Funderingar kring UL och prylfixering.

[Teknikern]

Bara att inse, vi är nog mycket mycket sjuka människor för varför skulle vi annars lämna soffan och stugvärmen och ge oss ut frivilligt bland mygg och fästingar, blöta ner oss, gå frivilligt tills vi nästan stupar, ha träningsvärk flera dagar i sträck gång på gång, frysa, sova utomhus, bära-bära-bära lite mera, ta oss fram mellan öarna utan motor sittande helt öppet för väder och vind och äta frystorkat istället för oxfilé.

 

[jotho]

Prylnörderi är vanligt oberoende av hobby och säkert ett sätt för många att utöva sin hobby. De flesta kan ju inte vara ute så mycket som de skulle vilja.

Argumentet "träna istället" är dock bara dumt. Nog har man glädje och nytta av en lätt packning även som vältränad.

Själv kör jag med lätt packning utan att överdriva saken och inser inte det hjältemodiga i att köra med onödigt tung packning. Trots det anser jag mig inte vara klen.

Självfallet skall man inte träna "istället", träna bör man göra oavsett för att hålla sig pigg och frisk. Det var taffligt uttryckt för att understryka poängen. Och nej, det finns absolut inget hjältemodigt i en stor och tung packning. Skulle snarare påstå att det är direkt korkat. Men jag hävdar ändå att det i somliga fall fästs en sjukligt stor vikt vid vikten om man uttrycker sig som så.

 

[jotho]

Om vi går åt andra hållet ett slag och tar en utrustning som rekommenderades på 50 talet.
Smärting, bomull. Följde man utrustningsrekommendationerna orkade ingen lyfta sin ryggsäck utom de värsta styrkelyftarna.

Lastar man ner en vältränad 21årig soldat tillräckligt så stannar han. Jag har sett det i verkligheten, det är när utrustningen är så omfattande att den inte kan flyttas i fyra, fem lyft. Men man försöker med den i ett lyft.

Soldatpackningar sedan romartiden har legat ganska konstant på ca 26 kg. Det är mycket. Du tränar inte upp dig att hålla olastad tid och distans med det.

Det som händer när packningsvikten minskas är att den upplevda världen blir större, att gå från att se tre steg framåt till att kunna ta in nästan hela landskapet.

Om vi lite äldre och några än äldre kan fortsätta med sitt friluftsliv därför att det går att frilufta med många kilon mindre.
I Norge och nere på kontinenten har man alltid gjort så. Bott i stugor och köpt maten efterhand, inget konstigt med det.

Det är här den självförsörjande vandraren vuxit fram. Och mat till 2,5veckor väger samt fyller. Sen vill flera av oss ha med stillbilds och filmkameror, flugfiskegrejor etc etc. Klart som korvspad att det väger och kan man då köpa sig ett enkilos tält i stället för ett fyrkilos, en ryggsäck som väger kilot istället för 4,5. En madrass som väger 3hg istället för 1,7kg.

Vi slutar där. Jag har bestämt mig, jag vill fortsätta mitt friluftsliv trots tilltagande ålder och svagare muskler och leder. För jag är värd det! Hushållsvågen kommer att fortsätta med ut när jag letar ersättningsprylar till dem jag slitit ut. Varje gram bokförs på excelark.

Under mina aktiva år bar jag vida mer än de reglerade kilona. En kollega till mig bar systemkamera, 1000mm objektiv och rejält stativ, förutom det han måste.

Du får gärna tycka att vi är mesar, en gång var vi örnar. Men oavsett vad du tycker så är lättvikt här sen 1960-talet och det kommer inte att sluta för att du tycker så.

Läs gärna R Jardines klassiska Beyond Backpacking samt Jörgen Johanssons Lättpackning, du kanske lär dig något nytt. Du är välkommen att bilda dig och eventuellt att byta åsikt.
go tur

Jag tycker absolut inte att någon är mesig på något vis. Och du har en mycket god poäng med ditt inlägg. Jag hoppas någonstanns att du förstår vad jag menade trots min taffliga formulering.

 

[joanna]

(...) Att ta med sig prylar man inte behöver gör väl ingen lyckligare om man inte gör det i ett träningssyfte det vill säga.

Exakt.

(...) UL-hysterin har en direkt koppling till prylbögeriet som ökar konsumtionen - tänk om det kommer ett tält som väger 200 g mindre! Vänta tills smogen från Kina inte bara tagit död på de som bor i närområdet utan även lägger sig tät över den kära Kungsleden.

Håller med dig, men känner mig inte alls träffad fast jag nog med god marginal kan räknas till "lättpackare". Antagligen heller inte de flesta andra, som på detta forum helt enkelt utbyter tips om hur man kan slippa bära onödigt enligt ovan. Kategorin "prylbög" finns naturligtvis på alla områden, men jag kan inte se att den skulle vara överrepresenterad blad de s.k. lättpackarna.

(...) Jag lovar man märker ingen skillnad på +- 3kg med normala förutsättningar - det får vi väl anta vara felmarginalen om man skulle uppskatta sin utrustning. Allt annat utöver det är inbillning.
Vad man däremot får ta i beaktande är att en 1,6 m 60 kg stäppräv inte orkar lika mycket som en östgötsk 2,0 m 110 kg skogsarbetare Även om jag har fått det motbevisat...

Och jag lovar, att man märker denna skillnad helt tydligt, om man har för vana att knata 1500-2000 höjdmeter upp och ner varje dag. Och desto mer, om man dessutom råkar vara den där 60 kilos stäppvargen, tillika lätt överårig med risiga knän . Men jag fattar, att en "110 kilos skogsarbetare" som följer nivåkurvorna i svenska fjäll missar dessa futtiga kilon .

Att försöka minimera vikten och (inte minst) volymen på sin packning kan, i t ex exponerad högalpin terräng, också vara en ren säkerhetsfråga, medan det är helt betydelselöst i en annan.

Därför, återigen: varför klanka på varandra? Jag förstår TS förundran, och visst finns komiska överslag i lättpackeriet som i allt annat. Men jag saknar insikten om att vi har olika förutsättningar, som helt naturligt leder till olika prioriteringar.

Jag håller med nermander om att "lätt" inte heller per automatik behöver betyda "nytt och dyrt". Här handlar det nog om lite enkel kreativitet - att kunna se "grytmysaren" i ett stycke byggisolering eller "vindblusen" i en gammal herrskjorta. Man måste inte springa åstad och köpa allt med "frilufts"-stämpeln på, många vardagsprylar och vardagskläder som man redan har hemma är bra nog eller t o m bättre.
Jag har aldrig förstått, varför man måste ha avancerade "friluftskläder" till dagsutflykter eller stugturer på vanliga breddgrader och höjder över havet, och där man kommer in i värmen och kan torka sina prylar varje kväll.

 

[jotho]

Var och en blir salig på sin tro.... Men det är en bra reflektion tycker jag. Jag tror inte TS är ute efter att alla borde bära tungt. Vill man bära lätt så ska man givetvis göra det och det är väl knappast någon som vill bära onödigt mycket. Vad TS verkar vända sig mot eller i alla fall ifrågasätta, med viss rätt, är den extrema jakten på gram. Jag tror ingen märker om kängan man har på sig väger 850 eller 875 g. Då är det viktigare att den sitter skönt etc.

Som sagt, alla må göra som de vill men det är i alla fall en vettig reflektion.

Det kändes skönt att det var någon som förstod vad jag menade .

 

[jotho]

Var och en blir salig på sin tro.

Självfallet skall man som jag tidigare skrivit försöka minska vikten på sin packning i den mån det går. Vad jag menade var bara att jag tyckte att det ballade ur ibland. Rätt så kapitalt också. Men det är väl som med allt annat antar jag. Och nej det stör mig inte särkilt heller, jag tror bara att många skulle må bättre av att (som någon skrev) väga sin packning med kroppen. Använd lite sunt jävla bonnförnuft och känn efter vad som är rimligt. Man behöver inte köpa på sig dyra prylar i titan och kolfiber för att få en angenäm friluftsupplevelse. Lika lite som man behöver en bössa från Blaser för 100.000 för att fälla en stor älg. Det går bra med en rostig gammal huskvarna utan kikarsikte för 1000 pix om man faktiskt kan jaga på riktigt. Jag har fiskat hundratals fina gäddor och andra fiskar på hemmagjorda drag som jag satt ihop av gamla bestick från loppisar. Behövdes inga dyra rapala vobblers eller annat lyxtrams. Jag med stor framgång fiskat harr med koppartråd från en gammal elkabel på en enkelkrok. Inga dyra flugor från Mikel Frödin där inte. Sånt är kul men det har inte ett skit med fiske att göra. All denna prylhysteri för fokus längre och lägre ifrån själva upplevelsen och det som det från början handlade om egentligen. Det är en jävligt tråkig utveckling tycker jag. Och nej jag vill inte förbjuda sidointressen och nörderi osv. Är själv en nörd av stora mått. Det är kanske därför jag stör mig såpass. Jag vet själv hur jag har renoverat gevärskolvar och suttit med högförstorande lupp för att granska eventuella defekter i trät. Men för fan!? Det är ju skitlöjligt, bössan ska ju ut i skogen bland snår och sten. Visst kan man ha ett intresse för vapensmideri och träarbete. Men blanda inte ihop det med jakt, för det har det ingenting alls med att göra. Lika lite som gramskillnaden på 2 stormkök har med friluftsliv att göra. Det är fånigt, kort och gott tycker jag.

 

[Kilsbergarn]

Jag väger exakt alla mina saker och jag tycker det är kul.
Ska jag köpa något nytt tar jag reda på vad det väger.
Köpte tex en handduk på Clas Ohlson som väger 100 gram, istället för min gamla som väger 180 gram. Kändes väldigt bra.
Vill inte vara sur men är Verkligen helt ointresserad av vad andra tycker om mitt prylvägande. Det är mina saker och min våg.

 

[0020]

Man kan dra en liten parallell till Gunde Svan som valde att slipa ner spetsarna på sina stavar. Varje stav blev något ynka gram lättare men under ett lopp innebar det att han lyfte 40 kg mindre totalt.
Ibland kan det vara de små detaljerna som är avgörande...

Tror inte att det spelar så stor roll för en platt vandring i sakta mak men om man börjar avverka höjdmetrar så blir det till slut väldigt många kg som varje ben måste lyfta extra, för att inte tala om belastningen när man går neråt istället.

Samtidigt förstår jag TS, och jag kan hålla med att det ibland känns som om fokus ligger på "fel" saker men återigen det måste väl få vara upp till var och en. Tror säkert att det är en del som anser att TS är en smula märklig som fiskar med skedar och gafflar men det är ju hans val, precis som nån annan väljer att lägga halva dagslönen på ett nytt drag.

 

[glenn o.c.]

Önskar jag var lite mer åt lättpackar-hållet, min kanadensare svämmar nästan över av prylar när jag
sticker ut. Jag har svårt att sitta bland alla onödiga prylar som jag medvetet tagit med.
Hjälp mottages

Mvh Glenn

 

[7S]

En personlig reflektion:
Jag får lätt känslan av att det kanske vanligaste trådämnet här på utsidans forum är frågor om utrustning; vad man bör köpa, och om man kan få senaste råd och rön. Majoriteten av dessa diskussioner hittar man dock inte under avdelningen "Lättpackning".
Ett mycket vanligt svar på dessa frågor brukar tvärt om gå i stil med "Köp något som håller och är säkert", där det oskrivna lyder "Köp något medel eller tungt". Så att någon UL-hysteri råder ställer jag mig tveksam till.

Saker som håller brukar vara tunga. Saker som håller får man behålla länge. Då blir det inget slit och släng. Inget race om den lättaste utrustningen hela tiden heller. Tyvärr är det svårt att finna kläder som är lokalproducerade med material från närheten.

Att försöka minimera vikten och (inte minst) volymen på sin packning kan, i t ex exponerad högalpin terräng, också vara en ren säkerhetsfråga, medan det är helt betydelselöst i en annan.

Absolut, pudelns kärna, häri ligger oförståelsen mellan tyckarna. Alla giraffer har inte lika lång hals Jag som mest rör mig i skogens skydd eller på leder och sällan beger mig högt uppför något ser inget behov att optimera m.a.p. vikt. Vikten bör stå i proportion till mängden lägesenergi. Eller mot individens fysiska förutsättningar.

Jag håller med nermander om att "lätt" inte heller per automatik behöver betyda "nytt och dyrt". .

Nej det behöver det inte. Jag tycker det är upp till var och en vad man vill lägga för pengar på sin hobby. Man skall dock beakta att även en pryl för 10 SEK påverkar miljön, negativt.
Rent privatekonomiskt skall man rannsaka vad man köper och vilken nytta det ger.

 

[7S]

Jag väger exakt alla mina saker och jag tycker det är kul.
Ska jag köpa något nytt tar jag reda på vad det väger.
Köpte tex en handduk på Clas Ohlson som väger 100 gram, istället för min gamla som väger 180 gram. Kändes väldigt bra. Vill inte vara sur men är Verkligen helt ointresserad av vad andra tycker om mitt prylvägande. Det är mina saker och min våg.

Den sanna individualisten! Glöm inte bort att det är allas vår planet.

 

[insco]

kanske inte men dom lätta grejerna är för det mesta dyrare då det finns en större efterfrågan på dom och alla har inte råd med värstinggrejer utan tar det dom har.

Det är vanligt att man tror att lättvikt är dyrare. Här är en tabell på vanliga prylar vs lättvikt. Priserna är från addnature och naturkompaniet. Se vilken liten skillnad ett annat val kan göra... Inget extremt vare sig på vanligt eller lätt...