Gick ut på en promenad här i skogarna, utanför byn jag bor i. Mötte då en äldre dam på skidor som jag aldrig sett, hon stannade och pratade med mig om skidor och vädret, sen efter ett tag mötte jag en gubbe som ville prata om djur och vädret.
Så här socialt fungerar det ofta även i naturen i Lunds kommun som innehåller natur för många olika aktiviteter. Inte alltid dock, det har mycket att göra med hur mycket folk som finns på den aktuella platsen. Men i de områden där det är glest mellan besökarna hejar man ofta, stannar ibland och pratar. Träffar man på likasinnade (jag är fågelskådare) kan det bli ganska långa samtal. Ibland även med andra. Folk från brukshundsklubbar är hittills de mest osociala jag mött. Men kanske har jag bara haft otur?