Knivar

[peter469]

Kan du ge ett vettigt exempel på när man behöver ett sex millimeters blad?

När man vill kunna förlita sig på att kniven inte går av, oavsett eventuell oaktsamhet.

Jag förundras över attityden till knivar här på utsidan.se. Många här verkar vara rädda för vad andra kan tänkas tycka om er om ni skulle råka visa er med en stor eller dyr kniv.

Faktum är att man får vad man betalar för. En Mora 2000 är vass en liten stund efter att man köpt eller slipad den, men saknar själ och ger ingen glädje att varken äga eller använda. Den duger om man inte bryr sig om mer än kortvarigt bruksvärde, precis som en ryggsäck från OKQ8 duger om den bara behöver hålla över dagen och man inte ska gå längre än att man står ut med att den är obekväm.

Jag har vad man kan kalla ett "specialintresse" för knivar, i den bemärkelsen att jag lägger stor vikt vid mitt val av kniv. Jag gör det inte på grund av latenta Rambo-drömmar utan därför att jag uppskattar känslan av kvalitet. När folk höjer ögonbrynen och slänger ur sig dumma kommentarer angående mitt val av kniv säger det betydligt mer om dem än det gör om mig.

I mitt tycke så har den bästa rekommendationen hittills varit WM1. En mycket kompetent liten kniv som funkar till det mesta och som är billig nog att man inte behöver vara rädd om den. VG10 håller inte skärpan tillnärmelsevis lika bra som 3G och de extra pengarna är väl investerade. Eftersom kniven ska bli en gåva tycker jag dock att TK5 är ett bättre alternativ. Trevligare material och inte lika billig känsla.
Personligen skulle jag kontakta en knivmakare och beställa en kniv efter egna specifikationer.

Vad gäller kolstål kontra rosttröga legeringar; kolstål har en trevlig rustik känsla men kräver betydligt mer vård och jag brukar komma på mig själv med att besväras av den extra ansträngningen som behövs för att hålla rost borta i fuktiga miljöer. Dessutom så kan inte traditionellt kolstål mäta sig med moderna legeringar beträffande styrka och hållbarhet. Enda gången jag föredrar kolstål framför rosttröga legeringar i damascussmidda blad. Rosttrög damascus har mindre hantverkskänsla.

 

[gro]

När man vill kunna förlita sig på att kniven inte går av, oavsett eventuell oaktsamhet.

Återigen, ge ett konkret exempel på när du kan lyckas bryta ett 6 mm blad. Jag skiter fullständigt i dyra stora knivar, använder själv en nio tums samekniv. Men att rekommendera ett 4 mm blad är fånigt.

Jag vill höra kom någon som lyckats ha sönder en vanlig kniv i friluftssammanhang på grund av oaktsamhet.

 

[-Patric-]

När man vill kunna förlita sig på att kniven inte går av, oavsett eventuell oaktsamhet.

jag tillhör dom spom hävdar att man skall använda rätt verktyg till rätt arbete, knäcker man bladet på en kniv bör man fundera på vad man sysslar med..

Jag förundras över attityden till knivar här på utsidan.se. Många här verkar vara rädda för vad andra kan tänkas tycka om er om ni skulle råka visa er med en stor eller dyr kniv.

det är två skillda frågor, vilken kniv man behöver och vilken kniv man har, jag tycker sällan man behöver något annat än en kolstålsmora men jag använder en same-kniv som kostar nära på en månadslön utan att skämmas(butiksbiträdes lön...)

Faktum är att man får vad man betalar för. En Mora 2000 är vass en liten stund efter att man köpt eller slipad den, men saknar själ och ger ingen glädje att varken äga eller använda. Den duger om man inte bryr sig om mer än kortvarigt bruksvärde, precis som en ryggsäck från OKQ8 duger om den bara behöver hålla över dagen och man inte ska gå längre än att man står ut med att den är obekväm.

den här jämförelsen håller inte, en bruksmora för 40SEK är betydligt mer prisvärd än någon annan tillverkare, att jämföra med en dåligt sydd rygga är bara fånigt. Det finns en anledning att alla hantverkare använder mora i olika varianter, bäst utfall på pris på funktion..

Jag har vad man kan kalla ett "specialintresse" för knivar, i den bemärkelsen att jag lägger stor vikt vid mitt val av kniv. Jag gör det inte på grund av latenta Rambo-drömmar utan därför att jag uppskattar känslan av kvalitet. När folk höjer ögonbrynen och slänger ur sig dumma kommentarer angående mitt val av kniv säger det betydligt mer om dem än det gör om mig..

kvalitet är enkelt, det bedöms av kunden.. men du kan inte säga att fällkniven kniv har bättre kvalitet än en mora, det är upp till kunden att bedömma och därför subjektivt.. jag gillar också knivar, inte samma sort som du men jag blir glad av ett fint hantverk.

I mitt tycke så har den bästa rekommendationen hittills varit WM1. En mycket kompetent liten kniv som funkar till det mesta och som är billig nog att man inte behöver vara rädd om den. VG10 håller inte skärpan tillnärmelsevis lika bra som 3G och de extra pengarna är väl investerade. Eftersom kniven ska bli en gåva tycker jag dock att TK5 är ett bättre alternativ. Trevligare material och inte lika billig känsla.
Personligen skulle jag kontakta en knivmakare och beställa en kniv efter egna specifikationer...

varför inte, en handgjord kniv är alltid trevligt!

Vad gäller kolstål kontra rosttröga legeringar; kolstål har en trevlig rustik känsla men kräver betydligt mer vård och jag brukar komma på mig själv med att besväras av den extra ansträngningen som behövs för att hålla rost borta i fuktiga miljöer. Dessutom så kan inte traditionellt kolstål mäta sig med moderna legeringar beträffande styrka och hållbarhet. Enda gången jag föredrar kolstål framför rosttröga legeringar i damascussmidda blad. Rosttrög damascus har mindre hantverkskänsla.

håller med!

 

[Vertical Mind]

Men hör du Gro, vill du inte ha en kniv med 4-6mm tjocklek så slipper du, och kan du inte förstå varför en annan skulle kunna tänkas villja ha en dylik kniv är detta helt fel ämne för dig att yttra dig om.

Har personligen knäckt flera Moraknivar i mina dar och min kollega här brevid mig sumpade sin M2000 under lumpen genom att tälja en korvpinne. ALDRIG att jag skulle ta med något sådant ut i skogen! Om du däremot vill göra så, fine, jag säger inget om det, du behöver inte ens försvara ditt val av kniv, eller din snålhet.

 

[peter469]

Återigen, ge ett konkret exempel på när du kan lyckas bryta ett 6 mm blad. Jag skiter fullständigt i dyra stora knivar, använder själv en nio tums samekniv. Men att rekommendera ett 4 mm blad är fånigt.

Jag vill höra kom någon som lyckats ha sönder en vanlig kniv i friluftssammanhang på grund av oaktsamhet.

Det var ju precis det jag menade - det är osannolikt att man bryter ett 6mm tjockt blad utan medveten ansträngning, speciellt om det är i ett bra stål med bra härdning och temperering.

Jag tycker att det är onödigt att förlöjliga andras preferenser genom att påstå att 4mm blad är fånigt. Självklart behövs det inte för att ta ur en fisk eller tälja en korvpinne men att du inte klyver ved, bryter leder eller utsätter dina knivar för andra prövningar innebär inte att andra inte gör eller vill kunna göra det och trivs med det.

En av mina bruksknivar är 7mm tjock. Ska du dumförklara mig nu?

jag tillhör dom spom hävdar att man skall använda rätt verktyg till rätt arbete, knäcker man bladet på en kniv bör man fundera på vad man sysslar med.

En vanlig motivering till styrka och hållbarhet är att det är bättre att ha och inte behöva än att behöva och inte ha. Personligen bär jag som regel flera knivar och yxa och såg men om jag var begränsad till en så skulle jag välja en som jag har förtroende för.

det är två skillda frågor, vilken kniv man behöver och vilken kniv man har, jag tycker sällan man behöver något annat än en kolstålsmora men jag använder en same-kniv som kostar nära på en månadslön utan att skämmas(butiksbiträdes lön...)

Man behöver inte en skaljacka för sex tusen kronor heller. Jag är säker på att vindjackorna från Ellos är mer prisvärda och börjar det regna så kan man ställa sig under ett träd och vänta på bättre väder.

den här jämförelsen håller inte, en bruksmora för 40SEK är betydligt mer prisvärd än någon annan tillverkare, att jämföra med en dåligt sydd rygga är bara fånigt. Det finns en anledning att alla hantverkare använder mora i olika varianter, bäst utfall på pris på funktion.

Dåliga material och slit-och-släng-filosofi. Båda är billiga och båda funkar om man inte är särskilt brydd.

 

[gro]

Men hör du Gro, vill du inte ha en kniv med 4-6mm tjocklek så slipper du, och kan du inte förstå varför en annan skulle kunna tänkas villja ha en dylik kniv är detta helt fel ämne för dig att yttra dig om.

Har personligen knäckt flera Moraknivar i mina dar och min kollega här brevid mig sumpade sin M2000 under lumpen genom att tälja en korvpinne. ALDRIG att jag skulle ta med något sådant ut i skogen! Om du däremot vill göra så, fine, jag säger inget om det, du behöver inte ens försvara ditt val av kniv, eller din snålhet.

Du verkar ju vara en intelligent grabb. Läs om och läs rätt. Här handlar det om att rekommendera tjockbladiga knivar till en presumtiv jägare. Alltså kan man gott och väl vara kritisk. Dessutom ber jag ju honom övertyga mig. Som sagt, läs om, läs rätt.

Och angående snålhet så är min samekniv förbannat mkt dyrare än fällkniven (handsmidd av en smed i Karasjok).

Lyckas man ha sönder en mora genom att tälja så bör man se över sina knivfärdigheter. Kan du inte berätta vad du gjorde för att knäcka dina knivar istället?

 

[gro]

En av mina bruksknivar är 7mm tjock. Ska du dumförklara mig nu?

Näe, inte dumförklara, men däremot undra vad du gör med dina knivar.

EDIT, kan du inte förklara vad du gör som kräver denna sortens kniv? Vilken sorts stål är det och vilken härdningsgrad/djup har du på bladet?

 

[peter469]

Näe, inte dumförklara, men däremot undra vad du gör med dina knivar.

Skär, hugger och klyver.

Här är den: http://www.chrisreeve.com/project.htm (min saknar dock tänder)

Just nu använder jag tvåan. Sålde ettan eftersom spetsen var lite för trubbig.

Den var visst bara 6,5mm. Stålet är A2 härdat till 55-57 HRC. Skålslipningen gör att eggen är förhållandevis tunn och funkar till finlir samtidigt som man lätt klyver stockar och fäller mindre träd med den, om man nu skulle ha glömt yxan och sågen hemma. Faktum är att jag förbereder en eld betydligt snabbare och lättare med denna än med min Gränsfors Vildmarksyxa. Ett praktiskt allt-i-allo-verktyg. Bra mycket mycket men inte bäst på nåt

Jag har större och tjockare knivar, men de är mer specialiserade huggare.

 

[gro]

Du använder den på allvar? För att klyva stockar och fälla mindre träd? Hoppas du känner markägaren..

 

[peter469]

Du använder den på allvar? För att klyva stockar och fälla mindre träd? Hoppas du känner markägaren..

Frågar du alla med yxor samma sak?

Edit: Den kan som sagt användas som substitut till yxa eller huggare. När sådana inte finns till hands så får man hålla till godo med det som finns.

 

[-Patric-]

Man behöver inte en skaljacka för sex tusen kronor heller. Jag är säker på att vindjackorna från Ellos är mer prisvärda och börjar det regna så kan man ställa sig under ett träd och vänta på bättre väder.

Dåliga material och slit-och-släng-filosofi. Båda är billiga och båda funkar om man inte är särskilt brydd.

dom där argumenten håller inte, jämför en mercedes i 500 klassen och en Toyota för halva priset, Toyotan är av hela bilvärden en erkänt bättre produkt samt att dom har en överlägsen service organistation.. man kan inte jämföra äpplen och päron, man kan inte jämföra vindjackor och knivar, dom i särklass skickligaste kniv-hanternare jag någonsin möt har enkom användt mora för att den är överlägsen i pris/funktion..

 

[mipert]

...dom i särklass skickligaste kniv-hanternare jag någonsin möt har enkom användt mora...

Jag anser att Mora 2000 är en ypperlig kniv som gör ett bra jobb. Clipper är ännu bättre för täljning och för allmänt snickrande gillar jag Miki.

Men, det där med de skickliga knivhanterarna återkommer ibland.
Var finns dessa, vad gör de och varför är de så skickliga?

Jag har sett några skickliga knivtäljare (sådana som gör figurer och utsmyckningar) men de använde inte samma typ av kniv som jag vill ha i skogen. Oftast hade de smala blad med liten vinkel på slipningen.

Bland dem jag mött i skogen, rennäringen, på varv och bland husbyggen tycker jag ingen varit så värst utmärkande i sin skicklighet att hantera kniv.

Möjligen elektriker som skalar kablar med strumpor så det bara visslar om det...
På åttiotalets början var det 9 cm rödskaftad mora (den där varianten som har slipningen omvänd, på den raka sidan, och buken på ryggen) som gällde bland elektriker, numera specialknivarna från bland annat Hultafors.
Jag har också en sådan...