Man spar ju lika många kronor som gram!

Oups. Såg att när det gäller sovsäck så anser du också att det är dyrare med lättare.
Ta detta exempel istället:
www.getout.se kostar vanliga kastruller 595 kronor och väger över 800 g. Titan kostar nästan 1200 och väger drygt 300 g.
Med skedar är det annorlunda. Man kan köpa Lexanbestick sett på 35 g som kostar 35 kronor (lämna gaffel och kniv hemma). Det betyder att skeden bör väga drygt 10 g. En titansked däremot är blytung. Den väger hela 22 g, bara för skeden! Den kostar 175 kronor. Här gäller inte det du säger om att varje gram är värd en krona. Här är omkring 10 g värd 140 kronor :)
Gå mer vetenskapligt till väga. Välj ut en tillverkare och jämför lättaste jackan och tyngsta jackan. Gå sedan vidare genom hela sortimentet. Då kan du övertyga mig att lättare än när du bara tar med just de produkterna som du vill från de tillverkarna du vill (med det förbehåll som jag skrev i mitt första inlägg).
 
Kan nog inte påstå att någon (inkl trådskaparen) har påstått att 1g är exakt lika med 1kr. Det är ju slutsumman han syftar till!
Naturligtvis går det alltid att motbevisa påståenden med enstaka exempel.
Att jämföra med titan och dun är några bra exempel. Detta är dyrt! Så är det bara.

Letar man fram ytterligheterna så är det väl klart att man hittar stora skillnader i pris.

Nu kan jag inte svara för trådskaparen men jag tror att han menar att det handlar om "princip guide". Det går att hitta lätta saker till ett lägre pris!

//Peter
 
Alternativt: "en vanlig lättpackarutrustning hamnar lägre i pris än en vanlig tungpackarutrustning". Som alla sagt, det är klart att båda (milt sagt polariserade) kategorier kan göras både dyrare och billigare. Men ärligt talat: hur många ser man med begagnade försvarsmakten-ramryggsäckar från Ö&B eller Rustaryggor ser man ute i terrängen kontra antalet Haglöfs Oxo/Fjällräven Råstu/Lundhags V8 à 2000-2500 kr? Är det rimligt att hävda att Hillebergtält inte är en relevant jämförelsepunkt? (Kolla i denna tråd!)

Självklart går det att få ner priset ytterligare i båda kategorier (och även upp om man vill det). Men jag tror Martin Fjäderlätts poäng var att lättviktsgrejer faktiskt ofta ligger lägre i pris än det som säljs som "standardvalet" i friluftsbutiker. Gå in på Naturkompaniet och prata med dem om vad du bör skaffa för en veckas fjällvandring och se vad du hamnar på i pris; jag tror det kan bli avskräckande...
 
Senast ändrad:
När för många år sen hörde ett bodbiträde addera en komplett fjällutrustning till en stackars nybörjare, som inte alls var driven i prutandets konst, slutade totalen på det som jag då kunde åka jorden runt och bo några nätter på varje plats på enklare hotell. Den stackars nybörjaren stod kvar i Skåne. Med en kraftansträngning transporterade han sin nyinskaffade tunga utrustning mot tjället. Om han orkade addera kamera och godis samt frukostar till massan skulle han garanterat bli en blytung vandare, och dyrt blev det. Om nu studiemedlen räckte även till tågbiljetten till Lappland t o r.
I höstas på stationen i München blev min tyske vän bestulen på sin välfyllda GoLight. Jag fick hjälpa honom med ett intyg till hans försäkringsbolag så jag såg hans lista på vad 14,7 kg kostade i anskaffning och återanskaffning. Det var huvudsakligen lätta nya och några bättre ärvda grejor i säcken. Återanskaffningsvärdet var mycket högt, så billigt blev det inte. För en lätt utrustning behöver man när jordsnurren har passerat L.
Givetvis kan man finna att ÖBs pansarbestick a 10 kr är betydligt billigare än ett titandito, men för mig som bara har en tunn, enkel rf desertsked som jag köpt på loppis med (Den håller att gräva i fryst glass med). Resten klaras av med kniven.
Själv vill jag tro att det är genom lätta grejor och för mig praktiska kombinationer som gör att jag fortfarande kan njuta av friluftsliv utan att bära ihjäl mig. Det knepiga är att den första friluftsutrustning jag anskaffade var görlätt. Men alleftersom grejorna gick sönder blev bytena mot än tyngre åtkommliga kombinationer. Efter styft 20års frilufsande på ledig tid insåg jag att packning blivit närapå lika många kilon tyngre och började åter aktivt försöka finna en lättare ersättare eller tota ihop lättare egen special.
När jag hävdade att en veckoändespackning inklusive kikare+kamera inte behövde väga över 10kg blev jag mer eller mindre dumförklarad med argument så ihåliga som att "min ryggsäck väger 3,3kg och mitt containerkök väger 2,1 kg med tillbehör...."
Våra bröder i väst som nöjer sig att gå mellan hytter och lämnar förläggning etc hemma har ju i långliga tider gått på tur med packning av mindre än 1/2 normalsvenska veckändsmodellen, de kann.
Det här hållbarhetsmodet och 20-års hållbarhet (Hos FM skulle allt hålla 30-år minst!) har jag aldrig begripit. Med jämna mellanrum går vi till klädhandlaren och köper en eller flera ny/a arbetsdress/ar. Uppenbart är att 5-års planstänkandet x 4 finns hos vissa när det gäller friluftsutrustning. Jag har somligt kvar som är sen jag var en liten vargunge och somligt som lämnade min symaskin i höstas. Men av köpe som brukas har jag i packningen inget som är äldre än 10år. Kan det bero på nyttjande-slitgrad eller på ett annorlunda tänk, det måste jag fundera över.
Vissa prylar som sidenundisar och tunna ylleställ hänger ju med tills det efter tvättkontrollen säger att nu är det lump. Ett och annat går sönder vid provturer och skrotas tidigt eller repareras/modifieras till funktion igen.
Slutligen skulle jag vilja fråga Jörgen och Martin hur många de personligen känner som direkt börjat med lätta, funktionella grejor, rakt över? För dessa måste ju uppenbarligen ha gjord denna besparing i 1000 tals kronor. Jag känner då ingen, ännu....
//J
 
Här gäller inte det du säger om att varje gram är värd en krona. Här är omkring 10 g värd 140 kronor :)

Precis. Där har du en vidöppen dörr som du kan sparka in tills du sliter ut Vibram-sulan :) Varför ska jag spara 50 gram (eller vad det nu blir) på en dyr titankastrull när jag kan kan spara hundra gånger så mycket på saker som dessutom är billigare än sina klassiska alternativ?

Men nu pratar vi ju som sagt inte om enstaka detaljer, utan om summan. Det är summan du bär på. Jag försöker illustrera att lättpackning inte handlar om att köpa skitdyra titantältspikar och spara 5 gram, utan om att se till att man har en utrustning där de tyngsta grejerna är lätta.

Jag överlåter åt dig att gå "mer vetenskapligt tillväga" och jämföra lätt och tung utrustning hos en och samma tillverkare. Det är fler som hojtar efter alternativa listor, men anmärkningsvärt få som vill skriva dem. ;)

Man kan även tänka sig att man går till en och samma leverantör och kollar lätt och tung utrustning. Det är lätt gjort sittandes framför datorn. Jag har själv gjort det, och det var då jag för första gången drog slutsatsen som är grunden till diskussionen.
En annan slutsats man drar är såklart hur mycket pengar man har lagt ned i utrustning...

Hur som helst ser jag gärna alternativa listor.
 
Slutligen skulle jag vilja fråga Jörgen och Martin hur många de personligen känner som direkt börjat med lätta, funktionella grejor, rakt över?

Det är ju just det som är vårt mål - att den som vill börja med vandring ska undvika de missar som vi andra har gjort.

Jag har ju själv vid flera tillfällen genom åren varit konsult för personer som ska köpa sig en mer eller mindre fullständig vandringsutrustning från noll, och jag kan lugnt påstå att framtida sådana fall kommer spara både gram och kronor.

Men den enda jag känner till som verkligen startar med lätt utrustning är Jörgens son. Hittills. :)
 
Men den enda jag känner till som verkligen startar med lätt utrustning är Jörgens son. Hittills. :)

Mina ungar också!

Fast de har inte komplett lättpackning, de är ju heller inte ute nåt på egen hand. Men jag hoppas ju att deras lättare packning skall göra att de tycker att det är lite roligare att vandra och att de känner att de klarar att bära sin packning själv.
 
Bra jag köper det svaret för det verkar ärligt! Jag känner till en del yngre bekanta som börjat vandra och försökt gå den lätta vägen, förvisso har de fått råd, men vad utfallen blir vetejsjuttsingen, lättaste grejorna ligger ju ofta långt över Jytsk och Julapriserna....så tillsynes biligare kan det mången gång väg över till. Att landa med svåråtkomliga lätta prylar är ännu inte helt det lättaste!
Att tung och UT utrustning kan få nybörjare att sluta frilufta på egen hand samt att den definitivt garanterar för ett definitivt åldersstopp är mina käpphästar....
För egen del skulle jag inte kunna, än mindre orka axla en trettiokilospackning numera, vilket jag förr tyckte var en av lättare slag....så så illa det kan gå med miljöpåverkan...men tack vare klokare prylval och mindre i säcken kan jag fortsätta, trots ett antal pumprenoveringar. Det är inte bara friluftsutrustningen som förbättats över tiden....
//J
 
Jag känner till en del yngre bekanta som börjat vandra och försökt gå den lätta vägen, förvisso har de fått råd, men vad utfallen blir vetejsjuttsingen, lättaste grejorna ligger ju ofta långt över Jytsk och Julapriserna

Så är det ju.
Just barn är kanske inte världens bästa exempel eftersom jag själv inte anser att man måste skaffa det bästa huset förmår till barn, i alla fall inte när det gäller kläder och annat som knappast kommer hänga med tills de blir vuxna. Satsa på billigare grejer som ändå är tillräckligt bra för att inte avskräcka. Finliret kan man ta när man som vuxen själv har valt in friluftslivet i livet.

Idag lägger föräldrarna i och för sig otroliga summor på barnens prylar. Det är bara att studera barnavdelningarna i friluftsbutikerna; för några år fanns det inte ens barnavdelningar. Så om man som förälder köper nya märkesgrejer till barnen kan man ju lika gärna köpa lätta grejer.

Men exempelvis en bra sovsäck tycker jag att man kan köpa till ett barn. Jag fick min första sovsäck, en Caravan, när jag var 7 år. Den fasade jag ut ur friluftslivet när jag var över 20. Hade det varit en dunsäck hade jag kanske fortfarande kunnat använda den.

Hur som helst är det intressant med till exempel Jörgens son, som ju får en lite annan inställning till vilka skor man "måste" ha när man vandrar i fjällen, jämfört med många kamrater.
 
Men exempelvis en bra sovsäck tycker jag att man kan köpa till ett barn. Jag fick min första sovsäck, en Caravan, när jag var 7 år. Den fasade jag ut ur friluftslivet när jag var över 20. Hade det varit en dunsäck hade jag kanske fortfarande kunnat använda den.

Hmmm... Antingen är du väldigt kort, eller så växte du snabbt tidigt, eller så var det ingen barnsäck... :)
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg