De Norske Gutterne är helskinnade, och nere på backen igen, de har toppat ut och firat sig ner med all utrustning till basen av Great Trango Tower.
Detta är en stor bedrift och alldeles särskilt starkt tycker jag att det är att det var just norrmän som gjorde denna bestigning - som vi alla vet omkom förstabestigarna Finn Daehli och Hans Chr Doseth under nedfirningen, efter deras top out den 4:e augusti 1984.
Jag vet av egen erfarenhet hur mycket de måste ha tänkt på sina föregångare under denna klättring, det måste ha varit en omtumlande och hjärtknipande upplevelse att planera och utföra detta projekt, det är så att jag själv får tårar i ögonen av stolthet och beundran för deras prestation.
Den stora anledningen till att jag personligen började med bigwallklättring var just Dag Kolserud's föreläsning om deras tragiska klätterresa till Great Trango, en gripande och stark berättelse som jag tydligt minns ännu - 24år senare.
Norrmännens prestation från 1984 är en bastant milstolpe i vår klätterhistoria, att ett skandinaviskt team satte upp en nytur på en av världens största och svåraste bigwall's var mindblowing - alla kanske inte fattade vad det var de egentligen hade gjort och varit med om på den turen (och kanske fortfarande inte fattar), men att det för evigt ändrade Dag Kolseruds och Stein Aasheim's liv det kan jag vara säker på...
Att Norska Trango Expeditionen -84 skulle bli en vägvisare för mina egna personliga mål visste jag inte, när jag blott 15 år gammal lyssnade till Dag's föreläsning. 20 år senare, när jag själv befann mig i Pakistan, på väg till samma plats för att etablera en 25dagars nytur på en annan bigwall, så kunde jag verkligen känna hur mycket deras öde faktiskt påverkat mig.
Erica och jag hade tom planerat att ta oss till den minnesplakett som finns uppsatt över Finn och Hans Chr vid foten av berget, för att visa vår respekt och beundran för deras prövningar.
Vi pratade ofta om deras klättring och funderade mycket på hur Dag haft det när han sprang runt på just dessa stigar som vi nu befann oss på, sökandes efter ett svar på vad som hänt. Vi tänkte mycket på Finn och Hans Chr's sista vandring till berget.
Aldrig kunde jag/vi väl ana att jag bara en månad senare skulle befinna mig i samma situation...
peace
