Fällknivens Tre Kronor?

Ser trevlig ut, särskilt inklippt framför ett vattenfall. :) Har du någon aning om vad den kommer att kosta? Tyvärr måste priset alltid ingå i en helhetsbedömning av en produkt.
 
OK, de är antagligen väldigt bra. Men det kan man ju kräva.
Kniven på bilden nedan kostar under 40 spänn...

Den är också rätt bra.

19-216_l.jpg
 
Visst är kniven ovan säkert bra. Precis som kniven nedan är väldigt bra, 149 spänn kostar den:

Mora2000.jpg


En plastkåsa är också väldigt bra. Men hellre vill jag ha en i vril. Tänker skaffa en kniv med mer känsla i än min väldigt bra Mora 2000.

Vad jag mest undrade över är det "laminerade pulverstålet" i Tre Kronor serien, vilket jag inte sett tidigare. Är det tåligt, lättslipat, håller skärpan....?

Raskesven
 
Jag brukar ofta komma in på tanken att jag skulle skaffa mig en ny kniv, en kniv som skulle vara så mycket bättre och skönare än den jag har. Men sanningen är ändå att jag har en kniv som är suverän redan. Den kostar ca 300:-, ligger fint i handen, den blir inte hal av blod eller fiskslem, eggen har exact den flårundning som jag gillar hos bruksknivar. Med andra ord en optimal kniv för mig.

Jag förstår att din mening Raskesven var att höra erfarenheter av det där pulverstålet, och att höra någons åsikter just av att använda de knivar tråden handlar om. Men jag kände att jag ville skriva lite om just knivar även om jag inte svarar på din fråga.

Denna är min brukskniv som jag allt från täljer till styckar med.
http://www.elbe.no/Produkter/Kniver/Fiskekniv/845

Jag har även en liten kniv som jag använder för pillrigare sysslor.
http://www.brusletto.no/
Balder

Min yxa är en helt otrolig skapelse som täljer i trä som om det vore snö. Jag gillar att smeden singerat den med sina initsialer så jag kan skicka den till honnom om det är något med den.
http://www.gransfors.com/htm_sve/index.html
Vildmarksyxa

Dessa 3 kompanjoner följer mig vid all uteaktivitet.
Oavsett om det är skogssäcken eller vandringssäcken som ska med.

MVH
/Patrik
 
Lappkniv!

Raskesven; sa:
Visst är kniven ovan säkert bra. Precis som kniven nedan är väldigt bra, 149 spänn kostar den:

Mora2000.jpg


En plastkåsa är också väldigt bra. Men hellre vill jag ha en i vril. Tänker skaffa en kniv med mer känsla i än min väldigt bra Mora 2000.

Raskesven

Jag har bara en sak att rekommendera, en äkta nordlappsk kniv, gjord av en Same enligt gammal tradition. Det enda felet (om man får säga så) är att sådana knivar kostar väldigt mycket, jag har haft min som är gjord av en vänns far i från Malmberget, han tittade på mig sommaren -87 och sa att jag skulle få en brukskniv, ett år senare kom en fin liten sak som jag sedan dessa har brukat till allt ! Det är min mycket speciella "ögonsten". Tre kronor ser fin ut, det finns ju även F1:an som är en av försvarets knivar som jag även kan rekommendera, även den dyr. En bra kniv (som min lappkniv) ska funka i många många år, annars kan man köpa en "morakniv" för 40 spänn tycker jag. Känslan är även viktig ! / Gunnar
 
Tre Kronor serien

Det är suveränt snygga knivar i Tre Kronor serien!Det höga priset beror på att knivarnas blad är tillverkade i rostfritt (sintrat)pulverstål som är oerhört hårt och segt att göra knivar av. Jag har en hel samling av Fällkniven AB´s knivar. Jag har knivarna F1,Idun och Tor med blad av laminerat VG10 stål,U2 fällkniven i laminerat SGPS stål och en F1 i laminerat SGPS/VG2 stål(det så kallade 3G stålet.

Jag vet inte riktigt varför dom på Fällkniven har valt att döpa stålet till just 3G stål,tanken på mobiltelefoner slår en genast,men stålet är suveränt bra. Jag har använt min F1 med 3G stål hela sommaren och den håller skärpan extremt länge och är väldigt stark. Nackdelen är att detta stål är väldigt hårt med Rockwell 62,vilket märks när man ska bryna kniven. Har man inget diamant bryne så kan man inte bryna kniven själv. Det är ingen idé att sitta och harva med sandstens brynen eller liknande.

Om jag inte hade kniv samlande som hobby,så skulle jag nog inte ha köpt någon av Fällknivens knivar,utan ha nöjt mig med någon enklare variant med standard stål i 400 kronors klassen. Nu är det så att min stora passion är knivar och jag använder dom väldigt mycket,därför valde jag en F1 med det dyra 3G stålet. Jag kan tänka mig att Tre Kronor serien är riktiga dunder knivar och för dom som är smått fanatiska i knivar skulle nog älska dom,men för dom med mindre krav så duger en kniv i standard stål från tex Helle eller EKA alldeles utmärkt.

/Nordstjärnan
 
Re: Tre Kronor serien

Nordstjärnan; sa:
Det höga priset beror på att knivarnas blad är tillverkade i rostfritt (sintrat)pulverstål som är oerhört hårt och segt att göra knivar av.

Är det inte en självmotsägelse med ett stål som är både hårt och segt? Det är väl motsatser när det handlar om stål?
Det är väl därför man använder laminerat stål; så att man kan få en hårt (men spröd) egg samtidigt som resten av bladet blir segt (men mjukt).

Eller har jag missat nåt?
 
Ah!
Jag hade missat nåt.
Naturligtvis är inte hela bladet tillverkad i sintrat stål, utan bara kärnan. Det är alltså ett vanligt laminerat blad, bara det att kärnan är ovanligt hård.

Rätt spännande att ingen gjort det förr, om nu ingen har det.
 
Lite teoretiskt kanske, men det finns ingen grundläggande motsättning i att hårda material också kan vara sega.

Med hårt menas att man har hög plasticeringsnivå (spänning) på materialet.

Med ett segt material menas att materialet plasticerar mycket innan brott. Får man en kurva som inte är horisontal är materialet deformationshärdande vilket kan vara ytterligare ett plus.

För stål är det emellertid typiskt att hårda material också är spröda (motsatsen till sega). Dock ska man ha i minnet att brott (eller andra permanenta skador) inträffar senare, alltsvå vid högre belastning än vi det typiskt sega materialen.

Sen finns det ju e-modul för den elastiska deformation som kan ske. Det är dock ytterligare nåt helt annat, men e-modulen är väldigt lika för alla stålkvaliteter.

E-modulen har med andra ord ingen direkt koppling till segheten.

Det är bara hårdheten som gör att material "överlever" en viss spänning. Ibland är det dock så att material utsätts för belastningar där kraften är oerhört stor för "en viss sträcka". Alltså strukturen (knivbladet möjligen) kan överleva genom att fjädra undan, eller möjligen plasticera.

Ett annat exempel är ju att om man håller i ett verktyg så slutar man att ta i hårdare om man ser att materialet fjädrar eller plasticerar. Men ett i grunden starkare material kanske man glatt tar i ännu hårdare varvid man riskerar ett sprödbrott.

Vid laminering i knivblad vet jag inte riktigt vad tanken är. Om man lägger det hårda materialet i centrum (där eggen finns) så riskerar man ju att det material som ska ge stöd på sidorna inte ger nåt stöd förrän försent eftersom det plasticerar mer (och "tidigare") än kärnmaterialet. Dock ser spänningsfördelningen i knivbladet ut på ett sätt som gör att yttersidorna uttsätts för betydligt högre spänning än kärnmaterialet (neutrallagret).

Möjligen gör man tvärtom; man har ett mjukare mer lättskärpt material i mitten där eggen finns, medan resten är starkare. Mjukt kolstål har ju den egenskapen att du kan slipa fina eggar, och detta både för att det är lättslipat, men även för att det ofta är ett finkornigt material.

Ett rosttfritt stål är ofta odugligt eftersom eggen vill "falla av" vid slipning till en tunn (vass) egg.

För många enklare rostfria köksknivar funkar det därför bäst att skärpa med skärpstål (ofta) så att man får en rå egg som sågar genom materialet.

Det finns många finnesser på ett järnspett...
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg