Fjällvandrare utan kunskap

Men det går ju att spe
Kanske har det ändrats mkt mellan 2019 - 2020 ? Men artikeln och dess slutsatser tycker jag är solklar. Tråkig läsning. Källa här är olika Poliser och Fjällräddare, och Fjällsäkerhetsrådet. Men såklart, dom kanske överdriver en del pga att dom är så vana och duktiga själva, och pga att dom delvis ser ned på ovana turister och andra som inte har samma erfarenhet. Alla dessa orsaker är något som en van fjällvandrare lätt undviker.
Citat nedan.

Vanligaste orsaken är fjällvandrare som...
• Missbedömer ledens svårighet
• Kommer bort från leden och hamnar i brant terräng
• Inte har förstått hur krävande det är
• Inte vänder tillbaka i tid
• Blir överraskade av vädrets makter
• Missbedömer hur lång tid det tar
• Lätt deppar ihop och ringer efter hjälp
Källa: Fjällsäkerhetsrådet
Har fjällsäkerhetsrådet gått igenom fjällräddningsinsatser? Länka gärna så det går att titta på underlaget. Jag hittade inte på deras sida
 
Du kan säkert ha rätt i det resonemanget, men jag tycker inte heller att man ska stigmatisera dumhet / okunskap / djärvhet. Faktum är att en stor del av alla räddningsinsatser där samhället får rycka in handlar om just det. Det finns ju unga oerfarna människor, okunniga människor, dumma människor, sjuka människor och berusade människor i samhället, som gör ogenomtänkta saker som slutar med att samhället måste rycka in och hjälpa till.
De flesta trafikolyckor är ju egentligen inte olyckor utan orsakas av folk som gör dåliga bedömningar, somnar vid ratten eller bryter mot trafikregler. Om du hänger på en akutmottagning en stund kommer du att möta folk som klättrat på tak utan säkerhetslina, såna som pillat under gräsklippare med motorn igång, folk som plockat svamp som de inte var säkra på, etc. De flesta bränder i bostadshus orsakas av sängrökning, folk som mixtrar med elkopplingar eller glömmer bort att stänga av plattan eller släcka stearinljus.
Nån gör en korkad grej och samhället måste rycka in och reda upp den. Det händer ju överallt, hela tiden och jag vet inte varför just fjällräddningen skulle vara förskonad.
Jag har själv ingen djup kunskap kring alla de olika områdena. Men vad gäller fjällvandrare som använder fjällräddning verkar det handla om skador och akut sjukdom. Och som tidigare framkommit i tråden så används fjällräddningen väldigt lite jämfört med räddningstjänsten i övriga samhället. Folk kanske är försiktigare på fjället?
 
Det vore bra att ha litet mera fakta. Som det verkar så är ju det mesta av utryckningarna befogat. Det vi inte vet är ju åldern och bakgrunden på de som undsätts. Är det unga människor med bristande kunskaper? Är det kanske äldre människor som överskattar sin förmåga? Är mängden larm större än det antal larm som skulle ha gjorts om dessa människor befunnit sig i sina hem (eller skulle dom även råkat illa ut i den miljön)?
Innan vi vet mera så är det meningslöst att spekulera i om det är bristande kunskaper, utebliven värnplikt, äventyrslystnad osv.
 
Du kan säkert ha rätt i det resonemanget, men jag tycker inte heller att man ska stigmatisera dumhet / okunskap / djärvhet. Faktum är att en stor del av alla räddningsinsatser där samhället får rycka in handlar om just det. (...)
Nån gör en korkad grej och samhället måste rycka in och reda upp den. Det händer ju överallt, hela tiden och jag vet inte varför just fjällräddningen skulle vara förskonad.
Just så. Det känns som vi blandar två olika diskussioner. De är inte hermetiskt åtskilda, men det skulle kanske bli mer fruktbart samtal, om de inte rörs ihop.

Den ena handlar om fakta: hur vanligt är det med "onödiga" larm, och har de blivit fler med tiden (rimligen i relation till antalet fjällbesökare)? Sen kan den visserligen glida in på tyckanden om eventuella anledningar, men fakta ska vi väl helst bara hjälpas åt att ta fram.

Den andra sträcker sig långt bortom fjällräddningsproblematiken. Var ska/bör ett samhälle dra gränserna mellan kollektivt och enskilt ansvar? Här går det ju bara att konstatera att vi kommer att tycka olika, beroende på skillnader i våra grundläggande värderingar.

Jag ser nu att jag för ett par år sen grävde fram lite statistik för två sommarmånader i Tatra, som jag nyligen klankat på. "Bristande färdighet och/eller kunskap" resp. " bristande utrustning" bokfördes som huvudorsak för 17 resp 8 av totalt 268 räddningsinsatser. 14 st hade gått vilse, vilket är en större bedrift med tanke på hur mycket folk som är ute på de välmarkerade lederna. Inte ens i dessa berg, som fullständigt svämmar över av "blåbär", är det alltså särskilt vanligt med rena dumhets- och okynneslarm.

Var jag själv står i den senare frågan lär ha framgått :)
 
Aha, verkar som om dom flesta larm beror på klantiga och oerfarna personer. Såklart behöver vi fjällräddning, skönt att det finns. Linking previous again.

https://kuriren.nu/nyheter/har-ar-alla-larm-fran-fjallen-i-sommar-nm4605995.aspx

Dom som inte fattar kan ju kontakta dom olika personerna som uttalar sig i artiklen i Norrbottens Kuriren, och frågar dom om mer fakta & källor, och pressar dom lite om dom hittar på & fantiserar osv. Tex Mats Andersson, Anders Bergwall, Roine Norström. Kolla även med författaren Mathias Asplund. Kom tillbaka sen, och upplys oss andra.

Tråkigt med personer som inte kan ta till sig fakta.
 
Men är klart, det måste ju finnas nåt underlag. Annars är det häpnadsväckande om en statlig myndighet hävdar ur sig så många slutsatser bara baserat på expertutlåtande, när underlag samtidigt borde finnas lättillgängligt.

Jag behöver dock se underlaget för att tro på det där
Polisen rapporterar ju varje år. Ingen strukturerad statistik om orsak, men dock en del resonemang om utvecklingen. Man ska ju komma ihåg att det även handlar om en hel del insatser för skoterolyckor (som tydligen ökar). Den biten kanske inte är relevant ur friluftsperspektiv.

 
Aha, verkar som om dom flesta larm beror på klantiga och oerfarna personer. Såklart behöver vi fjällräddning, skönt att det finns.

Javisst, så är det naturligtvis, men det gäller väl i stort sett alla typer av olyckor. Klantiga kan vi väl alla vara någon gång och oerfarna har vi alla varit.

Vi behöver veta mera innan vi börjar moralisera över de som använder fjällräddningen - tycker jag. Jag har bara en direkt upplevelse av fjällräddning och det var en dam på 75 år som hade en svår influensa som bröt ut på väg mellan två STF-stugor. Hon var varken klantig eller oerfaren av fjällvistelse.

Jag tycker inte att den artikel du refererar till lämnar tillfredsställande svar på vilka som använt fjällräddningen, den talar bara om vilka misstag som är vanligast.
 
Tack för länken till polisen. Hade inte sett den förut.

De senaste två länkade artiklarna säger ju emot varandra. Jag tycker verkligen illa om synen på folk som framkommer i tidningsartikeln. Hade de haft kött på benen så borde de visa underlag istället för att klanka ner på folk. Bara eliten som borde va där?

Saxat lite...

Från polisens artikel:
"Fallskador vanliga
Det finns många orsaker till fjällräddningsinsatser. Det kan handla om allt från trasiga skidor och fastkörda skotrar där man hamnar i ett utsatt läge till utmattning och hjärtfel. Men en skadetyp sticker ut i statistiken.

– Utan att dra för stora växlar så är det ju fallskador som dominerar helt klart med skador på knä, underben och fotleder i första hand, säger….. chef för Räddningstjänstgruppen i Polisregion Nord."

Från tidningsartikel (de har verkligen fått till den där extra knorren i hur dumma många nybörjare är) :

"Abisko och fjällräddare i Kirunas fjällräddningskommitté, kan utryckningar förhindras bara turisterna kommer bättre utrustade.

– Det handlar om dåliga kläder – och dåliga regnkläder. Tunna nylonregnkläder som kanske tål regn i tio minuter i en stadspark."
" fjället lockar även till sig ovana turister som bestiger berg i mjukisbyxor och gympaskor."
" – De flesta går ner i det läget, men en del når vindskyddet och stelnar till, tröttnar och har ingenting att äta, säger han.

– En del är så ovana att de inte ens hittar stigen upp till Kebnekaise. En hel del är förberedda men andelen som kommer oförberedda blir fler och fler. Det är lite ”ring fjällräddningen om det inte går” över det hela,"

" Vanligaste orsaken är fjällvandrare som...
• Missbedömer ledens svårighet

• Kommer bort från leden och hamnar i brant terräng

• Inte har förstått hur krävande det är

• Inte vänder tillbaka i tid

• Blir överraskade av vädrets makter

• Missbedömer hur lång tid det tar

• Lätt deppar ihop och ringer efter hjälp

Källa: Fjällsäkerhetsrådet"
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg