Göra upp eld?

Göra upp stor brasa?

Jag har läst väldigt mycket och vet precis hur man gör upp eld vilket kanske inte är så svårt. Men när jag ska tända en stor brasa så tar bara de små kvistarna eld och sen slocknar elden efter ca 5 minuter. Men hur gör man för att stora grenar/ vedträd ska ta eld... Fattar inte hur jag lyckats för de misslyckas varje gång:skamsen:


mvh Christian
 
Tid, temperatur och bränsle.
Precis som choken skall stå rätt för att starta en motor måste du ha rätt blandning för att det skall fortsätta brinna.
4-6 stenar så att du får upp härden från fuktiga marken.
Ris minimum två nävar torrt ris, knäck på mitten. Tänd gärna med ett inbäddat värmeljus.
Fingertjocka grenar minst två rymliga nävar, torrt, rensa så att du har enkla bitar utan sidogrenar, som skall stå i pyramidform utanpå riset.
Ved minst två famn så att du kan ägna dig åt att få det att brinna och inte behöver samla ved. Ha bara en 6-8 vedpinnar utanpå pinnarna när du tänder, när de tar eld tillför fler.
Se till att det brinner i veden innan du lägger på mer, se till att elden inte är för tät, kall... Ha vatten och glödruska tillhands.

go tur
 
Precis samma problem brukar mina patrullscouter ha, det de missar är att grövre ved klarar inte att brinna utan en hyffsad glödbädd under.

Du måste alltså elda småkvistar tills du har fått en liten glödbädd, sen kan du lägga på grövre och grövre. Det är ju just därför man eldar med smått först. Om grov ved kunde brinna utan glödbädd så vore det bara att sätta tändstickan mot vedträt och tända. Och så lätt är det ju inte.

Jag tycker att det bästa sättet att förstå hur en eld ska hållas vid liv är just att inte stirra sig blind på lågorna utan koncentrera sig på glöden. Har man en bra glödbädd går det alltid att få (tillräckligt torr) ved att brinna.
 
Det behövs värme, bränsle och syre för att det ska brinna. Saknas något av detta blir det ingen eld. Tag en rejäl bunt av det finaste döda granriset. Samla en hög med fingergrova torra grenar. Förtsätt att stegvis samla grövre ved ex. dubbelt så grov som förgående ända upp till riktigt grov ved.

Stensätt eldstaden om det är möjligt. Tänd på det fina granriset och lägg på de fingergrova grenarna. Jag brukar lägga dem paralellt med varandra med ena änden mot vinden, men det är inte så noga. Låt det ta sig så det brinner bra. Lägg stegvis på grövre ved och låt det ta sig ordentligt där emellan.

Man får justera elden efterhand så att det blir bra förhållanden mellan värme, bränsle och syre. Lägger man på veden för tätt stryps syretilförseln och elden kvävs. Lägger man på för glest blir värmen för låg och det brinner inte. En bra regel är att avståndet mellan grenarna är ungefär lika stort som diametern på grenen. Kvaliteten på veden (bränslet) är viktig den måste vara torr, framförallt i början innan man fått fram en bra glödbädd. Lycka till.

/mattias
 
Re: Göra upp stor brasa?

sterneborn; sa:
.../ Men hur gör man för att stora grenar/ vedträd ska ta eld... Fattar inte hur jag lyckats för de misslyckas varje gång:skamsen:
"Valkea vaati rauhan" sade min morfar. "Elden kräver att få vara i fred" och om du får upp en liten eld har du redan klarat av att göra upp eld.

Får du upp en eld ger du den bara mera bränsle med grövre grenar för att lägga på ännu grövre ovanpå dessa.

Jag brukar lägga all ved i samma riktning för att det skall bli tätare, för mycket luft gör att elden slocknar.

Men det viktigast är att inte peta i elden hela tiden, ge den tid och låt det vara i fred så brinner den bäst. När du har en ordentlig glöd så brinner allt som du lägger in den.

Låna "Glöd och Eld" av Yngve Ryd. Där står allt som är värt att veta om eld.

På bilden ser du en videeld jag gjort uppe i fjällen. Inga verktyg förutom kniven, ingen stenring som hindrar luften att strömma till. Ingen stor eld bara så mycketsom jag behöver för att värma vattnet.

cpic45d4e168175a3.jpg
 
Det allra bästa sättet att öka sitt kunnande är att läsa Yngve Ryds fantastiska bok "Eld - om samisk eldningskonst".

Där får man lära sig konsten att skapa precis den eld som man för stunden behöver.

Den samiska principen är ju att elda det som finns till hands runt omkring där man står, eftersom lagerhållning inte var möjlig.

Den i mitt tycke största lärdomen är att helt torr ved sällan är den bästa.

Har man läst den boken ser man direkt att en hel del av de råd som ges i inläggen ovan är tveksamma och ibland direkt felaktiga...
 
Lissas; sa:
Har man läst den boken ser man direkt att en hel del av de råd som ges i inläggen ovan är tveksamma och ibland direkt felaktiga...

Har man eldat en hel del själv så vet man att det inte finns några absoluta sanningar. Själv ser jag inget direkt fel i råden ovan. Givetvis är det så att man anpassar metoden efter förutsättningarna. Det kan säkert vara bra att läsa en bok, men egen erfarenhet går inte att ersätta.
 
Lissas; sa:
../Har man läst den boken ser man direkt att en hel del av de råd som ges i inläggen ovan är tveksamma och ibland direkt felaktiga...
Du som läst boken kan ju redovisa vilka delar av inläggen som är:
1. tveksamma
2. direkt felaktiga
 
”Eld : flammor och glöd” lider enligt mig av samma problem som många andra böcker, de har blivit normen för vad som är rätt.
Nästan en storts kanon för facklitteratur...

Andra exempel är
”Världens dåligaste språk” av Fredrik Lindström
eller
”Typografisk handbok” av Christer Hellmark.

”Så står det inte i...” eller ”XX säger att man visst kan skriva...”

Eldboken är trevlig läsning dock.

Fast jag har alltid undrat vem som har rätt av två ”naturfolk” när de eldar på olika sätt...
 
Tja, att stensätta en eldstad är värdelöst. Försämrat drag i brasan och definitivt exempel på indiskret närvaro i naturen....få river ju sin snygga eldstad. Aldrig du ser en same bygga eldstad (arran) annat inne i kåtan.

Att knäcka det torra, granna grantändriset är ineffektivt; bättre då att böja det på mitten och säkra värme och god effekt genom att vrida ihop bunten så att den blir rejält kompakt. Är riset dygnsurt så är det enda sättet att få fjutt ordentligt. Varje uns av värme måste nyttjas till yttorkning av materialet.

Matningsveden från gran tas helst inte från stammens sprättiga fingrenar utan från (om möjligt) rotvältans spretiga tentakler: granroten är helt sprättfri och ljudlös när den brinner till skillnad från granen i övrigt.
 
mipert; sa:
”Eld : flammor och glöd” lider enligt mig av samma problem som många andra böcker, de har blivit normen för vad som är rätt.
Nästan en storts kanon för facklitteratur...

Andra exempel är
”Världens dåligaste språk” av Fredrik Lindström
eller
”Typografisk handbok” av Christer Hellmark.

”Så står det inte i...” eller ”XX säger att man visst kan skriva...”

Eldboken är trevlig läsning dock.

Fast jag har alltid undrat vem som har rätt av två ”naturfolk” när de eldar på olika sätt...

Ligger mycket i det.
Jag skulle väl generellt säga att både den som aldrig läst en bok om elding, men eldat varje dag i hela sitt liv och den som gör en korvgrillningsbrasa nu och då men kan Yngve Ryd utantill, förmodligen missat nåt.

Vem känner inte igen sig i att ha fått en aha-upplevelse av att läsa, höra eller se hur någon annan löser samma uppgift som man själv pyslar med dagligen?
 
Lissas; sa:
Tja, att stensätta en eldstad är värdelöst. Försämrat drag i brasan och definitivt exempel på indiskret närvaro i naturen....få river ju sin snygga eldstad. Aldrig du ser en same bygga eldstad (arran) annat inne i kåtan.
.....
Fullständigt felaktigt, om du inte med "stensätta" menar en stenring runt elden. I min terminlogi betyder "stensätta" att lägga sten på marken och bygga din eld på sten istället för på en platt kanske fuktig mark. Stensätts marken kommer elden upp en bit från marken och från fukten, underlaget blir inte helt platt och du får en mycket bättre brinnande eld jämfört med att elda direkt på backen. Elden syresätts bättre, stenen reflekterar värme, det blir lättare att rigga kastruller och du skyddar marken. Efteråt kan du plocka bort stenen och lämnar inte en avbränd yta.

Raskesven
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg