Höghöjd - tips (5000m)

[critan]

Hög höjd - råd?

Hej - och tack ni som svarade på min fråga i somras om att ta sig över Sylarna med full packning. Vi kom tyvärr inte upp, massor av snö och lite trött pappa gjorde att vi bara gick runt på platten istället. Superfint ändå! Men Nästa gång ska jag över!

Nu en ny fråga - någon som har erfarenhet av vandring på 5000 m höjd? Planerar en resa till Tibet som inkluderar en veckas vandring. Resan är dyr och jag skulle bli så förfärligt besviken om jag måste ner pga av höjdsjuka (eller än värre ödem...). - Finns det något extra bra sätt att förbereda sig på, något sätt att gissa om man har bra förutsättningar att klara det eller inte? Någon som vet? Hur vet man om man klarar låg syrehalt - hänger det ihop med tryckkänslighet för övrigt (ont i öronen under vatten t.ex.? Jätteglad för träningstips eller så också!
/Carita
[Ändrat av critan 2005-11-28 kl 18:09]

 

[keiki]

Re: Hög höjd - råd?

Nej, du behöver inte vara orolig. Har du bra grundkondition och är hyffsat vältränad ska det inte vara några problem. Tänk dock på att ta GOD tid på dig. Bästa förberedelsen är att från en start på lägre höjd ta det i etapper. Vilodagar på 3000 meters höjd är också bra.

Väl på plats handlar det om att under vandringen ta det lugnt och inte stressa. Visst, du riskerar att ha ont i huvudet på natten, och väggen är närmare än på låg höjd. Men det ska nog gå bra.

Men vad hinner man på en vecka?

 

[Gasten]

Re: Hög höjd - råd?

"Visst, du riskerar att ha ont i huvudet på natten".

Om man under natten går ner än bit, så man inte lägger sig och sover på den högsta höjden man varit på för dagen, så behöver man inte få ont i huvudet.

Det som ofta gör att man får ont i huvudet är som sagt att man har för bråttom. Om du får för dig att ta huvudverkstabletter, tänk på att inte ta för starka. Då kan det bli så att man döljer att man får höjdsjuka och sen när tabletterna släpper så får man de riktit jobbigt.

 

[perlowdin]

Re: Hög höjd - råd?

Nu en ny fråga - någon som har erfarenhet av vandring på 5000 m höjd? ... Resan är dyr och jag skulle bli så förfärligt besviken om jag måste ner pga av höjdsjuka (eller än värre ödem...). - Finns det något extra bra sätt att förbereda sig på, något sätt att gissa om man har bra förutsättningar att klara det eller inte?

Har vandrat mycket på hög höjd, http://www.lowdin.nu/Treks/Treks.htm och den dåliga nyheten är att det finns inga genvägar, man måste acklimatisera sig och detta tar tid. Man klarar lätt höjder upp till 3000 meter, däröver börjar olika symptom göra sig gällande, ju snabbare och högre man tar sig desto starkare blir symptomen. Räkna med att spendera några dagar i Lhasa innan du börjar vandra. Då ska det nog funka.

Föreberedelser, bygg och sov i ett höghöjdsrum el höghöjdshus. Skämt åsido så är nog svaret nej. Bortsett från att man naturligtvis gärna ska vara väl tränad, etc.

Diamox lindrar höghöjdssymptomen, men man bör vara mycket försiktig med att ta diamox, lyssna med en leg läk, för att få råd och eventuellt förskrivning.

Per

 

[eaglerock]

Re: Hög höjd - råd?

Planerar en resa till Tibet som inkluderar en veckas vandring. Finns det något extra bra sätt att förbereda sig på
[Ändrat av critan 2005-11-28 kl 18:09]

Hur vältränad man är har tyvärr ingen effekt på höjdanpassningen. Det kan tvärtom vara så att vältränade personer (om man vandrar) lättare kan dra på sig höjdsjuka eftersom de går snabbare och därmed snabbare kommer upp på hög höjd.

förmågan att anpassa sig är individuell och egentligen vet man inte i förväg hur det går.

Acklimatiseringen sitter heller inte i så länge efter att du varit på hög höjd (det rör sig om i storleksordningen en vecka) vilket gör att den anpassning du gör måste ske ganska nära i tiden innan du tänker dig att börja trekkingen.

En variant (om du har tid) är att inleda med en vandring i Nepal och sedan ta dig från Katmandu till Lhasa. Flyger man direkt till Lhasa kan man bli dålig. Jag har personer i bekantskapskretsen som efter en flygresa till Lhasa tillbringade ett par dagar kräkandes på hotellrummet på grund av höjdsjuka.

När jag var i Tibet åkte jag dit efter att ha gått Annapurna runt då man passerade ett pass på 5400 meter som högst. Och jag upplevde inga problem i Tibet.

Annars är grundregeln över 3000 m höjd: max +500 höjdmeter per dag (dvs att man sover högst 500 m högre än natten innan, men gärna gör turer högre upp under dagen). En del säger 300 m för dem som är känsliga.

Nu beror det lite på var i Tibet du tänkt dig att vandra. Höjdskillnaderna är ofta inte så dramatiska. Flera av de pass på runt 5000 meters höjd man passerar då man färdas landvägen mellan Lhasa och Katmandu känns i terrängen ungefär lika dramatiska som Hallandsåsen, om man ska ta ett svenskt exempel. Du kan alltså räkna med att du redan vid starten är på hög höjd och att du bör ha vant kroppen vid höjden redan innan du börjar gå.

 

[grodanbolle]

Avsätt gott om tid för acklimatisering. Så försök inte stressa resan på två veckor.

Jag verkar vara känslig för höjd och hade halvt konstant huvudvärk när jag stannade på 5000+ i några veckor. Jag verkade aldrig acklimatisera mig eller så hade jag huvudvärk av något annat skäl men jag tror det handlade om höjden.

 

[perlowdin]

Re: Re: Hög höjd - råd?

Hur vältränad man är har tyvärr ingen effekt på höjdanpassningen.

Nja, tror nog att den som är i bra cardiovaskulär form tar höjd bättre än en som inte är det. Men, vad man gör har naturligtvis mkt stor betydelse. Använder man sin goda kondition till att snabbt ta sig upp på höjd, snabbare än vad man skulle gjort om man var otränad, så ökar naturligtvis risken för den tränade.

Att röra sig på hög höjd är faktiskt en konst. Det är oerhört viktigt att få in sin egen rytm, att gå långsamt och jämnt, utan flås eller hjärtklappning, den som är svagast bör gå först utom när det gäller att sparka upp stig i snö.

Åkte bil till Lhasa en gång, http://www.lowdin.nu/Treks/Hiddenvalley/Hiddentrek1.html det var mkt jobbigt, hade mkt skarp huvudvärk i Tingri (där vi övernattade), som jag tog ned med Diamox, och när vi kom fram till Lhasa mådde jag inte alls bra. Redan nästa dag var jag dock symptomfri och hade inga fler problem, utöver att man känner sig matt, något som sitter i länge. Det tar minst en månad att bli fullt acklimatiserad om man någonsin blir det.

Per

 

[perlowdin]

jag stannade på 5000+ i några veckor.

Var då? Klättrade du?

Per

 

[critan]

Ja, det verkar väl som att man får ta det lugnt helt enkelt. Resan är arrangerad av företag och vi flyger direkt till Lahsa från Beijing, tyvärr kanske eftersom man själv inte kan kontrollera sin acklimatisering på det sättet. Och en veckas vandring hinner man inte så värst mycket på men själva trippen i sig är fem veckor och involverar jeep, häst, vandring och flyg, så förhoppningsvis har man huvudvärk i jeepen och inte under vandringen om upplägget är ok. Vi får väl se! Nu dröjer det ända till juni innan det bär av men sedan ska jag rapportera! Är otroligt nyfiken på att se hur jag fungerar på höjden, vid sidan av allt annat som gör att jag räknar sekunder...
Ska kolla upp om det är idé att packa med sig Diamox, verkar rätt vettigt ändå.

 

[perlowdin]

så förhoppningsvis har man huvudvärk i jeepen och inte under vandringen om upplägget är ok. ... Är otroligt nyfiken på att se hur jag fungerar på höjden, vid sidan av allt annat som gör att jag räknar sekunder...
Ska kolla upp om det är idé att packa med sig Diamox, verkar rätt vettigt ändå.

Det jobbiga acklimatisering är att det finns bara ett sätt (höghöjdshus oräknade), att spendera tid på hög höjd.

Vi har haft alla symptom i den lägre änden av AMS skalan vid ett flertal tillfällen, och borde verkligen ha vetat bättre, men har ändå planerat fel. Det som utan undantag varit den felande länken har då varit att vi haft ont om tid och velat hinna med att göra en massa olika saker varför vi tagit oss upp för fort. Skulle gissa, utifrån egen erfarenhet, att du knappt kommer att få en blund i ögonen första natten i Lhasa och att du får en lätt men tydlig huvudvärk. Det bör gå över på en dag. Men du bör nog vara minst tre nätter på Lhasas höjd innan du ger dig ut i bergen, och då är det läge att vara ytterst försiktig, vaksam på symptom, och framför allt att hålla ett lugnt tempo, utan flås eller hjärtklappning.

— minns när vi gjorde Ganda La i Ladakh hade vi sällskap med två killar. Den ene var elittränad soldat och stod inte ut med tanken att han inte skulle ha kommit upp före Elisabeth så han rusade manligt på i tävlan för att vara först på krönet o kunna slå sig för bröstet medan jag och Elisabeth gick i snigelfart, utan flås el hjärtklappning, när vi kom upp till krönet var vi helt ok och kunde njuta av utsikten medan han var rejält höjdsjuk.

Per

 

[AngKhola]

höghöjdstips

Hej har två typer av tips.


Först är andningar.

Under tiden du går, "pressure breathe". Dvs andas "själv". Andas in och ut, snabbare än vad din kropp vanligtvis gör det. Hyperventilera dock inte _
Det hjälper otroligt mycket. För bort huvudvärk.
När jag varit där uppe, och tatt en paus emellan stegen så brukade jag andas så. Spec om jag hade brottom att nå ett mål innan mörkret.

Innan du börjar med din vandring, tex på morgonen eller under lunchpausen finns det två övningar att göra.

1: Andas in lite lite lite lite ettapvis så att säga.
Fyll lungorna släpp sen ut. Gör detta om och om igen.

2:Inhalera, fyll lungorna massivt under en 5 sek period, håll in luften i 5 sek, släpp ut luften i en period på 5 sek.




Mat, löksoppa har jag hört skulle hjälpa, av flera.
Popcorn har jag även hört en gång, men det var kanske för att sherpan ville få sålt lite, ingen aning. Har aldrig prövat själv. Vad gäller löksoppan så har jag träffat folk sompåstått att det hjälpt, om det berodde på att de bara fick för sig det eller verkligen var så vet jag ej.


Edit: Som andra har skrivit kan det skilja från person till person. Träffade en äldre kvinna som hade spenderat ung 10 dar mellan 2600m och 3600m, när hon kom till 3600 klarade hon inte av det. Acclimatiserades ej så att säga. Om det beror på åldern vet ej, kan kanske vara personligt.

Mvh
Hussein

[Ändrat av AngKhola 2005-12-09 kl 00:31]

 

[S Johansson]

så förhoppningsvis har man huvudvärk i jeepen och inte under vandringen om upplägget är ok. ... Är otroligt nyfiken på att se hur jag fungerar på höjden, vid sidan av allt annat som gör att jag räknar sekunder...
Ska kolla upp om det är idé att packa med sig Diamox, verkar rätt vettigt ändå.

— minns när vi gjorde Ganda La i Ladakh hade vi sällskap med två killar. Den ene var elittränad soldat och stod inte ut med tanken att han inte skulle ha kommit upp före Elisabeth så han rusade manligt på i tävlan för att vara först på krönet o kunna slå sig för bröstet medan jag och Elisabeth gick i snigelfart, utan flås el hjärtklappning, när vi kom upp till krönet var vi helt ok och kunde njuta av utsikten medan han var rejält höjdsjuk.

Per

Utan att själv ha någon som helst erfarenhet har jag hört att yngre vältränade oftast har störst problem just pga detta att de stressar upp på hög höjd. Ta det lugnt alltså ;-) Man ska njuta. Inte hinna se så mycket som möjligt.

Själv skulle jag vilja till Nepal för att se Mt Everest. Hur högt upp måste man för att se berget? Och vilka anordnar resor i Sverige?

//Stefan