Jag berättade i en annan tråd om långcykling med fatbike plus packraft och fick då några frågor, så tror att det är bäst att starta en egen tråd, trådkapning är ju inte så snällt. Ska fråga en moderator om han/hon vill flytta de där inläggen, då slipper jag berätta igen. Ingen aning hur jag kan hitta en mod för jag är ny här, men ska iaf försöka.
Jag pratar förresten lite konstigt svenska och det är värre när jag är trött så hoppas ni har tålamod med mig
Lite mer om fatbikeäventyr med/utan packraft, för det är nåt helt annat än tourcykling på asfalt. Fatbikes kör på allt och framförallt älskar de snö, jobbigt terräng, ändlösa sandstränder, fjäll och skog. Bäst är då bikepackingväskor för de är lätta, små (så det går inte att ta med mycket grejer (= mindre vikt) och de sticker inte ut så det kör mycket bättre offroad, på stigar, i ocykelbar terräng, snö etc. Med bikepacking slipper man också pakethållare som väger också en del.
Och vikt är mycket viktigt, för om man har för mycket med sig kan det hända att turen är dömd att misslyckas. Inte alls kul att upptäcka att cykeln är för tungt att bära/pusha mitt ute i ingenstans. Man får ju komma tillbaka på nåt sätt. Det kan också vara farligt, det är lätt att tappa balansen på en brant backe eller att ramla när man är helt slut.
Med packraft är fatbikes värld ännu större, och det kan vara härligt att byta cykeln till en båt. Att slippa bära den tunga jäveln eller att slippa trampa/pusha uppförsbacke i tjock gyttja. Eller att man annars får cykla mååånga mil runt en stor sjö/älv för att det finns ingen bro.
Man kan också nå platser man nästan aldrig kan nå utan fatbike och packraft. Att vandra t.ex 50 mil kräver ju mycket mat och några veckor, medan man kan cykla/paddla det i en vecka. Jag har t.ex tältat på små öar och har paddlat i fjäll, norska fjordar och åar som man aldrig kan nå med en kanot för det finns inga bilvägar, det finns bara svårtillgängligt terräng. Härligt tycker jag, att vara ensam mitt i ingenstans, att det finns bara natur, djur och mig själv.
Har lärt mig mycket och har gjort mycket fel. Har t.ex några gånger nästan drunknat, har varit underkylt och har tur att jag fortfarande kan vifta med mina tår. Jo, det är inte lätt att försöka vara en tuff fatbiker

Ibland är jag mycket trött, hungrig, rädd och arg på mig själv men även stolt, nöjd och känner mig otroligt stark och fri. Men framförallt är jag mycket tacksamt att jag är friskt och att livet kan vara så vackert och härligt enkelt.
Många ord för ett första inlägg, men det är lite svårt att förklara varför jag älskar fatbikeraftturer. Hoppas nån hittar lite inspiration i mina ord eller vill dela med sig erfarenhet i fatbiking. Om det finns frågor då vill jag gärna berätta mer, men jag är inte alltid online, är ofta ute med tjockisen och tält, även mitt i vintern så det kan ta några dagar innan jag svarar.
Har på Happy den här fatbikeraft-tråden var jag ofta postar live-RR och massor av bilder.
https://happyride.se/forum/read.php/1/3128252 Ibland så många bilder att de gnäller att tråden är så bildtung och plattbombat och därför svårt att öppna. Jo, stackars internetcyklister

Men det finns även mycket info och >3000 inlägg så kanske värd ett besök.
Ska bifoga några bilder för annars är det ju bara tråkigt text.
Det är en underbart känsla att står här med cykeln efter några dagar kämpa.
Det behövs inte mycket, bara ett tält, sovsäck och tjocka däck.
Och en packraft
Om det inte går att cykla längre då hoppar jag i packraften och paddlar vidare. Eller tvärtom.
Och om det finns en farligt fors då går båten på cykelns pedal och vandrar jag till lugnare vatten. Kan inte vara lättare.
Men fatbiking eller bikerafting, jag får alltid smutsiga skor
