Inflation i sponsring

[Polarnatt]

För att undvika missförstånd vill jag förtydliga mig:

1. Jag är på intet sätt emot att andra väljer att ha sponsorer.
2. Jag ser inte heller ned på andra för att de har sponsorer.
3. Så länge man är ärlig och rak med på vilket sätt man har fått hjälp (spons) är det ok.

Mvh /Joel

 

[SampsaJ]

Problemet är bara att de som kommer att kunna göra stilmässigt rena bestigningar av t.ex. Everest i framtiden, bara är de som är rika. Ingen vanlig medelsvensson har möjligheten att köpa all utrustning, skaffa sig nödvändig erfarenhet (via andra höghöjdsexpeditioner) och bekosta ett Everestäventyr.

I have friends who have ordinary jobs and who have done Everest at their own cost. It's not like it's super expensive. The permit is like USD 10.000 and if you've climbed long enough you'll probably have all the gear yourself. You can easily do the expedition with USD 15.000 including everything (flights, permits, base camp services, etc.)

Everest is the most expensive mountain out there. In Karakoram you can get a 8000der with USD 8.000 including everything. Something with less altitude and more technical challenges in Karakoram you can do with USD 5.000. A trip to Patagonia is like USD 2.500.

Now the only real question here is that do you really need to drive that new Audi? For the price of a new family car you can two Everest expeditions or three Karakoram expeditios or countless smaller expeditions.

 

[Anders V]

Bissart var ordet. Att bli sponsrad för en guidad semesterresa till bergen borde ju vara jävligt akward år 2011, men så är dock inte fallet.

...

De kallas resereportrar på Packat och Klart och liknande program.

På ett sätt håller jag med. Det är mer genuint att bekosta expeditionerna själv. Problemet är bara att de som kommer att kunna göra stilmässigt rena bestigningar av t.ex. Everest i framtiden, bara är de som är rika. Ingen vanlig medelsvensson har möjligheten att köpa all utrustning, skaffa sig nödvändig erfarenhet (via andra höghöjdsexpeditioner) och bekosta ett Everestäventyr. Men jag håller med dig i sak. Är man sponsrad har man faktiskt tagit hjälp av andra, och det borde kategoriseras tillsammans med t.ex. nyttjande av fasta rep.

Jag antar att många (som kanske är sponsrade) kommer att hävda att sponsring inte har något med själva bedriften/förmågan att klättra berg. Det är förvisso sant, men om tid är pengar, så har de som är sponsrade större möjligheter att nyttja sin tid till att förfina sina klätteregenskaper. En vanlig knegare kan inte åka när och hur som helst. Både ekonomi och ledighet måste klaffa. Det innebär att en mycket svårare resa för denna person att bli en lika bra klättrare som den som kan ägna sig åt klättring en majoritet av tiden.

Mvh /Joel

Det är väl själva combon att skaffa sponsring som om man ändå inte skall göra något speciellt. Den femtielfte turisten som gör en inre resa till den tunna luften för att kunna slå sig för bröstet och bli motivationskonsult. Utan att fundera på hur sherpan som följde med bara hade en dag på jobbet. Det går faktiskt för en vanlig knegare att samla ihop de par hundra tusen det kostar. Jobba extra och snåla ett antal år. Man får prioritera...

Om man söker sponsring för att föra klättringen framåt tycker jag det är en annan sak.

Göran Person sade en gång: Den som är i skuld är icke fri.

Och precis så måste det kännas för många av dagens proffsäventyrare som har hela skaljackan nerklottrade med loggor. Man är inte FRI. Måste vara en vidrig känsla.

Detta är en viktig fråga. Det kommer an på vilket avtal man har med sponsorn och vad man planerar. Viktigt att sponsorerna dels börjar förstå om de sponsrar en semesterresa eller ett nydanande projekt. Och att man får misslyckas utan att sponsorer gnäller.

 

[Polarnatt]

I have friends who have ordinary jobs and who have done Everest at their own cost. It's not like it's super expensive. The permit is like USD 10.000 and if you've climbed long enough you'll probably have all the gear yourself. You can easily do the expedition with USD 15.000 including everything (flights, permits, base camp services, etc.)

Everest is the most expensive mountain out there. In Karakoram you can get a 8000der with USD 8.000 including everything. Something with less altitude and more technical challenges in Karakoram you can do with USD 5.000. A trip to Patagonia is like USD 2.500.

Now the only real question here is that do you really need to drive that new Audi? For the price of a new family car you can two Everest expeditions or three Karakoram expeditios or countless smaller expeditions.

Visst kan man bestiga Everest på ett billigare sätt, men som jag skrev tidigare, så måste man ju ha köpt in utrustning och genomfört en rad andra expeditioner innan man kan genomföra Everest. Speciellt också om man ska göra det självständigt, vilket är en förutsättning för att kostnaderna inte ska skena iväg. All utrustning, all höghöjdserfarenhet samt de där 15.000 Usd är sammanlagt ganska mycket pengar. För att genomföra det hela måste du vara rejält hängiven. Sedan får du inte glömma bort att en vanlig knegare inte bara kan åka bort två månader under våren för att klättra ett berg. Dels kan det bli svårt med arbetsgivaren, dels pratar vi om ett inkomstbortfall.

Det är det här som är skiljelinjen mellan den vanliga knegaren och den som (delvis) kan leva av klättring.

Mvh /Joel

 

[vindman]

Tycker det går inflation i sponsring.

Det har gått inflation i sponsring sedan 1400-talet . Columbus letade sponsorer runt om i Europa och till slut fick han rejält med spons.

Nåja, nu tycker jag att det är skillnad mellan de klassiska upptäckarnas finansiering och dagens kommersiella sponsring. Förr finansierades expeditionerna i en strävan att flytta fram gränserna för vad som var mänskligt möjligt. Detsamma kan inte sägas om de expeditioner som genomförs idag.

Jag tror att sponsorer alltid har tänkt i ekonomiska termer och inte bara att de vill flytta fram gränser. För att återgå till Columbus så fick han spons för att sponsorerna trodde de kunde tjäna en hacka. Och det gjorde de också.

Vilka Himalayaexpeditoner är inte sponsrade? De som finansieras av rika äventyrsturister kanske? Och vilka är rika förresten? Även vanliga knegare tillhör den rika minoriteten av jordens befolkning.

 

[Polarnatt]

Det har gått inflation i sponsring sedan 1400-talet. Columbus letade sponsorer runt om i Europa och till slut fick han rejält med spons.

Jag tror att sponsorer alltid har tänkt i ekonomiska termer och inte att de vill flytta fram gränser. För att återgå till Columbus så fick han spons för att sponsorerna trodde de kunde tjäna en hacka. Och det gjorde de också.

Vilka Himalayaexpeditoner är inte sponsrade? De som finansieras av rika äventyrsturister kanske? Och vilka är rika förresten? Även vanliga knegare tillhör den rika minoriteten av jordens befolkning.

Nu tycker jag att jämförelsen haltar en aning. Columbus hade faktiskt ett större syfte/uppdrag och det var att hitta en snabbare sjöväg till Indien. Eftersom det var en okänd rutt, så det var väl absolut att flytta fram gränser. Att det sedan fanns ekonomiska intressen var ju själva grunden för hela expeditionen, då det rörde sig om att hitta en snabbare handelsled.

Mvh /Joel

 

[vindman]

Eftersom det var en okänd rutt, så det var väl absolut att flytta fram gränser.

Yepp, håller med Jag skrev att sponsorerna inte bara ville flytta fram gränser utan givetvis var ekonomin en drivkraft. Jag lade förresten till en ovan för att man inte ska ta allt på för stort allvar.

 

[SampsaJ]

All utrustning, all höghöjdserfarenhet samt de där 15.000 Usd är sammanlagt ganska mycket pengar. För att genomföra det hela måste du vara rejält hängiven. Sedan får du inte glömma bort att en vanlig knegare inte bara kan åka bort två månader under våren för att klättra ett berg. Dels kan det bli svårt med arbetsgivaren, dels pratar vi om ett inkomstbortfall.

You give lots of reasons to spend money which I don't think are that good excuses.

I'll start with the easy one: lost income. How do you count your lost income? Is your normal level of working 8 hours a day or 10 hours a day? If you start counting lost income I think you should start counting saved costs. I once counted after my Patagonia trip I actually saved money while being there. I was on paid holiday and I have a tendency of spending way too much money while being home. While idling in the tent I couldn't spend any.

Being out of office. I think many people will be quite surprised how supporting employers are after all. If you say, for example, that you'll be going for the Everest i think most employers would offer you some support in stead of bitcing. I've seen many expedions with employer logos. If you do your job well I don't think you have any problems here. I have a friend who got promoted at Accenture after being 6 months off on a round the globe trip.

The training peaks. I don't think it makes much diference if you train on something in Karakoram starting with 7xxx in stead of a 8xxx. The sevens in Karakoram cost next to nothing. Also, I wouldn't count training peaks on Everest expences.

If you skip the expensive things like sat phones and such, the rest of the gear is relatively cheap. I think you could buy entire Everest kit for USD 5000 or unless you do it super heavy.

btw. I just read somewhere that the cheapest base camp packages for Everest retail at USD 8000.

 

[SampsaJ]

Följdfråga på det.

Finns det någon svensk som bestigit en 8000 meters topp:

1. Utan syrgas

2. Utan sherpas, fasta rep och annan hjälp på berget.

3. och finansierat det själv med eget framknegade pengar. Inga som helst sponsorer alltså.

Veikka Gustafsson did most of his latest 8000'ers with very low profile and relatively light weight. I think the turning point for light weight expeditions was on Annapurna when they were trying Loretan's route. He probably had some sponsor money but it definitely wasn't a media circus. Most of his ascents were with common fixed ropes untill C4, though.

 

[örsjöklippan]

Visst kan man bestiga Everest på ett billigare sätt, men som jag skrev tidigare, så måste man ju ha köpt in utrustning och genomfört en rad andra expeditioner innan man kan genomföra Everest. Speciellt också om man ska göra det självständigt, vilket är en förutsättning för att kostnaderna inte ska skena iväg. All utrustning, all höghöjdserfarenhet samt de där 15.000 Usd är sammanlagt ganska mycket pengar. För att genomföra det hela måste du vara rejält hängiven. Sedan får du inte glömma bort att en vanlig knegare inte bara kan åka bort två månader under våren för att klättra ett berg. Dels kan det bli svårt med arbetsgivaren, dels pratar vi om ett inkomstbortfall.

Det är det här som är skiljelinjen mellan den vanliga knegaren och den som (delvis) kan leva av klättring.

Mvh /Joel

Om man nu måste bestiga Everest så blir det relativt dyrt, som tidigare skrivits så kostar bara själva tillståndet en hel del och om du frågar mig så är det bortkastade pengar. Det finns många berg att bestiga och en hel del kvar som inte har "first ascents". Men självklart bör du vara rejält hängiven.

 

[Polarnatt]

You give lots of reasons to spend money which I don't think are that good excuses.

I'll start with the easy one: lost income. How do you count your lost income? Is your normal level of working 8 hours a day or 10 hours a day? If you start counting lost income I think you should start counting saved costs. I once counted after my Patagonia trip I actually saved money while being there. I was on paid holiday and I have a tendency of spending way too much money while being home. While idling in the tent I couldn't spend any.

Being out of office. I think many people will be quite surprised how supporting employers are after all. If you say, for example, that you'll be going for the Everest i think most employers would offer you some support in stead of bitcing. I've seen many expedions with employer logos. If you do your job well I don't think you have any problems here. I have a friend who got promoted at Accenture after being 6 months off on a round the globe trip.

The training peaks. I don't think it makes much diference if you train on something in Karakoram starting with 7xxx in stead of a 8xxx. The sevens in Karakoram cost next to nothing. Also, I wouldn't count training peaks on Everest expences.

If you skip the expensive things like sat phones and such, the rest of the gear is relatively cheap. I think you could buy entire Everest kit for USD 5000 or unless you do it super heavy.

btw. I just read somewhere that the cheapest base camp packages for Everest retail at USD 8000.

Jag hävdar inte att det är ogörligt, men att det kräver uppoffringar och hängivenhet att beskosta allt själv. I de flesta fall har klättrare en familj att tänka på och man kan alltså inte lägga varje krona på sig själv. Det är nog få människor som vill eller ens kan göra den totala prioritering som krävs för en osponsrad klätterkarriär.

Sedan utgår du från att alla har kontorsjobb som är flexibelt. Jag är själv lärare, och trots att jag ofta får höra hur bra vi har det med ledigheter, så är det också så att vi har små eller obefintliga möjligheter att ta ledigt ens en vecka under pågående termin. Jag är nog inte den enda som inte bara kan ta ledigt två månader under våren.

Utifrån dina inlägg verkar det inte som om du bekostar allting själv, då du hänvisar till andra som däremot gör det. Eftersom jag inte vilka dessa andra är kan jag inte egentligen bedöma värdet i din argumentation. Om du själv bekostar allt är det en helt annan sak.

Mvh /Joel

 

[Polarnatt]

Veikka Gustafsson did most of his latest 8000'ers with very low profile and relatively light weight. I think the turning point for light weight expeditions was on Annapurna when they were trying Loretan's route. He probably had some sponsor money but it definitely wasn't a media circus. Most of his ascents were with common fixed ropes untill C4, though.

Veikka är finländare, alltså inte svensk. Detta säger jag bara som en upplysning och inte för att vara dryg.

Mvh /Joel