Hur stor är Skämmabákte-stenen?

Har hört mig för lite. Citat: "Tidigare kunde både SGU och STF vara intreserade av dylika ting. SGU är numera bara byråkrater som är helt ointresserade av sådana här udda saker och STF verkar ju vara mera resebyrå når de tom lagt ned årsboken. Kanske Svenska Fjällklubben?

Du kan utgå från att det inte är studerat tidigare. Detta med 99% säkerhet. skriv gärna en liten Grottangrej om det men kalla det för klippblock (inte sten. en sten har definitionsmässigt en diameter understigande 30 cm. Det däröver är block)."

Min slutsats är därför att i ren artighet, sunt förnuft, i vetenskapens namn och av ren äventyrslust och nyfikenhet: Kolla med samerna om den finns omnämnd i deras kultur eller om den är viktig på något sätt. Ta kontakt med Sveriges Speleologförbund för att se om någon vill hänga på för att undersöka stenens håligheter (att det ska vara så svårt att skriva block). Att man gör en egen undersökning, tar mått, dokumenterar sprickor, tar bilder, gör ritningar och lägger ut på Wikipedia. Utför en inventering av eventuella naturvärden och känsliga arter. Sen om kusten är klar kan man göra leder och förare. Rätt häftigt att kunna klättra en replängd på ett block.

Jag är inte aktiv längre men ungefär så hade jag gjort.
 
Om det finns något geologiskt kartblad från SGU över området finns det förhoppningsvis en beskrivning (bok) med utförligare texter som hör till kartbladet. Kan också vara en ände att börja nysta i.

Här är en sammanställning från 2009 över tidigare arbeten. Texten är kortfattad så man får leta bland referenserna i slutet som eventuellt kan ge något uppslag att gå vidare med:

http://resource.sgu.se/produkter/k/k222-beskrivning.pdf
 
Skeammabaktestenen

På en bild i en bok om fjällvärldens berggrund (kommer ej ihåg vilken bok det var) påstods att stenblocket rasat strax efter istiden. Detta stämmer dock inte. Enligt information jag hört rasade stenblocket ner i början av 1800-talet, kanske 1820 eller 30-talet. Denna information har förmedlats i flera generationer hos samer i området. Detta är en trolig förklaring på åldern på stenen, som alltså är ett rasblock från Skeammabakte. Det syns också i klippvägen varifrån det släppt.
 
En av de saker jag skulle kolla är om det finns fastklämd vegetation under blocket. Med det och någon som är bra på lavar kan man bestämma mycket. Sen kan man ju datera eventuella fynd under monoliten. Den här typen av ras är vanliga när isen eller vattnet drar sig tillbaka. Att det skett senare är ju inte omöjligt. Ovanför blocket tycker jag mig kunna se sprickor som går in bakom klippväggen. Kanske är mer på väg ner så småningom.
 
En av de saker jag skulle kolla är om det finns fastklämd vegetation under blocket. Med det och någon som är bra på lavar kan man bestämma mycket. Sen kan man ju datera eventuella fynd under monoliten. Den här typen av ras är vanliga när isen eller vattnet drar sig tillbaka. Att det skett senare är ju inte omöjligt. Ovanför blocket tycker jag mig kunna se sprickor som går in bakom klippväggen. Kanske är mer på väg ner så småningom.

På Google Earth kan man se flera sprickor, och det ser ut som att klippan strax söder om stenen kan vara på tur nästa gång.
 
Lichenometri är nog ett bra tips, frågan är om det är någon som kan applicera den på fjällmiljö?

Ja, det krävs en expert. Jag hade kontakt med en kunnig botaniker på Lunds botaniska museum för en tid sedan för att diskutera just sådana bestämningar på stenar i fjällvärlden. Att som amatör (det är det jag själv är) lära sig de allmänna principerna går väl an men att kunna utföra en bestämning är svårt även för en expert. Den gröna kartlaven är en art som används i dessa sammanhang. Den finns säkert på det här stenblocket. Det går förhoppningsvis att hitta en brottyta att undersöka. Men sedan är frågan hur snabbt laven har växt just där. I alla händelser skulle det vara mycket intressant med en dokumentation. Även om den inte skulle bli exakt skulle den säkert kunna ge en fingervisning när blocket föll.
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg