Ju tyngre desto bättre!!!

Wikinggirl, skicka bara plåten samt en ritning på det fjälltält du vill ha, jag svetsar!

Angående utrustning, lätt eller tung. Jag är som Kajsa Varg, man tager vad man haver och utnyttjar det man har så vettigt som möjligt. Med tiden lär man sig hitta en utrustning som man fungerar tillsammans med och som håller för det väder man utsätts för. Jag tillhör dem som vill ha det lite bekvämt i fjällen också och jag bär gärna något eller några kilo extra för att uppnå denna bekvämlighet.

Det är viktigt för mig att kunna lita på min utrustning, den skall hålla och den skall fungera oavsett väder och vind. Jag letar inte efter lätta prylar, inte heller efter tunga sådana. Uppstår ett behov av ny utrustning, och det gör det ju regelbundet eftersom utrustning slits med åren, så tittar jag i första hand på rent praktiska saker och funktioner, hållbarhet o.s.v. därefter tittar jag på vikten.

Jag köpte vad många på den tiden sa var världens bästa och lättaste ryggsäck - den höll inte ens en hel sommar, tyget nöttes ut och några svetsfogar sprack i ramen. Sedan köpte jag en annan säck som många sa var otidsenlig, otymplig och besvärlig, (men jag gillade den) den höll i 10 somrar + några vinterturer - och är fortfarande i användning - och det syns knappast på den att den är använd under ca 1500 mils fjällvandringar. Jag trivs fortfarande med den. Den passar min rygg perfekt.

Det är kanske så att våra ryggar inte är lika varandra, vi är olika starka, olika uthålliga, använder olika gångtekniker, vi rör oss olika, vilar olika, vi bär olika tungt, vi sover olika, vi fryser olika, vi svettas olika, vi ser på fjällen på olika sätt (en del vill se fåglar, andra studerar blommor = olika huvudställningar och olika synfält / upplevelser under vandringen).

Några vill ha så lätt packning som möjligt, andra struntar i vikten och båda har naturligtvis rätt eftersom vi pratar om personliga erfarenheter och personliga tyckanden. Vad som är rätt för mig behöver inte vara rätt för dig - och båda trivs vi i fjällen.

Thomas
 
Nu ska vi se här. Tyngre är alltid bättre?

Så glasflaskor är bättre än både PET och aluminiumburkar?

Och töntarna som har lättmetallfälgar på sin bil har inte fattat det här?

Biltillverkarna som gör motorblock i magnesiumlegering fattar inte att de borde köra med hederligt gjutjärn?

Och tältpinnarna i bly är MYCKET bättre än de fåniga lätta i titan?

Ok, jag fattar. Tror jag.

Jag tror att du har missat något... Tar man ditt exempel med PET-flaskor så tycker jag att en 4 kr flaska håller betydligt längre än en 2 kr flaska. 4 kr flaskan är tungre pga att sidorna är tjockare och av den anledningen så är flaskan hållbarare. Tyngre grejor ger bättre hållbarhet. Man kan även göra samma sak med en glasflaska. En glasflaska med tjockare glas (medför även att den är tyngre) håller betydligt bättre än en glasflaska med tunnare glas. Har du förstått eller ska jag även förklara hur det är med aluminiumburkar?

Nästa exempel som är med frilufsliv att göra är ditt exempel med tältspik. Jag äger inga tältspik av titan eller bly men några av aluminium. Jag har i alla fall upptäckt att de tältspik som är lite grövre och lite större (samtidigt tyngre) håller faktiskt bättre än de mindre tältspiken. Ett större/grövre tältspik sitter bättre fast i marken och även betydligt svårare ett böja. Borde faktiskt fungera på samma sätt även om det är tillverkat i bly eller titan.

Vill du ha fler exempel?

/Stellan
 
Jag tror att du har missat något... Tar man ditt exempel med PET-flaskor så tycker jag att en 4 kr flaska håller betydligt längre än en 2 kr flaska. 4 kr flaskan är tungre pga att sidorna är tjockare och av den anledningen så är flaskan hållbarare. Tyngre grejor ger bättre hållbarhet. Man kan även göra samma sak med en glasflaska. En glasflaska med tjockare glas (medför även att den är tyngre) håller betydligt bättre än en glasflaska med tunnare glas. Har du förstått eller ska jag även förklara hur det är med aluminiumburkar?

Nästa exempel som är med frilufsliv att göra är ditt exempel med tältspik. Jag äger inga tältspik av titan eller bly men några av aluminium. Jag har i alla fall upptäckt att de tältspik som är lite grövre och lite större (samtidigt tyngre) håller faktiskt bättre än de mindre tältspiken. Ett större/grövre tältspik sitter bättre fast i marken och även betydligt svårare ett böja. Borde faktiskt fungera på samma sätt även om det är tillverkat i bly eller titan.

Vill du ha fler exempel?

/Stellan

Poängen här är ju att det inte är vikten i sig som ger bättre hållbarhet. Givet ett visst material och en viss form är nog grövre -> tyngre bättre. Men med en smart utformning eller ett lättare, men ändå starkt material kan man uppnå samma hållbarhet.
Mitt första tält hade tältspik som var runda i tvärsnittet. Mitt nuvarande har (mycket lättare) v-formade tältspik, som ändå inte böjs lika lätt.
Sen kan man dra alla såna här resonemang till extremer åt båda håll, och få en livlig men meningslös debatt...

När jag tänker efter är nog mitt nuvarande tält trots allt lite tyngre än det första, som var ett ryggåstält :)

/OJ
 
Ryggåstälten har helt klart sina fördelar, likaså tarpen och tunneltälten (med kupolerna är det mer illa ställt dock).

Vikten man väljer att bära är väl aldrig en nackdel i sig, de finns det överväganden kring som alltid är basserat på någonting, även om det bara är för att injaka en överdriven säkerhetskänsla för att man ska kunna njuta utan minsta stress.

Den enda riktigt jobbiga vikten är den som man inte visste man hade med sig (Missade att töma en ficka en gång, hade med mig 300-400gram rostig spik som jag tyckte kunde bli fina stileben några veckor tidigare. Annat exempel är ju snasket som någon annan smugit ner i ens väska tex!)
 
Poängen här är ju att det inte är vikten i sig som ger bättre hållbarhet.

Precis vad jag ville få fram.

Visst innebär tjockare gods att det är mer hållbart. Men jämför en glasflaska med 4-5 mm gods med en plastflaska med 4-5 mm gods. Vilken väger mest? Vilken är mest hållbar?

Sen är ju frågan vilken hållbarhet man behöver. Och att ökad vikt alltid innebär ökad energiförbrukning och ökad belastning. (Varför bygger man annars flygplan i aluminium? Och varför är de flesta fritidsbåtar som är av metall gjorda av aluminium och inte stål? Varför har man inte massiv stång istället för rör i cykelramar?)
 
Resonemangen ovan med olika tvärsnitt osv på strukturer är ju så uppenbart vinklat.

Man måste ju inte förutsätta att det som är tyngre är det p g a det är en mer korkad struktur - det kan ju vara tvärtom att det som är lättare också har sämre uformning och därmed är mycket svagare.

För övrigt kan man som regel uppnå smartare lättkonstruktioner när det handlar om fleraxliga tillstånd (böjning, vridning etc.).

Genom smartare konstruktion flyttar man t ex material från neutrallagret (böjning) så långt ut som möjligt, och det finns förstås flera sätt att bättre utnyttja ett material.
Typiskt för lättkonstruktioner av denna typ ("smartare struktur, tvärsnitt") är att det blir styvare, samt även oftast starkare (brottlasten ökar). Däremot minskar elastiskt töjning, samt brottlastförhöjning (lastöningen mellan första plasticering och kollaps). De senare egenskaperna är lite opraktiska, och betyder i praktiken att grejern håller tills de plötsligt havererar och då också blir svårare att laga.

Jag tycker absolut att man ska använda sig av lättkonstruktioner, i de flesta fall, men utgå för bövelen inte från att det alltid är så att en skillnaden mellan en lättare och tyngre produkt beror på att den tyngre är gjord i ett korkat material, eller med en korkad konstruktion, då är vi ju tillbaka på stadiet att "korkade produkter är sämre än smarta" - vilket inte är nåt genombrott och dessutom inte är viktbetingat.
 
Jag tycker absolut att man ska använda sig av lättkonstruktioner, i de flesta fall, men utgå för bövelen inte från att det alltid är så att en skillnaden mellan en lättare och tyngre produkt beror på att den tyngre är gjord i ett korkat material, eller med en korkad konstruktion, då är vi ju tillbaka på stadiet att "korkade produkter är sämre än smarta" - vilket inte är nåt genombrott och dessutom inte är viktbetingat.

Är du säker på det? Har du någon källa att hänvisa till?

/Stellan
 
då är vi ju tillbaka på stadiet att "korkade produkter är sämre än smarta" - vilket inte är nåt genombrott och dessutom inte är viktbetingat.

Men är det inte det hela den här diskussionen handlat om?

Att vissa påstår att saker som är tyngre håller bättre än saker som är lättare.

Det jag menar är att det är inte så enkelt.

1- Det finns lätta saker som håller.
2- Det finns lätta saker som går sönder.
3- Det finns tunga saker som håller.
4- Det finns tunga saker som går sönder.

Men vissa verkar vara övertygade om att det bara finns två av dessa fyra kvadranter (2 och 3) och att man då självklart bara kan ha prylar ur kvadrant 3. Medans jag menar att om jag får välja så tar jag i första hand saker ur kvadrant 1. Att välja saker i kvadrant 3 verkar väldigt dumt ur min synvinkel. Varför välja nåt som väger mer än det behöver? För att vara på den säkra sidan? är det då inte bättre att välja nåt som har en högre hållbarhet än en högre vikt? Eftersom hållbarhet och vikt inte har något absolut samband.
 
De fyra casen finns ju, hypotetiskt.

Men i alla lägen är det ju inte så att de produkter du har att välja på representerar alla fyra varianterna. Ibland saknas en eller flera av varianterna i verkligheten. Tex finns det inte alltid lätta saker som håller för ett visst ändamål. Förvisso kan man säkert tänka sig att det finns ännu tyngre prylar. Eller ännu mer korkade.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg