Hur mår klätterutrustning av...

Sedärja, nu är vi inne på den gamla hederliga utsidan-stämningen igen, jag undrade vad det var för fel när jag läste en massa trevliga, artiga och sakkunniga inlägg. Nu föll det på plats.
 
Vi hade en bensindunk som sprack i bagaget när vi hade våra klättergrejor där. Alla prylar badade i bensin. Detta var för några år sedan. Vi har använt allt sedan dess och det har bara gått fint.

Däremot så är batterisyra själva döden får nylon. Till och med ångor från batterisyra kan förstöra nylon direkt.

Jag har samma erfarenhet som Fredrik, jag har haft en läckande bensindunkt i bagageutrymmet och det rann ut bensin på repet. Jag fortsatte använda repet och tog några rejäla susare på det också.

Skulle samma sak hända igen skulle jag inte göra på något annat sätt.
 
Anta att man lagt en ryggsäck med klättergrejer på en lastbilsficka längs vägen. Det har regnat och vägen är blöt. Bör man då oroa sig för att ryggan sugit upp vatten med olja, bensin eller batterisyra och hur stor är risken att klättergrejerna i sin tur suger upp något av dessa ämnen från ryggsäcken?
 
Jag läste en olycksrapport för ett tag sen (1-2 år) om ett rep som hade gått av vid ett fall, efter att det lagts på asfalten på en parkeringsplats. Brottytan analyserades och man hittade spår av någonting (bensin, olja, diesel, syra?) från en fläck på asfalten där en bil stått och läckt.

Jag är ledsen men för att jag ska tro att ovanstående är någonting annat än en vandringssägen, skulle jag uppskatta en korrekt källhänvisning...

mvh / Magnus
 
Sans + Syrakontrolltips

Jag skulle försöka kolla om grejerna sugit upp mer än mikroskopiska mängder vätska. Om inte skulle jag släppa funderingarna. Om de blivit blöta skulle jag definitivt forska vidare. Eventuellt testa vätskorna i överdriven mängd och tid på en slinga och en bit rep och därefter göra falltest med vikt.

Jag skulle tänka så här: Har läckaget av bensin eller spolarvätska skett vid ett annat tillfälle så har det dunstat om det inte är ett slutet utrymme. Är mängden väldigt liten så att bara en liten del av höljet kommit i kontakt med en vätska som inte anses direkt farlig så finns det marginaler i konstruktionen. Klätter- och fallskyddsutrustning används yrkesmässigt och får ofta målarfärg, olja och annat på sig. Det accepteras till viss del och fungerar i praktiken.

Det finns ett lätt sätt att kolla om det finns batterisyra på en yta: Använd tungan. Syra smakar starkt surt. Misstänker man mycket syra går man först via ett finger så att man inte bränner tungan och ser därefter till att bli av med syran från fingret och tungan. Batterisyra är livsfarligt på bärande nylonmaterial.
 
Det finns ett lätt sätt att kolla om det finns batterisyra på en yta: Använd tungan. Syra smakar starkt surt. Misstänker man mycket syra går man först via ett finger så att man inte bränner tungan och ser därefter till att bli av med syran från fingret och tungan. Batterisyra är livsfarligt på bärande nylonmaterial.

varför krångla till det och nästan riskera att bli av med kroppssdelar, kasta ner prylarna i en balja med vatten, är det batterisyra på dom syns det oerhört tydligt genom att dom partierna förvadlas till hål.
 
Svar till inlägget alldeles ovan

Jag kollar ofta efter batterisyra på det sätt som jag beskrev. Det funkar utmärkt och är inte farligt. Rekommenderas verkligen. (Även för de som hanterar batterier och är rädda om sina kläder.)

Det finns blybatterier (med svavelsyra) även i anan utrustning. Har inte varit med om läckage där, men ska den vara med på en klätterexpedition vill jag ha koll. När jag packar får dessa batterier aldrig ligga så nära att ett läckage direkt kan nå klätterprylarna.

Jag skulle inte på något sätt förutsätta att jag kan se spår av syraangrepp genom att t.ex. lägga utrustningen i vatten, tvärt om. Nylonmaterialet lär kunna vara kraftigt försvagat utan att det syns. Det är bl.a. därför det är så riskabelt. Läs t.ex. andra stycket, andra kolumnen på sidan två i följande dokument:

http://www.google.se/url?sa=t&sourc...i_0dEM&usg=AFQjCNHV2afCh2z9GBFfhW7bKwmJcRgwmg
 
Om man misstänker att ett klätterrep exponerats för batterisyra så bör man nog överväga att kassera det. Ett klätterrep består ju av en kärna och en yttre mantel, vars funktion främst är att utgöra ett lager mot slitage. En defekt på kärnan kan dock vara väldigt svår eller omöjlig att upptäcka och sannolikt rör det sig inte om ett allt-eller-inget-förhållande utan om en i varierande grad nedsatt funktion i kärnan som kanske först visar sig vid ett långt förstemansfall.
I praktiken är det egentligen bara två saker som kan få ett rep att gå av och det är fall över skarp kant samt just exponering för batterisyra där ett antal fatala incidenter finns rapporterade (se Pit Schuberts artikel tidigare):

"During the 17 years quoted above with only one rope breaking at a sharp rock edge (at Hörndlwandl), there have been four (!) rope breakages in Germany and Austria proven to be due to the influence of sulphuric acid (liquid from batteries). By now, also in Britain several such rope breakages became known, and in the US and in Canada one each. In all cases, other than in Britain, it was due to sulphuric acid. In British cases, wherever the acid was known, it was also found to be sulphuric./../The damage by any acid has the problem that it cannot be recognized on the rope; there is no visible indication ot its presence".

Även tillverkarna uppmärksammar och varnar just för faran med exponering av batterisyra:

The few well known rope breakages today, are – apart from sharp edge falls – the result of chemical damage by acid. Sulphuric acid from car batteries, in particular, attacks the rope’s plastic filaments and can dissolve them. The fact that this damage cannot be detected from the outside is especially dangerous.

från http://www.mammut.ch/en/ropes_handling_damage.html

I Sterling ropes Tech manual finns också följande att läsa om olika substansers påverkan på rep:

It is best to assume that all chemicals are bad for your rope. Do not expose your nylon or polyester ropes to chemicals. That said, much recent data has been collected regarding how substances affect rope life. Data available from Honeywell Corporation (makers of nylon 6, polyester and Spectra®) shows that nylon’s strength is not greatly affected by motor oil, mineral oil, salt water, Freon, gasoline, kerosene, benzene, chloroform, paints, pine oils, or insect repellents containing DEET. Chemicals that should be avoided at all costs are bleach and sulfuric acid.

Hela finns att ladda ner här (intressant allmän läsning om rep):
www.sterlingrope.com/media/document/techmanual.pdf

Här finns också ett kortare memorandum från British Mountaineering Council som behandlar ett fall med ett Mammut-rep som gått av pga påverkan av batterisyra:

http://www.thebmc.co.uk/bmcNews/med...ent_advice/Technical_reports/tcm05_01.pdf.pdf

Det finns alltså ganska mycket kunskap om man letar lite. Olja och bensin verkar ha marginell påverkan på repet, men batterisyra bör till varje pris undvikas vilket såväl tester som incidenter visat.
 
Att batterisyra är skadligt för repet får nog anses vara ställt utom alla tvivel.
Det svåra är dock uppenbarligen att vara säker på om man utsatt repet (eller slingor) för syra.
Bara det faktum att repet åkt bil innebär ju att det varit i närheten av ett bilbatteri - men kan förstås inte vara detsamma som att repet måste anses förbrukat.

Att man har kört, eller någon KAN ha kört ett bilbatteri i bagageutrymmet på en bil, där man senare har förvarat ett rep är ju knappast med automatik samma som att repet har utsatts för syra. Sen är det förstås lite upp till var och en att försöka avgöra vad som kan ha hänt och var gränsen går.

En bra början kan ju vara att ha repet i repsäck. Det minskar ju risken ganska rejält för att repet får syra eller annat på sig, och bara vetskapen att man brukar ha repet i säck borde räcka ganska långt när det gäller att utesluta de mest teorietiska riskerna för att man skulle ha kunna fått syra på det.
Batterisyra är för övrig förödande för alla möjliga textilier, så det finns god anledning att vara försiktig vid alla hantering av bilbatterier. Jeans är ju inte alltid billigare än rep även om man inte behöver kassera dem förrän de verkligen är skadade...
 
Jag tolkar det som att man var rätt säker på att det kommit syra på repet, men inte hur.
Repet hade dock en gång i tiden lagts på en p-plats, utan repsäck utan bara "coilat", och det skulle eventuellt ha kunnat vara förklaringen.
Det kunde dock inte fastställas på något vis hur syran hamnat på repet.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg