Fördomar och prestige

Om jag hinner före min resa tänkte jag skriva
ned några av mina tankar om packning, verklig
och inbillad komfort, inklyusive en del av mina
idiosynkrasier (och delvis med inriktning på
Sydeuropa).

Bland annat vill jag då ha med exempel på den
prestigeladdning och de fördomar som omger
lättpackning, UL eller ej - i stilen
"futtiga gram hit eller dit, en bra karl ska
kunna bära 25 kg på en veckovandring".

Jag har väl hittat några, men är tacksam för tips.
 
Även marschhastighet är tydligen prestigeladdat. Har svårt att förstå varför en del intresserar sig för hur lång tid en viss etapp tar att vandra. Ambitionen bör väl vara att göra tiden så lång som möjligt - om man trivs i fjällen vill säga.
 
Jag tycker att Gotlands Allehandas recension av Jörgens bok är ett ganska bra exempel:
"Orkar man inte ta med ett helt liggunderlag eller tält, knäar man under tyngden av tandkrämstuben, ska man kanske välja en annan form av friluftsliv.".

Man undrar om han ens läst boken eller bara tittat på bilderna...

Gotlands Allehanda 11/4: Recension av Vandra Fjäderlätt

(Det lika dogmatiska och poänglösa motargumentet är såklart: "om man måste ha tandkräm kanske man inte ska syssla med friluftsliv" :))


En skurk i sammanhanget är såklart lumpen - då var ju etapplängder, vandringshastighet och packningsvikt sånt man mätte snoppen med.
[Ändrat av Martin Fjaderlatt.se 2007-05-31 kl 12:51]
 
"Fördomar och prestige". Annan prestige gäller väl svårighetsgrad på etapper. För att ur minnet citera Grundsten. "Det är vanskligt att sätta svårighetsgradering på vandringsleder". Så kallat svåra leder tar ju bara lite längre tid. Fast denna inställning från mig ger ju kanske då prestige *rodnar*
 
mellpat; sa:
Även marschhastighet är tydligen prestigeladdat. Har svårt att förstå varför en del intresserar sig för hur lång tid en viss etapp tar att vandra. Ambitionen bör väl vara att göra tiden så lång som möjligt - om man trivs i fjällen vill säga.

Håller i stort med, men ibland finns det goda skäl till att ha lite hum om hur lång tid en sträcka tar att vandra, t.ex. om man ska med ett tåg eller så i andra änden...
 
Bokrescensionen:

Att föreslå att man lämnar tandkrämstuben hemma helt och hållet var kanske att inbjuda till syrliga kommentarer.

Att ta med en liten tub , eller en som är nästan tom, vid vandringar som inte varar i flera veckor, känns i alla fall som min subjektiva lagom-nivå.

Att det hela är subjektivt är förstås viktigt att minnas för både för författaren och rescensenten.

Personligen har mina krav på liggunderlag förändrats under 30 år, och det är inte i huvudsak en attitydfråga, utan en fysiologisk.
 
mellpat; sa:
Även marschhastighet är tydligen prestigeladdat. Har svårt att förstå varför en del intresserar sig för hur lång tid en viss etapp tar att vandra. Ambitionen bör väl vara att göra tiden så lång som möjligt - om man trivs i fjällen vill säga.

Göra tiden så lång som möjligt? Gäller väl knappast bara i fjällen?

Förläng dygnet!!
 
Martin Fjaderlatt.se; sa:
Jag tycker att Gotlands Allehandas recension av Jörgens bok är ett ganska bra exempel:
"Orkar man inte ta med ett helt liggunderlag eller tält, knäar man under tyngden av tandkrämstuben, ska man kanske välja en annan form av friluftsliv.".

Man undrar om han ens läst boken eller bara tittat på bilderna...

Gotlands Allehanda 11/4: Recension av Vandra Fjäderlätt

(Det lika dogmatiska och poänglösa motargumentet är såklart: "om man måste ha tandkräm kanske man inte ska syssla med friluftsliv" :))


En skurk i sammanhanget är såklart lumpen - då var ju etapplängder, vandringshastighet och packningsvikt sånt man mätte snoppen med.
[Ändrat av Martin Fjaderlatt.se 2007-05-31 kl 12:51]


Precis den sortens citat jag efterlyser!
Överträffar nog klenisar-trådens urinlägg!

F ö är väl Jörgens madrass-lösning tyngre än de flestas?
 
Svårt

att hitta några bra citat. Det är ofta underförstått att man är en mer avancerad fjällmänniska om man tältar i stället för bor i stugor, vandrar dubbla stugetapper, klättrar i stället för vandrar, telemarkar i stället för skidbestiger med alpin utrustning etc.

Men det finns ju prestige även i lätt packning i stället för tung.

Min egen fundering är i stället att jag gillar individualister av alla sorter. Både de som har lite eller mycket utrustning kan ha saker och eller strategier att ta efter. Tråkigast är de som har precis samma grejor som de flesta andra.

Thure
 
marmotta skrev:
Om jag hinner före min resa tänkte jag skriva
ned några av mina tankar om packning, verklig
och inbillad komfort, inklyusive en del av mina
idiosynkrasier (och delvis med inriktning på
Sydeuropa).

Bland annat vill jag då ha med exempel på den
prestigeladdning och de fördomar som omger
lättpackning, UL eller ej - i stilen
"futtiga gram hit eller dit, en bra karl ska
kunna bära 25 kg på en veckovandring".

Jag har väl hittat några, men är tacksam för tips.

Lite hör det väl till saken att av de få som 'hänger' här på Utsidan har gjort det till en hype för dom redan frälsta,för ingen har som självändamål att välja det tyngsta alternativet i allt.De flesta har inga problem att bära en rygga med en totalvikt på uppemot och över 25+ kg 10 dagar i sträck,men går det att hitta lättare och likvärdiga alternativ så är det ju bara bra.


peter
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg