Israpporter?

[Sarvi]

Frågan bör väl riktas till klubbarna, jag svarade bara för vad jag anser i frågan.

Jag vet då inga klubbar som har något emot att folk åker själva, om man med det enar utanför klubbens organiserade utfärder. De flesta klubbar verkar tvärtom ha en mycket stor andel medlemmar som aldrig är med på utfärderna men som gärna tar del av informationen på skridskonätet för att kunna göra egna turer.

Däremot påtalas det olämpliga i att åka ensam. Den uppfattningen har stöd i statistiken, då den övervägande majoritet av omkomna på is är ensamma män som av en eller annan anledning inte klarat av att ta sig upp igen när de gått igenom.

Naturligtvis kan man åka ensam, om man vet vad man gör och håller marginalerna. Eller åker på plogad bana. Eller eller eller. Men det är svårt att kommunicera ut ett budskap med sådana förbehåll till massmedia som inte direkt jobbar med de fina nyanserna (se t.ex. http://www.hoglandsnytt.se/livsfarlig-utflykt-i-eksjo/). Vill man ha ut ett budskap som ska fastna hos almänheten måste det vara enkelt - t.ex. kunskap, utrustning, sällskap. Det är svårt att kommunicera saker som t.ex. vindbrunnar, isgenerationer, våris, motstrålning, underfrätning och alla andra egenheter som is kan ha till en allmänhet som helst bara vill ut och åka lite. Därför blir det förenklade budskap när företrädare för klubbar intervjuas i media. En svampexpert rekommenderar sällan grönkremla, vårmusseron eller föränderlig tofsskivling vid en intervju i lokalblaskan, det blir kantareller, tegelsopp och karljohan.

 

[P-E]

Förra vintern gick FF ut flera gånger i riks-TV och sa

"Åk ALDRIG ensam!".

Inte ett enda ord om att vara extra försiktig, bara åka plogade banor eller liknande. ALDRIG ENSAM var budskapet. Det betyder att har man ingen att åka med SÅ SKA MAN INTE ÅKA. Punkt.
Inte som att rekommendera folk att lära sig ett par enkla svampar. Nä, man ska ALDRIG äta svamp.....

En förbannad spark i magen när man gör vad man kan för att inte bli sittandes ensam hemma och gräva ner sig i ensamhet. Inte nog med att man är ensam, man har inte rätt att vara ute på isen heller. Någon annan slutsats kan man inte dra utav det absoluta påståendet ÅK ALDRIG ENSAM! Irsapporterna håller man hemliga för att folk är för dumma för att förstå dem... Hur kan det vara SÄMRE att läsa en israpport än att inte veta något alls om isen? Är det säkrare att inte veta något alls? Är det inte bättre att folk åker där isarna är som bäst än att bara chansa? Fick förresten en rapport i somras från en kajakledarkurs. Om man bar ner sin kajak SJÄLV så blev man inte godkänd.... Vilken jädra idioti! Det är ju en bra tanke att hjälpa varandra, men att man ska vara ett hjälplöst mähä som inte klarar sig på egen hand är ju tvärfånigt! En vän åkte på dejt med en kajakkille som annars bara paddlade med FF. När hon kom fram stod han och väntade med kajaken på taket. Han KUNDE inte hantera den själv! Baksidan av "gör inget själv"-mentaliteten.
Jag har såklart träffat bra FF.are (FF är annars rätt anonyma här), och även bland dessa har jag hört syrliga kommentarer om bl.a det här med att man måste hålla israpporterna hemliga så inte "vanligt folk" inte ska råka illa ut. Hörde det långt innan israpporter på nätet. Det var SKITVIKTIGT att hålla telefonnumret till telefonsvararen med israpporten hemlig! Samma skäl som nu.... Inget om privilegium för medlemmar, inget om pengar. Det var för att folk var för dumma för att förstå rapporterna!

 

[GustavOh]

Den här diskussionen har som sagt förts förr...

Ja, det finns faktiskt ett värde i att begränsa tillgången. Inte för att alla som inte är medlemmar skulle vara dumma i huvudet, utan för att den som skriver en israpport ska kunna utgå från att läsaren har någon sorts baskunskap.

Det är inte konstigare än att jag ger helt olika rekommendationer (i diverse ämnen) till en person jag känner och en anonym nykomling på utsidan. Det gäller skridskoisar, turförslag i fjällen, klätterleder etc.

Jag vill inte riskera att någon tolkar mitt "Här kan du få en fin tur om du vet vad du gör och är försiktig" som "Här är isen säker" och råkar illa ut. Jag vill inte ha det på mitt samvete.

Samtidigt vill jag gärna dela med mig av tips på fina upplevelser med acceptabel-men-inte-obefintlig risk till dom som förstår risken.

Det handlar inte om elitism och snobberi. Det handlar bara om att jag är försiktigare med vad jag säger till hela världen än till en begränsad grupp.

 

[thureb]

Att peka på risker med ensamåkning och små grupper som åker utan säkerhetsavdelning görs inte för att fördöma utan av omsorg.

All is måste bedömas på plats och varje grupp måste ha planer och kunskap och utrustning för att kunna rädda sig själva. Viktigast är att vända eller avstå i tid.

Thure

 

[P-E]

Att peka på risker med ensamåkning och små grupper som åker utan säkerhetsavdelning görs inte för att fördöma utan av omsorg.

Fast problemet är ju att det ÄR INTE SÅ MAN GÖR! Man påpekar inte riskerna alls, man bara säger att man ALDRIG ska åka ensam. Läste det senast för 2 minuter på närmsta lokalavdelnings sida, och där är undertonen "kom och åk med oss eller åk inte alls för det är jättefarligt att åka utan erfaren ledare"

 

[thureb]

Det finns statistik som talar för att ensamåkning är farligare. En ytterligare fördel med att vara med i en förening är att man skaffar sig ett nätverk av åkkamrater och lär isbedömning och strategi utrustningshandhavande etc av andra.

Sen är det himla trevligt att umgås i skridskogrupp också.

Tycker tonen i den här diskussionen kunde vara lite positivare. Skridskor på naturis är oftast en härlig upplevelse.

Thure

 

[joanna]

(...) Ja, det finns faktiskt ett värde i att begränsa tillgången. Inte för att alla som inte är medlemmar skulle vara dumma i huvudet, utan för att den som skriver en israpport ska kunna utgå från att läsaren har någon sorts baskunskap.
Det är inte konstigare än att jag ger helt olika rekommendationer (i diverse ämnen) till en person jag känner och en anonym nykomling på utsidan. Det gäller skridskoisar, turförslag i fjällen, klätterleder etc.
Jag vill inte riskera att någon tolkar mitt "Här kan du få en fin tur om du vet vad du gör och är försiktig" som "Här är isen säker" och råkar illa ut. Jag vill inte ha det på mitt samvete.
Samtidigt vill jag gärna dela med mig av tips på fina upplevelser med acceptabel-men-inte-obefintlig risk till dom som förstår risken.
Det handlar inte om elitism och snobberi. Det handlar bara om att jag är försiktigare med vad jag säger till hela världen än till en begränsad grupp.

Huvudet på spiken. Jag lägger in en del isspaningar och färdrapporter, men skulle avstå i rätt många fall, om jag visste att de var öppna för alla.

 

[millgard]

Det är med skridskoåkning som med hjortronplockning: hemligt JUST för att man inte vill dela med sig. Att dölja det i "säkerhet" är naturligtvis rent nonsens.


Skickat från min iPhone med Tapatalk

 

[P-E]

Tycker tonen i den här diskussionen kunde vara lite positivare. Skridskor på naturis är oftast en härlig upplevelse.

Thure

Positivare? Säg vad som är POSITIVT med hemliga sällskap som vräker ur sig att man ALDRIG SKA GÖRA ett förbannade dugg ensam! Hur positivt känns det att få de orden insparkade i pannbenet gång på gång när man för en daglig kamp mot ensamheten? De turer de "lokala" föreningarna här arrangerade förra säsongen kan man räkna på ena handens fingrar. Jag åkte ungefär lika mycket VARJE VECKA. Ska jag vänta på någon att åka med är det lika bra att göra något annat. Gäller precis allt jag är intresserad av. Kanske är det bäst att sitta ensam hemma och låta bli att gå ut? Det är ju farligt.... Men vad är farligast? Åka skridskor och plurra på en sjö där det kommer andra åkare hela tiden eller sitta hemma och få en hjärtattack och inte vara saknad på några veckor? Är man ensam så kommer allt prat om relativ farlighet i en helt annan dager. Som sagt, hemma finns INGEN hjälp att få om något händer. På isen har man iallafall en chans.

Varför inte berätta hur och vart man åker så säkert som möjligt istället för att uppmana folk att inte åka alls? Och då menar jag självklart även alla som inte har någon att åka med eller av någon anledning inte VILL åka med andra.

Visst kan man hålla på med interna förklaringar om varför man ska hålla saker hemliga och gå ut med förmaningar att inte åka alls, och visst kan man snäsa åt alla som opponerar sig, men någonstans där finns det också ett facit på hur UTOMSTÅENDE ser på föreningen/organisationen. Jag är ingalunda ensam om de här synpunkterna. För mig är FF nästan ett icke-problem, men organisationen finns och jag ser och reagerar på deras uttalanden. Det lär ju finnas gott om människor med starkare synpunkter på ställen där FF är större. Blunda eller se hur andra uppfattar organisationen. KAN ju vara bra om man vill förstå varför man helt plötsligt möter folk med en negativ syn på organisationen. Föreningsliv har generellt sett varit på nedgång många år, och alla gamla eldstjälar kliar sig i skallen och förstår inte varför....

 

[P-E]

....skulle avstå i rätt många fall, om jag visste att de var öppna för alla.

Du ser inte möjligheten att någon LÅTER BLI att ge sig ut tack vare din israpport? Någon som kanske skulle plurra och drunkna annars?

 

[tango]

En medelväg vore kanske att skridskonätet direkt skulle publicera alla israpporter om oåkbar is som varning till de som inte är medlemmar. Det borde vara begripligt för även de som inte deltagit i introutbildning. Å andra sidan kan detta ju tolkas baklänges också, dvs finns ingen varning om oåkbart så är det åkbart och då kan det bli tokigt igen.

Jag är själv medlem i FF och utbildad skridskoledare och ställer mig bakom uppmaningen att inte åka ensam. Oddsen att det går väl vid en olycka känns så mycket större. Ska man åka ensam bör man vara mycket rutinerad isläsare och jag skulle inte själv åka ensam om jag inte åkt samma is precis innan med sällskap.
Sen tycker jag nog att även om man (mot min personliga övertygelse) vill åka ensam och få tillgång till skridskonätet så kan man kosta på sig att gå intro och bli medlem i en ansluten klubb - det borde inte vara en kostnadsfråga i förhållande till vad utrustningen och resa till och från isen kostar, utan snarare en principfråga. som tidigare sagt borde det för de allra flesta finnas en klubb i din närhet utan kö till intro.

/Patrik

 

[P-E]

.....om man (mot min personliga övertygelse) vill åka ensam....

Det ni inte förstår är att vi är många som inte har något val. Vad jag än vill göra så får jag oftast göra det ensam. Det finns ingen som följer med eller att följa med. Den här säsongen kanske det ser ljusare ut, men de jag känner som åker skridskor bor inte här. De jag paddlar med bor inte heller här, och motionspaddla får jag göra själv. Tälttur i skärgården blir också på egen hand. Har ingen att åka längdskidor med Jag har skaffat ett par slalomskidor, men vill jag testa dem får jag göra det själv. Sätter jag fart på motorcykeln har jag inte någon att åka med. Vill jag gå ut en lördag kväll får jag gå själv. Vill jag gå på bio får jag göra det själv. Fredagsmys? Själv. Händer något här hemma är jag själv. Förutom en del av paddelturerna så får jag klara mig på egen hand. Åker jag skridskor träffar jag åtminstone andra människor ute på isen. Faktum är att skridskoåkningen är oslagbar när det gäller spontanmöten med okända människor! Och varför ska jag inte åka skridskor på de isar VI har här? Nä, jag ska inte åka för de isar NI är van med kan vara farliga! Åker alla på livsfarliga havsisar eller? Som sagt, åk ALDRIG ensam lämnar ju ingen dörr öppen för någon åkning alls.

Har ni ens tänkt tanken på att folk kanske skulle hitta vägen till den fantastiska gemenskapen genom israpporterna? Om man börjar kolla rapporterna på nätet kanske man blir inspirerad att bli medlem? Om inte annat kanske mindre hemlighetsmakeri eller fundamentalistisk hållning kan få fler att se positivt på FF.

Det kommer fler och fler grupper på Facebook, och många gånger ersätter de föreningslivet. Givetvis är det bra att det finns utbildade ledare för olika verksamheter, men ibland känns det befriande att bara gå ihop några kompisar och paddla eller åka skridskor. Ger jag mig ut på skridskorna och upptäcker att isen är rent farlig skulle jag aldrig tveka en sekund att varna så många som möjligt! Å andra sidan skulle jag heller inte tveka att tipsa andra om det är toppenis på en viss sjö, eller berätta att det är rätt knaggigt och sprickigt och att man får se upp i det där sundet... Fast jag kan ju tycka att det vore kanon om någon med mer erfarenhet än mig gav de råden!