Hur många kalorier förbränner man egentligen?

Det finns många faktorer som påverkar om en är hungrig eller inte. Det jag tror en del vandrare som vandrar med lågt kcal-intag utan att vara hungriga (som även vittnas om här i tråden) är att de metabolt har låg tillgång till kolhydrat och kroppen då producerar aptithämmande ämnen (ketonkroppar) och därför är de inte hungriga trots lågt kcal-intag i relation till hög kcal-förbrukning. Det är mekanismen bakom flera dieter, t.ex. VLCD och LCHF. Detta är också en anledning till att inte börja packa överdrivna mängder fett, om en inte redan är van vid att äta så i normalfallet.

Nu tycker jag du verkar pricka ganska bra i din planering. Det finns en gräns för hur mycket mer än vanligt en orkar äta utan att det blir för mycket. Baserat på din kroppsstorlek skulle jag gissa att den gränsen för dig ligger nånstans mellan 3500-4000kcal, men det är bara en grov gissning och såklart helt individuellt beroende på flera olika faktorer, samt beror på om det är "lättätna" kcal. Det är iallafall en aspekt att ha med sig om man överväger att bära med stora dagliga kalorimängder.


En kan förvänta sig sämre prestation på kalorirestriktion, iallafall är det så när man tittar på idrottare, de får sämre återhämtning och sämre prestation och de ej äter mycket under och efter aktivitet. Detsamma är tydligt även hos grupper som ej är idrottare. Sjuka människor har studerats mycket i de här sammanhangen. Att gå upp i vikt innan en tur (som föreslagits i tråden) är alltså inte att jämföra med att packa med sig lagom mängd mat.

Då kan man ju fråga sig om det spelar någon roll om man presterar lite sämre eller bättre på en vandring, som kanske inte alls handlar om prestation? Kanske inte. Men min uppfattning är att det ofta kan vara en fjällsäkerhetsfråga, att man är pigg när man går i svårare terräng och då får mindre skaderisk. Dessutom behöver man ju inte prestera lika mycket om ämnesomsättningen fungerar bra, och kan fokusera på att njuta omgivningen istället för att slita.


Rapsolja kan vara ett bättre val än olivolja om det är fjälltur. Blir det kylskåpstemp så stelnar ju olivoljan och blir svårt att hantera ur en flaska. Kan iofs vara ok med lämplig förpackning

Då det var jag som föreslog att "äta upp sig före turen" dvs bära med sig energi inlagrat i kroppen som fett som sedan kan förbrukas under turen, vill jag förstå bättre
Visst är omvandlingen från kroppsfett till energi lite långsammare och mindre effektiv än att äta nya kolhydrater. Att bränna fett gör väl kroppen då de fria kolhydraterna är slut och det åtgår lite energi (och vatten) att omvandla fett till energi för kroppen.
Således tycker jag att man till viss del (men inte helt) kan ersätta buren mat/energi med inlagrat kroppsfett.

Eller var/hur felar mitt resonemang?

/Patrik, som räknar med att tappa lite vikt på långa vandringsturer men jag har marginal så jag ser ingen fara med det, brukar äta lite mer än hemma på tur men inte ofantligt mycket mer
 
Tyvärr går det ej längre att köpa skirat smör som privatperson
Va? Det där stämmer inte.

Ghee = skirat smör.




 
Senast ändrad:
Jag ska ju gå ett ställe man kan läsa en bok undrer vandringen och ganska plant 5000 m höjd skillnad på 15 mil men på ca 1100 möh så kan ju bli lite kallt på natten och då går det åt extra energi.
Vet ju ej hur raps smakar får kolla tänkte ju inte på olivoljans temp känslighet rapsoljan är nog processad och mindre nyttig får lägga termometer på varmaste platsen i kylen med oljan och kolla alt är ju att ha den i en burk istf nu en gammal sirapsflaska och skära loss lite olja drar lite extra gas kanske men har nog 50 gr marginal.
Jag får väl öka lite i vikt före om det nu går brukar vara lättare vid tex Jul.
Sedan är jag ju ifh till många van vandrare och tränat sedan 12 år och då är ju förbränningen bättre även av lagrat fett ,det som händer är ju att man tappar explosiviteten men anv ju ej så mkt under vandring vet och känner i tid när man ska slå läger och äta tex före ett svårt vad så man ej ramlar och skadar sig.ˋjärskrotet är ju hemma´så ej några toppar eller glaciärer denna gång endast en extra tur till stuga vid gl.början.
Ska ut nu i efm/kväll och gå in ev känger samt prova ryggsäck med 20 kg ca 10 km i terräng lika vandr el tom hårdare.(nu är det högvatten varning på Yr så bäst ha både skor/kängor ingångna så man kan välja ber på tid väder v- före samt prognos för veckan)
Jag har ju cyklat 3 gr Vätternrundan då ca 9h utan mer än lite bullar och en korv med mos och lite utspädd blåbär och sportdryck.
Så länge man har ´godis´kvar brukar kolhydtaterna räcka för att ej bli akut hungrig sedan går det över mot kvällen när man är i vila.
Känner nog mest hunger på raster på dagen då många äter men ej jag,det tar ju lite lång tid och sedan blir man liter slö av maten pga ansamling av blod i magen istf till muskler.
När jag tränade som mest sprang vi 35 km varje Lördag och kommer ej ihåg att jag var mer hungrig den kvällen än de andra då vi sprang ca 21 km ock på den tiden inga energi drycker under träning bara lite vatten en gång på långturen vid en badplats.
Och när man gick i fjällen då ipr aldrig trött inte ens på kvällen trots ca 30 kg och ca 20+ km /dag i ca 10-14 d.
 
Då det var jag som föreslog att "äta upp sig före turen" dvs bära med sig energi inlagrat i kroppen som fett som sedan kan förbrukas under turen, vill jag förstå bättre
Visst är omvandlingen från kroppsfett till energi lite långsammare och mindre effektiv än att äta nya kolhydrater. Att bränna fett gör väl kroppen då de fria kolhydraterna är slut och det åtgår lite energi (och vatten) att omvandla fett till energi för kroppen.
Således tycker jag att man till viss del (men inte helt) kan ersätta buren mat/energi med inlagrat kroppsfett.

Eller var/hur felar mitt resonemang?

/Patrik, som räknar med att tappa lite vikt på långa vandringsturer men jag har marginal så jag ser ingen fara med det, brukar äta lite mer än hemma på tur men inte ofantligt mycket mer
Jag håller med, alltså att man kan använda inlagrat kroppsfett. Jag har inte lusläst alla inlägg, skummade igenom snabbt :) Jag går ner i vikt varje fjälltur eftersom jag inte orkar äta så mycket jag spenderar. Men ändå bra att ha med sig att det sannolikt ger nedsatt återhämtning och prestationsförmåga jämfört med om det går att vara i energibalans. Kanske onödig kommentar från mig :) Min poäng är nog egentligen att jag tror det kan vara bra att reflektera kring hur mycket kcal man tar med på flerdagarsturer samt hur fördelningen mellan makronutrienter ser ut. Det kan ge vinster på samma sätt som en lättare packning och träning inför turen. Alla är saker jag ser som viktigare för fjällsäkerhet jämfört med andra saker som oftare diskuteras som utrustning i det sammanhanget.
 
Jag ska ju gå ett ställe man kan läsa en bok undrer vandringen och ganska plant 5000 m höjd skillnad på 15 mil men på ca 1100 möh så kan ju bli lite kallt på natten och då går det åt extra energi.
Vet ju ej hur raps smakar får kolla tänkte ju inte på olivoljans temp känslighet rapsoljan är nog processad och mindre nyttig får lägga termometer på varmaste platsen i kylen med oljan och kolla alt är ju att ha den i en burk istf nu en gammal sirapsflaska och skära loss lite olja drar lite extra gas kanske men har nog 50 gr marginal.
Jag får väl öka lite i vikt före om det nu går brukar vara lättare vid tex Jul.
Sedan är jag ju ifh till många van vandrare och tränat sedan 12 år och då är ju förbränningen bättre även av lagrat fett ,det som händer är ju att man tappar explosiviteten men anv ju ej så mkt under vandring vet och känner i tid när man ska slå läger och äta tex före ett svårt vad så man ej ramlar och skadar sig.ˋjärskrotet är ju hemma´så ej några toppar eller glaciärer denna gång endast en extra tur till stuga vid gl.början.
Ska ut nu i efm/kväll och gå in ev känger samt prova ryggsäck med 20 kg ca 10 km i terräng lika vandr el tom hårdare.(nu är det högvatten varning på Yr så bäst ha både skor/kängor ingångna så man kan välja ber på tid väder v- före samt prognos för veckan)
Jag har ju cyklat 3 gr Vätternrundan då ca 9h utan mer än lite bullar och en korv med mos och lite utspädd blåbär och sportdryck.
Så länge man har ´godis´kvar brukar kolhydtaterna räcka för att ej bli akut hungrig sedan går det över mot kvällen när man är i vila.
Känner nog mest hunger på raster på dagen då många äter men ej jag,det tar ju lite lång tid och sedan blir man liter slö av maten pga ansamling av blod i magen istf till muskler.
När jag tränade som mest sprang vi 35 km varje Lördag och kommer ej ihåg att jag var mer hungrig den kvällen än de andra då vi sprang ca 21 km ock på den tiden inga energi drycker under träning bara lite vatten en gång på långturen vid en badplats.
Och när man gick i fjällen då ipr aldrig trött inte ens på kvällen trots ca 30 kg och ca 20+ km /dag i ca 10-14 d.
Rapsoljan är ganska smaklös, iallafall den varmpressade. Både rapsolja och olivolja har bra fettsammansättning och är "nyttiga" fettkällor på olika vis. Sen - om man går på fjället en eller ett par veckor per år så brukar jag släppa målet om att kosten ska vara särskilt nyttig, det får så lågt genomslag på genomsnittliga ätandet under hela året - som ju är viktigare i folkhälsovinkel.
 
Anl till raffinering är ju längre hållbarhet samt att få ut så mkt som möjlikt av råvaran.
Det är ju första pressningen på Oliver som kallas EW som är nyttig och sedan kör man 1-2 gr till med upphettad råvara och ´trycker´ur det mesta även kärnor och den oljan passar till stekning.
Det tar veckor för kroppen att ˋrena´ut en onyttig vecka.
Jag har ju 4 st 200 gr choklad där finns ju mkt som ej är nyttigt samt jornötter ca 2000 gr.
Isf valnötter som är nyttiga men mkt dyrare och med större volym.
Musli isf havre gryn pga energitäthet och gas besparing.
Nu är ryggsäck packad med fyllda ståltermosar tunga motorsågsbyxor osv för att slippa packa elektronik och mat ut i värmen får bli kortbyxor och tunna kompressions stumpor solkeps och Montuneringskänger och stavar tänkt ha på tur.(blir det för jobbigt går det hälla ut minst kg vatten)20 kg i några timmar.
Har tid haft egengjorda energikakor som jag torkade av misstag för att minska vikt men blev för hårda och fick stå över vatten i vatten med havregrynen och svälla till frukosten 3 dl havregryn och ca 50 gr EK 6 ost hårda bröd sedan var man ej hungrig på en halv dagen.
 
Mat är i mycket en vana eller ovana en tid tränade jag dagligen en 3-5 timmar, var konstant hungrig och kunde svänga på alla måltider utan viktuppgång, en kursare till mig fick en skrivbordstjänst och genast började byxorna krympa i garderoben under natten. Vi räknade ut hans behov och det blev dl portioner på deserttallrik. Åter kändes byxorna rätt i storlek. Men de första 6 veckorna var han hungrig jämt och drömde om mat. Därefter fungerad det väl. Vår kropp är en vane eller ovanemaskin det tar tid att att lära den efter nya nödvändiga regimer.
 
Provade min olivolja i kylen på troligen varmaste platsen med termometer ca +5-7 gr Grekisk EW olja ej någon skiktning eller tendens till för tjockning.
Men köpt motsv på annan firma som stelnat i dörren på kylen där troligen ännu varmare än i grönsakslådan jag provade i högre upp har jag ca +4 gr med +5 gr på thermostat inst.
Kan nog vara lite allt möjligt i de stora kedjornas EW olja den jag köpte nu var en 3L plåt dunk tappad i Grekland såld på Lidl tid köpt Willys egna som stelnat.
Jag har ej specialkunskap i Olivolja men får ju acceptera Palmolja nu i kex till tur då det verkar vara så att alla sparar in på raps och sololja då Palm har ett pris på ca 20%av övriga alt och tilm nu lagligt att sälja solrosolja dekl. varor med Palm tills dersas förttillverkade lager av förpacknings matr har förbrukats !!!!.
Enl de flesta rek. är det olämpligt att äta produkter med Palmolja under längre tider, men några 100 gr ska saknar betydelse,då är nog tex Akrylamid större risk som det ofta finns i kex och bröd osv som är lite hårt stekta större risk på sikt(jag har ofta bakplåtspapper som skydd vid stekning för att ej bränna ytan före genomstekt tid Al folie)
 
Så jäkla dåligt är inte palmolja, men visst den har betydligt mindre med omättade och fleromättade kolväte precis som kokosfett, kakaosmör och ister mfl. - Så visst, skall man leva med det år in och år ut med palmoljekokta nudlar alla sina måltider, så behöver man troligen komplement med fetter med hög andel omättade och fleromättade kolväte.

- men samtidigt mättade kolväten är en viktig byggsten i kroppen, i cellernas membran och som energikälla så den behövs också, det ena kan inte ersätta den andra och båda behövs.

Fetter med stor andel mättade kolväten härsknar inte eller tar väldigt lång tid på sig medans hög andel omättade och fleromättade kolväten kan härskna ganska fort om man inte har tillsatsämnen som oxideras istället för den omättade och fleromättade kolvätena - för härsket fett vill man inte ha i sig då det är giftigt även i små mängder och det finns anledning varför vi med näsan fort reagerar när oljor/fetter börjar visa tendens på härskning. (dock finns det skadlig härskning som vi inte reagerar med näsan som tex. för länge varmhållen frityrolja basera på rapsolja eller annan olja med hög ande omättade och fleromättad fettsyror medans frityrolja baserat på ister kan varmhållas länge utan att bli skadlig - det tog lång tid innan man hittade en sammansättning av vegetariska oljor som helt kunde ersätta ister för tex. pommes frites-fritering både smakmässigt och tillräckligt lång varmhållningstid innan frityoljan börja bli olämplig pga. härskning av värmen.)

ister - som kommer från kroppsfettet på djuret har låg andel omättade och fleromättade kolväten av samma orsak - fettdepåerna i kroppen som är energireserv för hårdare tider - får inte härskna!. Samma sak med många fröer och nötter och tänkta att ha långa liggetider innan det gror, har också låg andel omättade och fleromättade kolväten för att inte härskna över tid.

Skall man göra kex och annan skafferimatvaror som skall förvara länge så vill man ha låg andel omättade och fleromättade kolväten i varan för att härskningstakten skall hållas låg, så är palmoljan/kokosfett/ister ett bättre alternativ än oliv/rapsolja, smör mfl. då för de senare måste man ha tillsatsämnen (de berömda E-nummren, närmare bestämt 300-serien) för att skafferivarorna inte skall bli rent ohälsosamma att äta (och luktar och smakar mindre bra) efter någon eller flera år.

Ett berömt icke härsknande fett är tex. kakao-smör och en chokladkaka som kronans var det ingen fel på även om de legat i förråd i +20 år - men det är ingen källa om man skall ha omättade och fleromättade fettsyror i sin kost då andelen av detta är väldigt liten.
 
Att äldre choklad vitnar är ett tecken på att fetterna ansamlas, chokladkakor lever. Kronas mörka brukade göra det efter 15-20 år, till och med till regementsköket brukades gamla mobkonserver regelbundet. De skulle bruka allt för den låga kostpengen.
.
 
Ni som går ner i vikt under turen - äter ni inte upp er under hemresan eller på fjällstationen? det gör iaf jag och hinner aldrig hem till vågen för att se nettoförlusten. Tar ju ett dygn innan man är hemma efter turerna.

Och skulle kännas tungt att inte ta den där pizzan eller biffen under hemresan.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg