KIKARE ?!

[Tumbleweed]

Johannes:

Jag blev förvånad över att varken ljusets våglängd eller glasets tjocklek var med som faktorer i formeln för förluster. Det synes mig som att det borde bli mer förluster ju längre färdvägen är.. (?)
/Richard

 

[Mikael_B]

Då en ljusstråle passerar ETT Transparant Medium, DÅ LJUS ("synligt ljus") TRÄFFAR EN NAKEN YTA AV GLAS, BLIR FÖRLUSTERNA CA 7%.

2% eller 7%?

För den som är intresserad kan jag berätta att den korrekta siffran för ljusstrålar som träffar en glasyta vinkelrätt är ca 4%. Detta är den sk Fresnelreflektionen som beräknas med formeln

R = (n_glas - n_luft)^2/(n_glas + n_luft)^2

där n_luft är ca 1 och n_glas är ca 1.5.

Johannes

Det stämmer att reflektionsförlusten i första ytan är 4%, enligt formeln ovan, men i nästa yta är det en ytterligare reflektion, då förlorar vi ytterligare 4% av 96% dvs totala förlusten pga reflektion vid passage av en tunn glasskiva är ca 7-8%. Så i just denna fråga tror jag vibbe har rätt men han skriver fel, han skriver yta men jag antar att han menar "glasbit", men säker är jag ju inte, han väljer ju att bortse från allt vad läsbarhet heter.
För att svara på Richards frågor så visst är dessa reflektioner våglängdsberoende eftersom brytningsindex är våglängdsberoende, men, det varierar inte så mycket i det synliga spektrat så 4% reflektion vid en glasyta stämmer bra som tumregel. Eftersom Johannes bara skrev om vad som sker vid den första ytan så finns inget beroende av gångväg i glaset, men om vi betraktar en glasbit så tillkommer absorption i glaset så de totala förlusterna är beroende av gångväg. Om man tittar genom en nog tjock glasskiva så ser man att den transmitterar mindre ljus än en tunn, och ofta att den har en våglängdsberoende absorption. Ett vanligt fönsterglas är ju ganska grönt om man tittar på tvären så att säga.

Mikael

PS
Jag har med stor förundran följt denna tråd där de mest elementära saker förnekats i en arrogant och otrevlig stil av trådstartaren. Johannes har på ett bra sätt försökt förmedla elementär optikkunskap men trådstartaren väljer uppenbarligen att inte låtsas om det han skriver. Det är antagligen nog med bevis för att man inte ska mata trollen och att man inte ska argumentera med den som inte lyssnar.
Men, om nu nån inte förstått det, så är det väldigt vanlig att belägga linser med dielektriska filmer bl a för antireflexbehandling. Mina glasögon har det, min kikare har det osv. Även om mycket av det som skrivs på internet är "jönserier" och kräver att man verkligen granskar sina källor så är det mycket enkelt att hamna på seriösa sidor där man kan lära sig mycket om optik, dielektriska filmer osv. Och det finns bra läroböcker, Johannes har refererat till en. Alla som studerat optik ovanför gymnasienivå vet detta. Eller borde veta det...
DS

 

[Nirrebosse]

Tack Johannes.

Detta är ett ämne där du spelar på hemmaplan. Jag uppskattar dina dribblingar häruppifrån ståplatsläktaren.

Vad tror du om följande. När billigare och dyrare fabrikat skriver multicoating, är det då ungefär samma effekt? Verkar ju vara viktigt med exakt tjocklek utifrån ljusvågornas längd. Små mått är det ju uppenbarligen. Kanske svårt att få till exakt, eller?

Vad är det främst i en kikare som bidrar till glasklar bildskärpa?

Bosse

Bosse

 

[f91jsw]

Johannes:

Jag blev förvånad över att varken ljusets våglängd eller glasets tjocklek var med som faktorer i formeln för förluster. Det synes mig som att det borde bli mer förluster ju längre färdvägen är.. (?)
/Richard

Våglängden kommer in indirekt eftersom brytningsindex n_glas är beroende av våglängden. Vanliga optiska glastyper har brytningsindex ca 1.5 - 1.55 i det synliga området. Brytningsindex är något högre för blått ljus än för rött, det är det som kallas dispersion.

Detta gäller enbart för förlusten i gränsskiktet. Sedan tillkommer förluster pga absorption inne i själva glaset. Dessa förluster är ganska små, någon procent per cm glas, man kan bli betydande i optiska system med många linser.

Johannes

 

[f91jsw]

Vad tror du om följande. När billigare och dyrare fabrikat skriver multicoating, är det då ungefär samma effekt? Verkar ju vara viktigt med exakt tjocklek utifrån ljusvågornas längd. Små mått är det ju uppenbarligen. Kanske svårt att få till exakt, eller?

Vad är det främst i en kikare som bidrar till glasklar bildskärpa?

Nu blir det lite spekulation från min sida, men man kan konstatera att idag är tre saker förhållandevis billiga inom optikindustrin:

1. att designa bra optiska konstruktioner. (det finns mängder av färdiga optiska lösningar att välja mellan där patenten gått ut för länge sen och det finns mycket bra datorprogram att använda för design).

2. att tillverka och slipa små (upp till några cm i diameter) sfäriska linser.

3. att lägga multicoating på optik, så länge det är stora serier det handlar om. Det är lite som elektroniktillverkning: maskinerna som behövs för tillverkningen är väldigt dyra men utspritt på många komponenter blir det inte så så stor kostnad per lins.

Min gissning är att det som främst skiljer billiga och dyra kikare är mekaniska toleranser i tillverkningen. Snäva mekaniska toleranser är fortfarande det som är dyrt i optiktillverkning.

Johannes

 

[Martin Fjäderlätt]

Lotus-skikt

Jag följer de kloka människornas exempel och försöker mig på kortfattade faktainlägg om kikare.

Med nanoteknik kan man härma en egenskap hos lotusblommans blad - att effektivt hindra fukt och smuts från att få fäste. Det kallas vanligen lotus-effekten och används till exempel på kikares yttre linser. Zeiss kallar sitt beläggningssystem för LotuTec.

(Se där - det var ju inte så svårt)

 

[vibbe]

´

- LA04 -


............................. P R I S M A ............................


¤ PRISMA I KIKARAE HAR TVÅ VIKTIGA FUNKTIONER:


A. ATT RÄTTVÄNDA BILDEN

B. VINKLA STRÅLGÅNGEN SÅ ATT TUBEN BLIR MINDRE,
KOMPAKTARE OCH RUBUSTARE


DET FINNS MINST 4 OLIKA PRISMASYSTEN, HUVUDINDELNINGEN
ÄR:

. PORRO ( porro 1. OCH porro 2.)

. TAKKANTSPRISMA, IBLAND SKRIVER MAN BARA TAKPRISMA
(1. PECHAN , 2. ABBE-KOENIG)

SAMTLIGA FÖREKOMMER, BEROENDE PÅ KIKARENS SPECIELLA
EGENSKAPER.
DESSA KONSTRUKTIONER ÄR DÄRMED OPTIMALA, BEROENDE PÅ
ANVÄNDNINGSOMRÅDE.

. FÖR KIKARARE MER STORA FÖRSTORINAGAR (30X ELLER MER)
OCH LITEN UTGÅNGSPUPILL, KAN VISSA OÖNSKADE OPTISKA
FENOMEN UPPKOMMA.
DÄRFÖR HAR MAN I STÖRRE SKALA SEDAN SLUTET AV 1980-TALET
BÖRJAT BELÄGGA VISA YTOR PÅ PRISMA MED ETT FAS-
KORRIGERANDE SKIKT (Phase Correction, P-coting, P)

. I VISSA KONSTRUKTIONER MED SÅ KALLAD "FÖRSPEGLING",
HAR MAN SEDAN NÅGRA ÅR (2004) I STÖRRE SKALA BÖRJAT
ERSÄTTA SILVERSPEGLAR MED ETT ANNAT SKIKT SOM TOTALT
BESTÅR AV CA 70 LAGER. DESSA SPEGLANDE YTOR KALLAR MAN
IBLAND (numera allt sällan) FÖR DIELEKTRISKA SPEGLAR.

* SOM DE FLESTA FÖRSTÅTT, SÅ ÄR DET INTE LÄTT ATT
GREPPA DENNA INFORMATOIN, INTE ENS DÅ DET
BEHANDLAS ELEMENTÄRT SOM OVAN.

(Som vissa tyvärr erfarit, så kan dessa skikt starta en mindre inbördeskrig på webben)

EFTERSOM ALLT DETTA, OVANSTÅENDE, GÅR UT PÅ ATT FÅ

1.SÅ MYCKET LJUS SOM MÖJLIGT GENOM KIKAREN OCH

2. SÅ OFÖRVRÄNGD/NATURTROGEN BILD SOM MÖJLIGT, SÅ SKRIVER MAN ALLT OFTARE KORT OCH GOTT:

" VÅRA PRODUKTER ÄR OPTIMERADE FÖR

. HÖGSTA LJUSTRANSMISSION

. MINSTA BRYTNINGSFEL "


- / -

 

[-Patric-]

snurr olle, du vet att du inte kan kompensera en liten ostkrok med stora bokstäver?

 

[perlarsson]

* SOM DE FLESTA FÖRSTÅTT, SÅ ÄR DET INTE LÄTT ATT
GREPPA DENNA INFORMATOIN, INTE ENS DÅ DET
BEHANDLAS ELEMENTÄRT SOM OVAN.

Det verkar faktiskt inte vara så komplicerat, men ditt sätt att skriva rör till det fruktansvärt. Fortfarande!

 

[Tumbleweed]

(Som vissa tyvärr erfarit, så kan dessa skikt starta en mindre inbördeskrig på webben)

Skikten har inget med saken att göra. Jag kan på stående fot inte komma på ett enda optiskt skikt som på sistone drivit mig till vansinnets gräns.
/R

 

[vibbe]

´,


LITE SVAR, SÅ HÄR UNDER EN KAFFERAST.

* Ibland undrar man om vissa är tramsiga på riktigt?!


Johannes skrev något i stil med (förkortat)

"...2% eller 7% ...........korrekt skall vara 4 %.."

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

"...säg att förlusterna är 2 % ", BETYDER FÖR DE
FLESTA ATT MAN GER ETT EXEMPEL. JAG VALDE 2% SOM ETT
RÄKNEEX., FÖR ATT VISA HUR MAN RÄKNAR. ATT DETTA ÄR ETT
ANTAGANDE (BRA VALT), HAR NOG 98% AV LÄSARNA FÖRSTÅTT.


* 7% AV LJUSET BLIR FÖRLUSTER, JA DET STÄMMER MYCKET BRA!

. LÄS PÅ NEDANSTÅENDE LÄNK, SE PÅ DIAGRAM OCH LÄS
TEXTEN UNDER AKTUELLT DIAGRAM:

" NO COATING = 7% LOSS"

1. LAGER GER....
2. LAGER GER

OSV.

/
http://www.zeiss.com/C1256BCF0020BE...26740B59E202A85F85256D13004B663E?OpenDocument

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
. DET SKALL VARA 2% I DET AKTUELLA EXEMPEL
. DET ÄR RÄTT MED 7 % LOSS
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

. AV DIAGRAM FRAMGÅR TYDLIGT ATT DESSA FÖRLUSTER
ÄR VÅGLÄNGDS-BEROENDE. DVS FÖRLUSTERNA
ÄR BEROENDE AV VÅGLÄNGD BLAND ANNAT.

* OVANSTÅENDE, HAR MED MYCKET STOR SANNOLIKHET DE
FLESTA FÖRSTÅTT. MEN FÖR SÄKERHETS SKULL SKRIVER JAG
DETTA ÄNDÅ.

EFTER KAFFERAST FORTSÄTTER JAG SOM VANLIGT MED: --05


RÄTTELSE:

' skall vara "ETT" mindre LOKALT inbördeskrig.

(Varför det blev "en" vet jag ej, men det blir ofta så
när man ändrar snabbt på ett eller flera ord utan att
läsa hela satsen. Därför blir ALLA SYFTNINGAR
fel/konstiga. Detta händer till och från..)





´




[Ändrat av vibbe 2006-12-18 kl 19:43]

 

[Nirrebosse]

schyst om prisman Vibbe.

Skriv mer efter arbetsdagens slut.

Vad skiljer, vad ger bäst bildkvalitet. Vilket system stjäl minst ljus i sig självt. Vilka är billiga att produsera och lätta att montera.

Mej kvittar det om du pratar ELLER SKRIKER DÅ DET JU TROTS ALLT ÄR MEST SOM EN SKRIFT.

Bosse