Knivar, stål och hårdhetsgrader

[Avslutatmedlemskapx]

Moror m parerstång och hål

I räddningssettet till Fpl 35 ingick Mora med parestång och hål för fånglina.
Den Mora jag en gång fick ut på FD har parerstång och egenborrat hål för fånglina. Gissa varför!
När jag gick dylika utländska överlevnadskurser så hade alla lärare Moror, bl a. Eleverna ville alla ha. Så det blev till att beställa några lådor.
Att jag håller på Nusnäsmodellen beror nog bl a på att många slöjdare brukar den förutom flera utländska specialofficerare jag mött i tjänsten. Sen är den go att arbeta med. Eget skaft är bäst.
Att ha en tjockbladig, svårskärpt, tung kniv med dåligt moment i verkar rätt knas för mig, men Paul insisterar. Av hans många bilder på knivar och yxor med fräscha skaft och blad drar jag mina egna slutsatser. Ni övriga får dra era.
Om slipning fick jag idag ett gott råd av en bekannt som tillverkar dyra customknivar för de som orkar vänta. Bandslip 600 korn, 2 hkr, styft filthjul polervax 1200. Håll i grejorna för filthjulet är farligaste verktyget i verkstaden, flyger kniven så är den vass!
En lätt och brukbar tältpinne till Tarpen är CIA-letter opner, köp ett dussin!

Go tur
[Ändrat av johankse 2006-07-30 kl 18:19]

 

[dePaul]

Re: Moror m parerstång och hål

1. Att ha en tjockbladig, svårskärpt, tung kniv med dåligt moment i verkar rätt knas för mig, men Paul insisterar.

2. Av hans många bilder på knivar och yxor med fräscha skaft och blad drar jag mina egna slutsatser.

3. Om slipning fick jag idag ett gott råd av en bekannt som tillverkar dyra customknivar för de som orkar vänta. Bandslip 600 korn, 2 hkr, styft filthjul polervax 1200.

1. Nja, du får läsa igenom mina inlägg igen Johan. Jag insisterar inte att F1:an är på något sätt överlägsen. Det jag har skrivit är att mororna samt Fällknivens alster har varsin plats bland knivmodellerna.

Designen avgör deras användningsområde. Självklart är de flesta moror bättre lämpade att tälja med och mer behändiga för medelsvensson när han är ute i naturen.

Det jag försvarade hos F1:an var att denna modell skulle vara på något sätt felkonstruerad. Så är verkligen inte fallet. Den är helt exceptionellt designad för sitt ändamål, som jag redan berört.

Du har rätt att bladet är tjockt men att påstå att den är på något sätt svårskärpt är inte korrekt. Den är inte svårare än att skärpa än vilken mora som helst, om man behärskar grundläggande kunskap i knivslipning/bryning.

Sedan förstår jag heller inte vad du menar att det är dåligt moment i F1:an. Dåligt moment i samband med vilka skärarbeten då?? Som vi redan har konstaterat så är den ingen täljkniv. Återigen; det är som att jämföra äpplen och päron.

Har du försökt att använda kniven i samband med lättare jakt (flåning, urtagning osv)? Jag har gjort det och det är svårt att hitta en optimalare kniv än en F1.

2. Jag kan upplysa dig om att du verkligen har dragit helt fel slutsatser.

Till att börja med. Jag är både samlare och användare. Många av de knivar jag har är dubletter eller till och med tripletter. Dvs; den finaste är till visning i vitrinskåpet medan de andra används flitigt! Ibland har jag flera modeller men med olika ståltyper. I dessa fall är det alltid den först utkomna som jag använder.

Du kan kolla min samling och där kan du se ungefär hur många jag använder med utgångspunkt från mitt svar:
http://www.freewebs.com/depaul56

En annan sanning är att jag saknar digitalkamera och är således hänvisad till bilder tagna från webben. Det är med andra ord inte alltid min personliga kniv som finns på bilden, utan enbart samma modell.

3. Japp, ganska elementärt.

~Paul~

 

[marja]

Paul det var en sådan kniv

 

[dePaul]

Paul det var en sådan kniv

Misstänkte det Jonas

~Paul~

 

[dePaul]

Den här kniven måste väl vara i närheten av det perfekta för campingsysslor. Det är en Benchmade Snody Activator i D2 stål. Den här modellen finns också i S30V stål. Vilket som är bäst är en smaksak (beroende på användningsområdet).

Den här typen av knivar klarar enligt min åsikt i stort sett vad som helst: Matlagning, fiske, jakt och diverse tuffare arbeten. Snygg är den med

~Paul~

 

[backpack]

du glömde UDDEHOLM!!!!!

 

[dePaul]

du glömde UDDEHOLM!!!!!

Vad syftar du på??

~Paul~

 

[Avslutatmedlemskapx]

Det finns väldigt många röda Moror Patric. Du får vara mer specifik. Du kan alltid börja med stålet. Kolstål eller rfr??

Förstår inte heller vad du menar med maskinpressad. Om vi återgår till F1:n. Den har ett laminerat blad (som vi redan har berört). Bladet tillverkas visserligen med hjälp av diverse maskiner men det är ingen skillnad på handgjorda knivar eftersom de också är framställda med hjälp av maskiner. Det finns nog inte många customtillverkare som filar för hand.

Bladet tillverkas med en teknik som på engelska heter stock removal (vet inte det svenska namnet). Det betyder att man börjar med ett platt stycke stål och formar det meddelst filning och slipning till rätt form. Detta görs oftast för hand av skickliga knivmakare. Så är också fallet (mig vetteligen) med F1:an. Om du jämför två olika F1r så förstå du vad jag menar. Det finns inte två som är exakt lika i formen.

Motsatsen till stock removal är smidda blad. Till det lämpar sig som bekant kolstål mycket bättre än rfr. Det finns dock enstaka knivsmeder som har försökt sig på det med varierande resultat, beroende på stålsorten.

När bladet har fått sin form så infogas det som en sandwich mellan två lager 420J2 stål. Detta görs genom en kemisk/elektrisk reaktion. Linjen mellan dessa stålsorter kan ses ca 4 mm ifrån eggen. Inte heller dessa linjer är exakt lika på alla knivar utan skiljer sig en hel del i utseende. Således är det återigen knivmakaren som har satt sin prägel på kniven.

~Paul~

Pratade med en stålleverantör, han inledde med den vanliga frågan hur många ton önskade jag. Moderna knivstål kan levereras valsade med tångedel och bladdel i halvfabrikat i metervara. Detta minimerar slipningsformningen. Den del custombladtillverkare, med stora prislappar, smider ännu sina blad, men så gör man ännu när man av bladfjädrar gör större huggknivar i "3-världen".
Maskinställarna påverkar givetvis knivarnas utseende mest! Därefter följer överenergiska hemmaslipare som tar bort mer än nödvändigt. På loppis brukar man hitta gamla Holmberg och dylikt som är slipade till oigenkännerlighet.
En kniv i skogen är mest för slöjd och lite till matberedning. Till fällning av egna träd använder jag helst en motorsåg.

Go tur
[Ändrat av johankse 2007-01-08 kl 19:47]

 

[dePaul]

1. Pratade med en stålleverantör, han inledde med den vanliga frågan hur många ton önskade jag.

2. Moderna knivstål kan levereras valsade med tångedel och bladdel i halvfabrikat i metervara.

3. så gör man ännu när man av bladfjädrar gör större huggknivar i "3-världen".

1. Ja, det är det vanliga

2. Det underlättar självklart.

3. De fjädrar som är mest eftertraktade är de som har suttit på Mercedeslastbilar.

~Paul~

 

[sajberjohan]

1. dom mista undomarna hadde svårigheter att skära av dom grova träden

2. Vi använde ochså någon Fisk armekniv i från Fiskars som jag tyckte fungerade bättre än F1. Den finska kniven är längre än F1 och den gick att tälja med

1. Det här är precis ett sådant fall som jag åsyftade i ett av mina tidigare inlägg. I många fall kan det vara mycket enklare att hugga av godset istället för att skära av det. Det är heller inte helt självklart att yxan fixar ett sådant jobb bättre än t ex en machete eller stor huggarkniv, typ Becker eller Busse.

2. Det är inte en sådan här du menar?

~Paul~

Pminner en del om en mora fas i king size och lite mer combat. Någon som provat den lite mer?

Vet att en kortväxt fd FJS officer och överlevnadsintruktör gillar den skarpt.

 

[dePaul]

Pminner en del om en mora fas i king size och lite mer combat.

Skulle vilja påstå att den inte alls liknar moran i slipfas. Mororna har en traditionell nordisk slipfas (modifierad sabelslipning) medan Peltonens Sissipuukko är fullt flatslipad:
http://playground.sun.com/~vasya/jppeltonensissipuukko-10.jpg

Men visst är det en fin kniv. Dock lite för dyr med tanke på det ganska ordinära 1095 kolstålet. Beläggningen skyddar givetvis bladet men inte själva eggen. Kniven blir också repig med tiden. Något att tänka på om man är estet eller samlare .

~Paul~