om man samtidigt använder stopp/anhåll bakom bladets rygg.
1. Ja, det slits men som tur är så är det inte alltför dyrt att ersätta med nytt :). Det är trots det effektivaste sättet att få till en fin grundskärpa, EMÅ.

2. Grattis!

3. Justeringar brukar komma som brev på posten ;).

~Paul~
 
Magneterna behöver sänkas ner i ett plan för att inte smala blad ska vicka har jag insett, men den tanken hade jag redan från början. Nu när jag vet lite mer hur jiggen ska fungera så kan jag börja planera att bygga en lite bättre variant.

Frågan är om det är bra med gummi på ytan eller inte... Det fjädrar ju lite när det är så tjockt som cykelslang. Kanske använda gummi från ballonger... det blir tunnare. Eller så räcker magneterna om man samtidigt använder stopp/anhåll bakom bladets rygg.
Själv borrade jag hål för magneterna. Köpte sedan kantslist avsedda för bänkskivor i kök. Dessa är väldigt billiga och går ofta att bara köpa någon meter för typ en tia. Dessa limmas fast över magneterna med hjälp av ett strykjärn. Obs, använd inte för hög värme. Räcker med den lägsta. Magneterna tappar mycket kraft när det blir material mellan kniven och dem.
 
Själv borrade jag hål för magneterna. Köpte sedan kantslist avsedda för bänkskivor i kök. Dessa är väldigt billiga och går ofta att bara köpa någon meter för typ en tia. Dessa limmas fast över magneterna med hjälp av ett strykjärn. Obs, använd inte för hög värme. Räcker med den lägsta. Magneterna tappar mycket kraft när det blir material mellan kniven och dem.

Min tanke är att gör hål/uttag för magneterna som är lite djupare än var som behövs. Sen sätter jag ett tunnt lager tejp på magneterna, placerar dem på en plan yta (ev tejp där med, för att det ska bli "tätt") med den tejpade sidan nedåt. Hålen får lim i sig och placeras sen ovanpå magneterna. Limmet rinner då ner på sidan av magneterna ner till den plana ytan och ger en "slät" fog

Då kommer magneterna att sitta "en tejptjocklek" under planet, så de drar bladet mot planet men bladet ligger alltså inte direkt mot magneterna.

(Det blir då möjligen lite hålighet utan lim under magneterna, men limmet borde hålla dem på plats ändå.)
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
hupp Knivslipare i Linköping/Norrköping Utrustning allmänt 1
nodh Knivslipare eller lieslipare? Utrustning allmänt 145

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg