Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Hur viktig är vikten?
- Trådstartare Niftigolebb
- Start datum
Våt yta
är man det minsta påläst om kajakker då vet man att den största faktorn för hur lättdriven en kajak är är våt yta, sedan kommer andra faktorer som våbildningsmotstånd.
Tillbaka till diskussionen om vikt alltså: Om någon har jobbat med skrovkonstruktion på högre nivå än bara att sätta ihop några spant till något som kunde kallas kajak så ville de veta att av alla möjliga faktorer för att hålla våta ytan i schack så är en ökning av vikten det sämsta alternativet.
därför anger producenter gärna våt yta vid till eksempel 100 kg och inte 110 kg då skillnaden är påtaglig.
Et annat eksempel, kanske bättre eksempel: En kajak med längre vattenlinie är har högre marchhastighet än en kortare, men är tyngre att driva framåt - och kräver alltså en starkare paddlare för att hålla en given fart. -men grejen är att om du sparar in 4 kg på kajakken då sparar du samma våta yta som en förlängning av vattenlinjen med en halvmeter.
Det är inte ens avancerad matematik, utan klockren logik att en tyngre kajak har större våt yta, och därmed skapar större drag i vattnet.
Hur kommer det sig att några havskajakpaddlare altid tror sig ha en smart lösning som aldrig hela världens tävlingspaddlare, surfiksipaddlare, multisportare med mera har tänkt på? Jag säger inte att allt från slätvatten går att tillämpa på havspaddling, men altså att säga att vikt inte betyder något i vattnet är det samma som at säga att våt yta inte betyder något, och i så fall kan man ju lika gärna göra en kajak med helt fyrkantigt tvärprfil och en längd på 18 meter...se vem som kan driva den.
Sedan kan man ju diskutera hur mycket pengar man vill lägga på en kajak, eller hur stryktålig den skal vara.
När någon antyder att Ulf Johansson har en agenda eller en tvärsäker åsikt, då tycker jag vidkommande bör överväga att Ulf har väl underbyggda erfarenheter av kajakkonstruktion och ja jag blir själv också ganska irriterad när osakliga och okunniga åsikter framförs som var det vetenskapliga argument.
Placebo skulle ju vara effektivt - så det blir nog en rättrogen ensampaddlare i sin 28 kgs dröm som kör om Ola Ström på Orust runt???
Vad blir nästa - att stabilitet är viktigere för farten än hur lättdriven en kajak är så någon tokig snubbe får för sig att den snabbaste havskajaken är 86 cm bred?
live and learn.
/Jacob Jonsson
www.kayakdesigner.blogspot.com
är man det minsta påläst om kajakker då vet man att den största faktorn för hur lättdriven en kajak är är våt yta, sedan kommer andra faktorer som våbildningsmotstånd.
Tillbaka till diskussionen om vikt alltså: Om någon har jobbat med skrovkonstruktion på högre nivå än bara att sätta ihop några spant till något som kunde kallas kajak så ville de veta att av alla möjliga faktorer för att hålla våta ytan i schack så är en ökning av vikten det sämsta alternativet.
därför anger producenter gärna våt yta vid till eksempel 100 kg och inte 110 kg då skillnaden är påtaglig.
Et annat eksempel, kanske bättre eksempel: En kajak med längre vattenlinie är har högre marchhastighet än en kortare, men är tyngre att driva framåt - och kräver alltså en starkare paddlare för att hålla en given fart. -men grejen är att om du sparar in 4 kg på kajakken då sparar du samma våta yta som en förlängning av vattenlinjen med en halvmeter.
Det är inte ens avancerad matematik, utan klockren logik att en tyngre kajak har större våt yta, och därmed skapar större drag i vattnet.
Hur kommer det sig att några havskajakpaddlare altid tror sig ha en smart lösning som aldrig hela världens tävlingspaddlare, surfiksipaddlare, multisportare med mera har tänkt på? Jag säger inte att allt från slätvatten går att tillämpa på havspaddling, men altså att säga att vikt inte betyder något i vattnet är det samma som at säga att våt yta inte betyder något, och i så fall kan man ju lika gärna göra en kajak med helt fyrkantigt tvärprfil och en längd på 18 meter...se vem som kan driva den.
Sedan kan man ju diskutera hur mycket pengar man vill lägga på en kajak, eller hur stryktålig den skal vara.
När någon antyder att Ulf Johansson har en agenda eller en tvärsäker åsikt, då tycker jag vidkommande bör överväga att Ulf har väl underbyggda erfarenheter av kajakkonstruktion och ja jag blir själv också ganska irriterad när osakliga och okunniga åsikter framförs som var det vetenskapliga argument.
Placebo skulle ju vara effektivt - så det blir nog en rättrogen ensampaddlare i sin 28 kgs dröm som kör om Ola Ström på Orust runt???
Vad blir nästa - att stabilitet är viktigere för farten än hur lättdriven en kajak är så någon tokig snubbe får för sig att den snabbaste havskajaken är 86 cm bred?
live and learn.
/Jacob Jonsson
www.kayakdesigner.blogspot.com
Som alla vid det här laget märkt så är det många bollar/faktorer att överväga och för att slippa hamna i timslånga diskussioner med ev kunder så brukar jag skicka över en liten text för att belysa lite av problematiken och för att få ett diskussions underlag och lite perspektiv. En del kanske uppfattar detta som reklam men andra kanske kan se den informativa poängen och vara lite förlåtande mot min svengelska och andra grodor i texten:
Vikter på detaljer/weight on details
Styrning/steering device:
Svängelstyrning/wood and alu crossbar steering 725g
Keepers/ side steering 500g
Steglös med hälstöd 08-standard/heel support-08 1375g
Roder/rudder:
Gamla plast tävlingsroderroder/old plastic competisionrudder 150g
Lisa standard i alu 550g
Is-roder Seagull standard 1350g
Kåre roder i rostfritt/Kåre rudder in stainless steel 325g
Sitsar/seats:
Blå standard/blue standard 700g
Glasfiber sits/glassfibre seat 800g
U-sits/hipp support seat in glassfibre 1000g
Trä sits/wooden seat 550g
Luckor/hatches:
Lisa (2st/pair) 1000g
Lisa light (2st/pair) 450g
Seagull (2st/pair) inkl lås/lock 1625g
Seabird Expedition (3st/3pice) 2000g
Kåre 600g
(SWE)
Vill man jaga gram så kan man givetvis se över material+tjocklek/styrka och ev förstärkningar som krävs vid tex infästning av styrning och för skott och luckor mm. Även val av färg har betydelse eftersom mängden gelcoat för att få täckning varierar kraftigt mellan olika pigment. Även topcoaten invändigt bidrar med vikt så som tjockleken på spacklet i ändskeppen.
Vissa kombinationer av sitsar, roder mm går inte att kombinera på alla modeller.
Vill man sålunda ha en maxlättad skärgårdskajak så bör det gå att bygga en Anita i kolfiber, utan luckor och invändig färg, med trä sits etc och hamna på ca 14kg och då fortfarande ha en paddelduglig kajak men med avkall på hållfastighet, skönhet och komfort. Vill man i stället behålla alla funktioner mm som standard men enbart ersätta kol med glas hamnar vi på en vikt runt ca 20kg.
Byter man ut styrning till svängel och sparar lite här och där så når vi en vikt av ca 18kg.
Kombinationer går att göra i det oändliga det bästa rådet är att hålla sig till de metoder vi har erfarenhet av sedan tidigare.
/Kåre
Vikter på detaljer/weight on details
Styrning/steering device:
Svängelstyrning/wood and alu crossbar steering 725g
Keepers/ side steering 500g
Steglös med hälstöd 08-standard/heel support-08 1375g
Roder/rudder:
Gamla plast tävlingsroderroder/old plastic competisionrudder 150g
Lisa standard i alu 550g
Is-roder Seagull standard 1350g
Kåre roder i rostfritt/Kåre rudder in stainless steel 325g
Sitsar/seats:
Blå standard/blue standard 700g
Glasfiber sits/glassfibre seat 800g
U-sits/hipp support seat in glassfibre 1000g
Trä sits/wooden seat 550g
Luckor/hatches:
Lisa (2st/pair) 1000g
Lisa light (2st/pair) 450g
Seagull (2st/pair) inkl lås/lock 1625g
Seabird Expedition (3st/3pice) 2000g
Kåre 600g
(SWE)
Vill man jaga gram så kan man givetvis se över material+tjocklek/styrka och ev förstärkningar som krävs vid tex infästning av styrning och för skott och luckor mm. Även val av färg har betydelse eftersom mängden gelcoat för att få täckning varierar kraftigt mellan olika pigment. Även topcoaten invändigt bidrar med vikt så som tjockleken på spacklet i ändskeppen.
Vissa kombinationer av sitsar, roder mm går inte att kombinera på alla modeller.
Vill man sålunda ha en maxlättad skärgårdskajak så bör det gå att bygga en Anita i kolfiber, utan luckor och invändig färg, med trä sits etc och hamna på ca 14kg och då fortfarande ha en paddelduglig kajak men med avkall på hållfastighet, skönhet och komfort. Vill man i stället behålla alla funktioner mm som standard men enbart ersätta kol med glas hamnar vi på en vikt runt ca 20kg.
Byter man ut styrning till svängel och sparar lite här och där så når vi en vikt av ca 18kg.
Kombinationer går att göra i det oändliga det bästa rådet är att hålla sig till de metoder vi har erfarenhet av sedan tidigare.
/Kåre
Användningsområdet avgör,,,,,,
När jag valde första kajaken var kraven säkerhet och stabilitet framför vikt eftersom det var mitt livs första kajak. Det blev en plastbalja, en Looksha V som funkade kanonbra, svalde rejält med packning, kändes trygg från första stund och redan fått sina första repor (gammal hyrkajak).
Eftersom jag mestadels paddlar ensam och inte tar mig upp i den igen från vattnet började jag leta efter ett bättre koncept och snubblade över Hobies sit-on-topkajaker. Fortfarande plastbalja, oöm, allround, packbar, seglar bra, superlätt att både vända och ta sig upp i och lite lättare. På minussidan är den inte lika lätt att packa (mycket mindre luckor), inte alls lika kursstabil och inte lika lätt att paddla MEN det är den jag numera använder mest, den andra får vara reserv och för insjöpaddling där det är nära till land.
Det ena behöver inte utesluta det andra och kompromisser kommer det alltid att vara när man vill ha nåt med extra-allt. En tunn glasfiberkajak skulle jag nog ta död på ganska omgående misstänker jag.
När jag valde första kajaken var kraven säkerhet och stabilitet framför vikt eftersom det var mitt livs första kajak. Det blev en plastbalja, en Looksha V som funkade kanonbra, svalde rejält med packning, kändes trygg från första stund och redan fått sina första repor (gammal hyrkajak).
Eftersom jag mestadels paddlar ensam och inte tar mig upp i den igen från vattnet började jag leta efter ett bättre koncept och snubblade över Hobies sit-on-topkajaker. Fortfarande plastbalja, oöm, allround, packbar, seglar bra, superlätt att både vända och ta sig upp i och lite lättare. På minussidan är den inte lika lätt att packa (mycket mindre luckor), inte alls lika kursstabil och inte lika lätt att paddla MEN det är den jag numera använder mest, den andra får vara reserv och för insjöpaddling där det är nära till land.
Det ena behöver inte utesluta det andra och kompromisser kommer det alltid att vara när man vill ha nåt med extra-allt. En tunn glasfiberkajak skulle jag nog ta död på ganska omgående misstänker jag.
Jag kan ta 6 kg, men det kostar 10000 kr
Tycker det var lite dyrt
/Janne
är man det minsta påläst om kajakker då vet man att den största faktorn för hur lättdriven en kajak är är våt yta, sedan kommer andra faktorer som våbildningsmotstånd.
Japp, det är välkänt.
När någon antyder att Ulf Johansson har en agenda eller en tvärsäker åsikt, då tycker jag vidkommande bör överväga att Ulf har väl underbyggda erfarenheter av kajakkonstruktion och ja jag blir själv också ganska irriterad när osakliga och okunniga åsikter framförs som var det vetenskapliga argument.
Jag tror att du syftar på mig, och min invändning hade att göra med att Ulf skrev "snömos" rätt och slätt utan vidare precisering. Det råkar nämligen vara så att jag har svårt för auktoritetsargument, utan föredrar en kort motivering. Jag har inga problem med ett resonemang i stil med det du skriver ovan.
Sen kan man kanske gå tillbaks till ursprungsfrågan: "Är det värt pengarna att köpa en betydligt dyrare kolfiberkajak för att tjäna några kilo."
"Märker man någon skillnad när man paddlar den?"
Jag är helt enig i att man upplever en stor skillnad, men frågan är hur mycket den baseras på känslan av att kajaken är rappare, och hur mycket är faktisk skillnad i fart. (Jag vet att det finns en skillnad, annars skulle inte tävlingspaddlare välja den lätta kanoten). Är det osakligt att ställa den frågan?
Vikt kontra styrka
Javiist! användningsområdet avgör. âven hjag har övervägd en bredare kajak för fiske, en kortare kajak för våglek, en grönlandsinspirerad för roll och så vidare.
Men när allt kommer omkring så är det jag syssler med mest havspaddling och långfärd, ochh det betyder att 99 % av det jag använder min kajak till är rak framåtpaddling i olika förhållanden. Och då har vikten betydelse för hur lättpaddlat en kajak är. Sämre kursstabilitet vid lägre vikt är ett problem som inte finns helt enkelt - kanske för ovana paddlare eller dårligt designade kajakker (att båten är designat så köllinien i stäverne sticker ur vattnet vi d låg last) vad vet jag...
Min första paddelupplevelse var i min hemmabyggda Njord som väggde 18 kg och som klarat massor med stryk. Just nu paddlar jag min 560 cm långa Dynamene som väger 16 kg den likaså stryktålig. Detta också en skäddakajak - och kom 7a i Orust runt med GP -
Just nu håller jag på med min första roderkajak (med smart track roder och eget design på pedal / fotstäd) en havsracer med en bredd på 49 cm och en längd på 618 cm den kommer troligen att sluta på 12 kg på trots av kajaksport luckor och tungt smarttrack roder. UTAN ATT JAG KOMPROMISAT med styrkan.
Så när kajakproducenter säger att en kajak MÅSTE väga 26 kg beror det enbart på att de inte klarar av att producere lättare till rimlig kostnad, och när dom säger att utvecklingen inte behöver gå vidare och att dom nått någon form av slutgiltig sanning, då beror det på antigen lathet eller att de inte hängd med ( vem viskade fanerkajaker från Danmark?)
Desutom finns det kajakker på marknaden som inte är starka trots en vikt på 26 kg medan andra väger 20 kg och är urstarka, så sluta envisas med att hög vikt beskriver någon form av kvalitetsstämpel - kanske det bara är et uttryck för slarv...
/Jacob
Javiist! användningsområdet avgör. âven hjag har övervägd en bredare kajak för fiske, en kortare kajak för våglek, en grönlandsinspirerad för roll och så vidare.
Men när allt kommer omkring så är det jag syssler med mest havspaddling och långfärd, ochh det betyder att 99 % av det jag använder min kajak till är rak framåtpaddling i olika förhållanden. Och då har vikten betydelse för hur lättpaddlat en kajak är. Sämre kursstabilitet vid lägre vikt är ett problem som inte finns helt enkelt - kanske för ovana paddlare eller dårligt designade kajakker (att båten är designat så köllinien i stäverne sticker ur vattnet vi d låg last) vad vet jag...
Min första paddelupplevelse var i min hemmabyggda Njord som väggde 18 kg och som klarat massor med stryk. Just nu paddlar jag min 560 cm långa Dynamene som väger 16 kg den likaså stryktålig. Detta också en skäddakajak - och kom 7a i Orust runt med GP -
Just nu håller jag på med min första roderkajak (med smart track roder och eget design på pedal / fotstäd) en havsracer med en bredd på 49 cm och en längd på 618 cm den kommer troligen att sluta på 12 kg på trots av kajaksport luckor och tungt smarttrack roder. UTAN ATT JAG KOMPROMISAT med styrkan.
Så när kajakproducenter säger att en kajak MÅSTE väga 26 kg beror det enbart på att de inte klarar av att producere lättare till rimlig kostnad, och när dom säger att utvecklingen inte behöver gå vidare och att dom nått någon form av slutgiltig sanning, då beror det på antigen lathet eller att de inte hängd med ( vem viskade fanerkajaker från Danmark?)
Desutom finns det kajakker på marknaden som inte är starka trots en vikt på 26 kg medan andra väger 20 kg och är urstarka, så sluta envisas med att hög vikt beskriver någon form av kvalitetsstämpel - kanske det bara är et uttryck för slarv...
/Jacob
Jag tror att du syftar på mig, och min invändning hade att göra med att Ulf skrev "snömos" rätt och slätt utan vidare precisering. Det råkar nämligen vara så att jag har svårt för auktoritetsargument, utan föredrar en kort motivering. Jag har inga problem med ett resonemang i stil med det du skriver ovan.
Sen kan man kanske gå tillbaks till ursprungsfrågan: "Är det värt pengarna att köpa en betydligt dyrare kolfiberkajak för att tjäna några kilo."
"Märker man någon skillnad när man paddlar den?"
Jag är helt enig i att man upplever en stor skillnad, men frågan är hur mycket den baseras på känslan av att kajaken är rappare, och hur mycket är faktisk skillnad i fart. (Jag vet att det finns en skillnad, annars skulle inte tävlingspaddlare välja den lätta kanoten). Är det osakligt att ställa den frågan?
Jag syfatde nog lite på dig för din antydan att Ulf skulle vara stollig i sina åsikter. Nu blir det mer nuancerat och jag tycker absolut du är rätt att ställa frågan och kritisk granska svaren...
Jag kan inte svar för Uffe, men jag hade nog gjort som han och avfärdat det hela lite från ovan och ned - Jag tyckte ochså att resonementet i fråga var så pass kvasivetenskapligt att jag inte hade haft ork att argumtera sig igennom det ( förlåt...) Hade någon sagt till mig att någon indisk naturmediicin var bra emot någon åkomma för att receptet var 3000 år gammalt och byggde på någon bortglömd visdom hade jag inte heller forsögt argumentera
Jag hoppas dock att tråden innehåller tillräckligt till att var och en kan billda sig en åsikt. - En åsikt om vad dom behöver - men vil man antigen paddla snabbt - eller långt - då betyder vikten mycket. -âven för en HBB med 30 kg packning (Jga hade satsat på 15 kg) hade jag vallt paddla en så lätt farkost som möjligt.
/Jacob
Träkajaker någon?
Något slog mig: om man är villig att betala 35-40 kkr en kolfiberkajak, 10 kkr mer än för glasfiber. För det priset kan du troligen i princip köpa en handbyggd kajak i trä/glasfiber av en duktig kajakbyggare. Minst lika starkt och lätt samt mer lättlagat om något går sönder. Att man sen kan få kajaken precis som man vill skadar ju inte.
Vikten tycker jag är viktig men inte viktigare än hållfasthet och stryktålighet. En kajak som inte klarar lite repor, att lyfta från stranden i 14-18 sekundmeter och landa uppochner är inte en kajak för mig. Sen finns det såklart andra aspekter att ta hänsyn till : vattenlinjens längd, rocker, bredd, stävarnas volym mm. På vattnet spelar det ofta större roll än ett par kg vikt.
Något slog mig: om man är villig att betala 35-40 kkr en kolfiberkajak, 10 kkr mer än för glasfiber. För det priset kan du troligen i princip köpa en handbyggd kajak i trä/glasfiber av en duktig kajakbyggare. Minst lika starkt och lätt samt mer lättlagat om något går sönder. Att man sen kan få kajaken precis som man vill skadar ju inte.
Vikten tycker jag är viktig men inte viktigare än hållfasthet och stryktålighet. En kajak som inte klarar lite repor, att lyfta från stranden i 14-18 sekundmeter och landa uppochner är inte en kajak för mig. Sen finns det såklart andra aspekter att ta hänsyn till : vattenlinjens längd, rocker, bredd, stävarnas volym mm. På vattnet spelar det ofta större roll än ett par kg vikt.
Snömos..
Anledningen att jag skrev så kortfattat var främst två saker - dels som kontrast till den vääldigt långa utläggningen, dels för att det faktisk var en ovanligt korkad text. Trodde faktiskt ingen kunde ta det på allvar. Dock, tycker man nu ändå att det lät rimligt så får man kanske kolla lite alternativa källor, sätta sig in i ämnet och argumentera emot. I stället för att bara klaga på budbäraren liksom..
Om vi går tillbaka till ursprungsfrågan så kan jag berätta lite om mina prioriteringar.. Jag tycker om att paddla, både långt och fort, och har en lätt kajak. Prioriterar fart, manöverbarhet och paddelglädje. Vill inte kompromissa med styrkan i konstruktionen men kan tänka mig att vara mer försiktigt när jag drar upp den på land. Eftersom jag paddlar i många timmar och släpandet bara tar nån minut så är det inget svårt val. Men kajaken ska hålla för att jag ensam lyfter den runt sittbrunnen, stående tvärs över - även fullastad - eftersom jag paddlar ensam ibland. Jag har inte lagt så mycket pengar på kajaken men däremot en hel del tid, typ 400 tim. Något jag dock inte har ångrat en sekund, snarare tvärt om..
Men alla bör naturligtvis göra sina egna val. Paddlar du ofta fullastad och vill ha mycket grejer med dig bör du välja en större båt. Gillar du rockhopping är polytenplast oslagbart. Eller så vill du bara komma ut i naturen och det är egentligen inte så kinkigt vad du paddlar, bara du sitter bra.. En del lägger pengar på fina multifuel-kök, gps:er, dyra tält osv - jag har nog lagt mest krut på själva kajaken.
Så slutklämmen.. Vikten gör skillnad. Tycker du det är värt priset är upp till dig. Prova olika kajaker och lyssna på ditt eget omdöme..
/ Ulf
Anledningen att jag skrev så kortfattat var främst två saker - dels som kontrast till den vääldigt långa utläggningen, dels för att det faktisk var en ovanligt korkad text. Trodde faktiskt ingen kunde ta det på allvar. Dock, tycker man nu ändå att det lät rimligt så får man kanske kolla lite alternativa källor, sätta sig in i ämnet och argumentera emot. I stället för att bara klaga på budbäraren liksom..
Om vi går tillbaka till ursprungsfrågan så kan jag berätta lite om mina prioriteringar.. Jag tycker om att paddla, både långt och fort, och har en lätt kajak. Prioriterar fart, manöverbarhet och paddelglädje. Vill inte kompromissa med styrkan i konstruktionen men kan tänka mig att vara mer försiktigt när jag drar upp den på land. Eftersom jag paddlar i många timmar och släpandet bara tar nån minut så är det inget svårt val. Men kajaken ska hålla för att jag ensam lyfter den runt sittbrunnen, stående tvärs över - även fullastad - eftersom jag paddlar ensam ibland. Jag har inte lagt så mycket pengar på kajaken men däremot en hel del tid, typ 400 tim. Något jag dock inte har ångrat en sekund, snarare tvärt om..
Men alla bör naturligtvis göra sina egna val. Paddlar du ofta fullastad och vill ha mycket grejer med dig bör du välja en större båt. Gillar du rockhopping är polytenplast oslagbart. Eller så vill du bara komma ut i naturen och det är egentligen inte så kinkigt vad du paddlar, bara du sitter bra.. En del lägger pengar på fina multifuel-kök, gps:er, dyra tält osv - jag har nog lagt mest krut på själva kajaken.
Så slutklämmen.. Vikten gör skillnad. Tycker du det är värt priset är upp till dig. Prova olika kajaker och lyssna på ditt eget omdöme..
/ Ulf
köpa träkajak...
Visst har vikten högsta prioritet så är snickrat kajak omedelbart förstavalet - särskillt om båten samtidigt skal vara stryktålig och styv. Problemet är dock att de flesta hemmabyggare oftast fokuserer på själva snickrandet och inte på vikt funktionalitet, inläggningar i mahogni med mera och oftast slutar på fel sida om 20 kg. Största problemet blir dock nog priset. En välbyggd kajak går på 300 timmar för min del, och kan nog effektiviseras till låt säga 250 timmar. materialkostnaden uppgår till iallafall 6.000,- sek. så om priset lå på samma som en kommerciel kolfiberkajak dvs. 40.000,- SEK då blir det 136 SEK i timmlön (före skatt, Arbetsgiveravgifter, hyra av lokal etc.) vilket inte riktigt hänger ihop. För att jag skulle börja bygga kommer notan nog upp i nästan det dubbla och många skulle nog forfarande inte ställa upp.
VKV reklamerar ju med en handbyggd Lisa gjort i Vietnam "av erfarna hantverkare...över 200 timmars arbete" till en rimmlig peng - men denna båten väger end¨å över 20 kg och är byggd av hantverkare och inte av paddlare - man får nog ha kombinationen om slutprodukten skal vara så perfekt som det kan bli med custombuild. Ett annat problem finns dock med hemmabygge: I reglen är det one off - samma modell med samma detaljering byggs sällan mer ¨n en gång av samma byggare - så barnsjukdommer, fel mm. ellimineras inte på samma sätt som i storskalig kommerciel produktion, där fel (förhoppningsvist) korrigeras från prototyp till färdig produkt. - Jag har i reglen altid enn del grejor jag inte är nöjd med varje gång jag byggd - resultatet blir i reglen att jag bygger en till....
/Jacob
Något slog mig: om man är villig att betala 35-40 kkr en kolfiberkajak, 10 kkr mer än för glasfiber. För det priset kan du troligen i princip köpa en handbyggd kajak i trä/glasfiber av en duktig kajakbyggare. Minst lika starkt och lätt samt mer lättlagat om något går sönder. Att man sen kan få kajaken precis som man vill skadar ju inte.
Vikten tycker jag är viktig men inte viktigare än hållfasthet och stryktålighet. En kajak som inte klarar lite repor, att lyfta från stranden i 14-18 sekundmeter och landa uppochner är inte en kajak för mig. Sen finns det såklart andra aspekter att ta hänsyn till : vattenlinjens längd, rocker, bredd, stävarnas volym mm. På vattnet spelar det ofta större roll än ett par kg vikt.
Visst har vikten högsta prioritet så är snickrat kajak omedelbart förstavalet - särskillt om båten samtidigt skal vara stryktålig och styv. Problemet är dock att de flesta hemmabyggare oftast fokuserer på själva snickrandet och inte på vikt funktionalitet, inläggningar i mahogni med mera och oftast slutar på fel sida om 20 kg. Största problemet blir dock nog priset. En välbyggd kajak går på 300 timmar för min del, och kan nog effektiviseras till låt säga 250 timmar. materialkostnaden uppgår till iallafall 6.000,- sek. så om priset lå på samma som en kommerciel kolfiberkajak dvs. 40.000,- SEK då blir det 136 SEK i timmlön (före skatt, Arbetsgiveravgifter, hyra av lokal etc.) vilket inte riktigt hänger ihop. För att jag skulle börja bygga kommer notan nog upp i nästan det dubbla och många skulle nog forfarande inte ställa upp.
VKV reklamerar ju med en handbyggd Lisa gjort i Vietnam "av erfarna hantverkare...över 200 timmars arbete" till en rimmlig peng - men denna båten väger end¨å över 20 kg och är byggd av hantverkare och inte av paddlare - man får nog ha kombinationen om slutprodukten skal vara så perfekt som det kan bli med custombuild. Ett annat problem finns dock med hemmabygge: I reglen är det one off - samma modell med samma detaljering byggs sällan mer ¨n en gång av samma byggare - så barnsjukdommer, fel mm. ellimineras inte på samma sätt som i storskalig kommerciel produktion, där fel (förhoppningsvist) korrigeras från prototyp till färdig produkt. - Jag har i reglen altid enn del grejor jag inte är nöjd med varje gång jag byggd - resultatet blir i reglen att jag bygger en till....
/Jacob
Varför bygga
Att bygga en kajak i gran och glasfiber blir lättare än endast glasfiber. Trä är starkare i en viss riktning, så konstruktionen kan göras lättare. Plast/glasfiber kommer att bli överdimensionerat i den riktning där styrkan behövs minst.
Men som sagts ovan det tar ca 300 arbetstimmar. Skall man räkna in timlönen blir den dyr, men jag tycker inte man bör sätta igång ett byggprojekt för att få en kajak. Bygger gör man för att man är intresserad av byggprocessen. Problemlösandet, fundera ut sina egna lösningar, lära av sina misstag etc etc.
Sätter man upp målsättningen att man samtidigt vill göra en lätt avskalad kajak kan man komma långt ner i vikt. Lågvolymmodell. Välj mycket lätt trä, gran, och dra ner till 3-3,5 mm. Spara in till ett lager glasfiber på skrovets undersida. Enkel skeddalösning utan tunga metalldelar. Fyll ut epoxyn med lätt material mellan stäv och ribbor. Inga tunga och onödiga saker på däcket. Enkelt säte i liggunderlagsmaterial. Enkla däcksluckor, eller inga luckor alls. Genomgång i bakre skottet och inget skott fram, som gamla VKV Lisa. Enkel sittbrunn i tunt trä/kolfiber. Det finns massor att göra och spara på. Skulle inte förvåna mig om man spöar kolfiberkajakerna i vikt och styrka
Men endast om man gillar att bygga. Annars kör man fast.
Att bygga en kajak i gran och glasfiber blir lättare än endast glasfiber. Trä är starkare i en viss riktning, så konstruktionen kan göras lättare. Plast/glasfiber kommer att bli överdimensionerat i den riktning där styrkan behövs minst.
Men som sagts ovan det tar ca 300 arbetstimmar. Skall man räkna in timlönen blir den dyr, men jag tycker inte man bör sätta igång ett byggprojekt för att få en kajak. Bygger gör man för att man är intresserad av byggprocessen. Problemlösandet, fundera ut sina egna lösningar, lära av sina misstag etc etc.
Sätter man upp målsättningen att man samtidigt vill göra en lätt avskalad kajak kan man komma långt ner i vikt. Lågvolymmodell. Välj mycket lätt trä, gran, och dra ner till 3-3,5 mm. Spara in till ett lager glasfiber på skrovets undersida. Enkel skeddalösning utan tunga metalldelar. Fyll ut epoxyn med lätt material mellan stäv och ribbor. Inga tunga och onödiga saker på däcket. Enkelt säte i liggunderlagsmaterial. Enkla däcksluckor, eller inga luckor alls. Genomgång i bakre skottet och inget skott fram, som gamla VKV Lisa. Enkel sittbrunn i tunt trä/kolfiber. Det finns massor att göra och spara på. Skulle inte förvåna mig om man spöar kolfiberkajakerna i vikt och styrka
Men endast om man gillar att bygga. Annars kör man fast.
Liknande trådar
Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
---|---|---|---|---|
överskrida max vikten | Paddling allmänt | 7 | ||
Vill börja! men vikten? | Paddling allmänt | 18 | ||
Vad betyder vikten? Fråga för H Friedel kanske? | Paddling allmänt | 1 |
Liknande trådar
Njutvandringar att längta till
Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg