Hur man lyckas... undrar "crazy". Ja, jag har "lyckats" vakna av att jag hade tältduken i ansiktet. Tältet,ett Hilleberg, givetvis, såg nog ut som på första bilden. Det var väldigt lugnt och fint på kvällen då tältet sattes upp på Pårekslätten då Sarekturen började gå mot sitt slut. Det hade förvisso blåst ordentligt på dagen, jag blåste faktiskt omkull en gång och blev liggandes som en sköldpadda på rygg, men vid tältslagningen var det som sagt lugnt. Sent på kvällen tog vinden ny fart, men det var ju inte lätt att veta i förväg.(Det här var f.ö. det blåsvädret då Sten Brander med sällskap blev fast på Kaskasapakte och räddningshelikoptern tragiskt nog störtade.) Jag måste dock erkänna slarv med att förankra stormlinorna med extra stenar, något jag aldrig gör numera, hur fint väder det än är på kvällen!
Hälsn. BrittMarie