ulf@programming-vb.net; sa:Som tidigare sagt är det viktigaste att mottagaren förstår vad jag vill meddela - säger jag kaffe med mjölk och förväntar mig att få en caffè latte så är risken stor att jag inte får det jag vill ha, eller hur.
/Ulf
Så sant, så sant.. och om man fortsätter på kaffetemat så är ju kaffet i sig ett främmande begrepp som fann sin väg till Sverige på 1700-talet. I dag betraktar dock de flesta kaffet som något ursvenskt. Kanske kommer både falafel och kebab betraktas som närmast nationalrätter om hundra år.
Personligen tycker jag de här nya låneorden fyller viktiga funktioner, de visar på språkets genialitet att alltid finna nya vägar i att beskriva saker och ting. Om jag använder begreppet fleece så tror jag de flesta vet att jag åsyftar just den korthåriga typen av fiberpäls. Visst kan jag börja kalla det korthårig fiberpäls eller stava det flis, men risken är då stor att jag blir missförstådd såvida inte dessa begrepp i den språkliga konkurrensen kommer att bli ord som de flesta använder och förstår. Detta kan ju liknas vid det klassiska "eskimåer har 100 ord för snö.. etc.." Och visst är mångfald roligt, visst är det mer spännande ur kaffesynpunkt att gå på kafé nu än tidigare. För att fortsätta på mat-temat så kan man ju tänka på potatisens alla tillagningssätt och kanske i synnerhet det så svenskklingande "pommes frites". Var och en kan ju gå in på McD, BK eller Max och beställa "en stor köttfärsbiff med friterad potatis" och se vilken reaktion man får, liksom man kan gå in på naturkompaniet och be att få se utbudet av fiberpälströjor och varmhållningsflaskor.
Vad gäller låneorden så tycker jag alltså att de berikar språket och gör det mer målande sen kan man ju tycka att vissa begrepp som t.ex. walking-sticks är mer eller mindre fåniga, men vi lär väl bli varse om detta uttryck fortfarande används om 20-år.
mvh
David