På nåt sätt blandas här hela tiden äpplen och päron.
Jag gillar att klättra. Klättrar gärna på det klippor som finns inom räckhåll och gör en och annan klätterresa. Klättrar även inomhus lite grann.
De alpina ambitionerna är låga, men självklart har jag ett intresse och även lite förhoppningar om att få små fjällklättringar gjorda.
Till Nordtoppen ser jag därmed ett antal vägar, och ingen av dem går över Sydtoppen. När man är vid Kebstationen är man i klar minoritet om man är en av dem som har en isyxa med i packningen. Men ändå är en väldigt stor del av besökarna där med en önskan om att komma upp på
Sydtoppen.
De klättrar inte i andra sammanhang, och har heller inga större funderingar över hur man kan bör ta sig upp på toppen. Västra leden innebär att man kan gå på egen hand, men det är ändå en så pass krävande dagspromenad att de flesta inte tar för givet att vem som helst orkar.
Det blir alltså ändå så att bestigningen betraktas som en prestation i sig, nånting man kan dela med sig av till klasskompisar, vilket i sin tur gör att andra får samma idé osv. Men fortfarande är det inte så att det handlar om folk som har "fel uppfattning om klättring". Till Sydtoppen är det ju en krävande dagsvandring, inte klättring.
Att därför till varje pris få dessa människor att förstå detta som gör att vissa vill klättra, bestiga toppar - och göra detta en svår väg eller i en särskilt god stil blir lite som att få folk som promenerar med hunden att intressera sig för gångtävlingar, och börja gå i tävlingsstil.
Jag är säker på att en och annan faktiskt blir klättrare efter att ha promenerat upp på Sydtoppen, trots att de då åkte båt och bodde på fjällhotell. Men majoriteten ser fortfarande klättring som nåt exotiskt som inte angår dem.
Framöver kommer samma typ av toppbestigare att vilja gå över till Nordtoppen, i den allmänna hype som ändå råder kring Keb. Så frågan är väl då helt enkelt om fasta rep längs kammen är acceptabelt.
Är det tillräckligt säkert för den veritabla folkvandring det handlar om och är det acceptabelt ur nåt slags Tyrolerdeklarationsperspektiv?
Jag ser det inte som ett klätteretiskt problem med moderna klättrare som inte förstår elementan i sporten. Jag tycker det vore att ha en naiv för att inte säga en inskränkt syn.
Jag kan däremot se att det är svårt att hitta en vettig säkerhetsmässig lösning, som inte gör för stor "skada" i miljön däruppe (egentligen rent estetiskt förstås), och att Nordtoppen därmed blir ouppnåelig för det stora flertalet, varvid troligen antalet besökare till Keb kommer att minska. För mig skulle inte heller det vara ett problem.
Jag tror dock att den lilla insikt och insyn i detta med storslagen "orörd" natur som besökare som kommer till Keb med båt eller rent av helikopter och nykittade från Naturkompaniet i Stockholm, är av godo på det stora hela. Det gör att det finns en aning större förståelse på sikt för värdet och bevarandet av såna miljöer, även om denna förståelse skett till priset av våld på samma miljöer.
Pragmatiskt kanske, och varför inte?