Erfarenhet av barfotaliknande hiking?
- Trådstartare Smogz
- Start datum
Jag använde mina Icebugs Acceleritas (tunna terränglöpningsskor utan dubbar) under en veckas fjällvanring förra sommaren. Nu tänker jag att valet inför nästa fjällvandring står mellan dem och gummistövlar - beroende på hur varmt vädret är, och hur mkt regn som jag kan vänta mig under turen. Är det riktigt kallt och ruggigt så föredrar jag torra fötter!
Men mina Icebugs funkade utmärkt för sommarvandring; de är lätta, bekväma, blir inte tunga när de blir våta (jag hade ullsockor eller neoprensockor i skorna, och höll mig varm nog), man tar sig fram överallt och behöver inte byta om när man ska vada. Lite trött i fotlederna var jag efter första dagen vandring med packad (lätt) ryggsäck, men det var som att fötterna vande sig. Nu när jag helt slutat använda dämpade skor för löpning, så tror jag inte att det skulle vara några som helst problem att även vandra odämpat igen!
Men mina Icebugs funkade utmärkt för sommarvandring; de är lätta, bekväma, blir inte tunga när de blir våta (jag hade ullsockor eller neoprensockor i skorna, och höll mig varm nog), man tar sig fram överallt och behöver inte byta om när man ska vada. Lite trött i fotlederna var jag efter första dagen vandring med packad (lätt) ryggsäck, men det var som att fötterna vande sig. Nu när jag helt slutat använda dämpade skor för löpning, så tror jag inte att det skulle vara några som helst problem att även vandra odämpat igen!
Även jag har fallit för idén om att träna upp fötterna nu i sommar, tänkte dock inte investera i några fivefingerskor då jag anser att de slits för mycket, kanske inte just sulan men dock ovansidan och sömmar, Ja jag har prövat använda skorna.
Att strunta i kängor är för mig otänkbart men att träna och härda fötterna inför turerna, Kan även tänka mig att det blir ruskigt skönt att kunna slita av sig kängorna och knata runt barfota utan problem ifall dessa blivit blöta på ett eller annat sätt
Att strunta i kängor är för mig otänkbart men att träna och härda fötterna inför turerna, Kan även tänka mig att det blir ruskigt skönt att kunna slita av sig kängorna och knata runt barfota utan problem ifall dessa blivit blöta på ett eller annat sätt
Fick ytterligare tips därifrån
" Som ett extra tips kan jag nämna att om man har ett par favorit Lundhags-kängor går det alltid att testa att byta bara sulorna, det kostar inte så mycket. 750 kronor + frakt.
Vill man gå ett steg till kan man byta hela underdelen för ca 1500 kronor, då kan man också välja om man vill ha kvar isoleringen eller typ av bindsula för vridstyvheten i skon.
Eftersom mitt svar blev lite mer publikt än väntat måste jag lägga in en liten brasklapp, priserna för specialbeställningar är färskvara då vi av strategiska skäl håller på att se över dem."
Från mobilen
" Som ett extra tips kan jag nämna att om man har ett par favorit Lundhags-kängor går det alltid att testa att byta bara sulorna, det kostar inte så mycket. 750 kronor + frakt.
Vill man gå ett steg till kan man byta hela underdelen för ca 1500 kronor, då kan man också välja om man vill ha kvar isoleringen eller typ av bindsula för vridstyvheten i skon.
Eftersom mitt svar blev lite mer publikt än väntat måste jag lägga in en liten brasklapp, priserna för specialbeställningar är färskvara då vi av strategiska skäl håller på att se över dem."
Från mobilen
Tack för återkopplingen från Lundhags!
Intressant. Man kan ju fortfarande hoppas att det dyker upp en eller ett par modeller med lite tunnare profil o mindre rise i standardsortimentet.
Jag har svårt att se att det skulle vara en särskilt specialiserad "barfotanisch" - bara en bättre o mindre vinglig känga.
Tills dess kan väl en specialare för 600 kr extra va en lösning.
Intressant. Man kan ju fortfarande hoppas att det dyker upp en eller ett par modeller med lite tunnare profil o mindre rise i standardsortimentet.
Jag har svårt att se att det skulle vara en särskilt specialiserad "barfotanisch" - bara en bättre o mindre vinglig känga.
Tills dess kan väl en specialare för 600 kr extra va en lösning.
Jag använde mig av Inov-8:s roclite 315 som vandringssko i Nepal. De var supersköna, och det fungerade utan problem att gå i lätt snöväder med dem. Min kompis med fivefingers hade lite mer problem då han inte tränat upp sina fötter tillräckligt innan och fick träningsvärk i hälen, och han lyckades trampa ner sin fot i kanten på en hängbro när han mötte en yakkaravan. Enda problemet med mina skor är att de blivit väldigt slitna efter min fyra månaders långa resa.
I Sverige har jag ett par fivefingers som jag köpt just för vandringar, och jag har inte haft några problem med dem, men har inte gått så jättelänge med dem. Tycker dock inte att det är några problem att gå på grus, vilket det är att gå helt barfota. När jag gick barfota var det väldigt bekvämt i skogen, även om man behövde titta ner ganska mycket, men när jag kom ut på en grusväg tog det roliga slut ganska fort.
Men jag tycker helt klart det är värt att ha ett par skor med tunnare sula för att få foten att arbeta lite mer. Om man har 10+ kilo på ryggen så blir det väldigt bra fotträning.
I Sverige har jag ett par fivefingers som jag köpt just för vandringar, och jag har inte haft några problem med dem, men har inte gått så jättelänge med dem. Tycker dock inte att det är några problem att gå på grus, vilket det är att gå helt barfota. När jag gick barfota var det väldigt bekvämt i skogen, även om man behövde titta ner ganska mycket, men när jag kom ut på en grusväg tog det roliga slut ganska fort.
Men jag tycker helt klart det är värt att ha ett par skor med tunnare sula för att få foten att arbeta lite mer. Om man har 10+ kilo på ryggen så blir det väldigt bra fotträning.
Kollade lite löst på andra skor som tillverkas i sverige.
Hittade Skråmträskskon, dvs ett företag som kanske mer är inriktat på mer traditionella skor men ändå i handverkstradition.
Ex på deras känga Lärk är följande:
Den kostar 2800 kr och beskrivs enligt följande
Dvs en ofodrad känga, jag ställde frågan om det gick göra en skråmträsksko (nu frågade jag om en vanlig jobb-modell men gissar att svaret är allmängiltigt oavsett modell) utan drop från häl till tå och så tunn som möjligt och fick följande svar:
"
Hittade Skråmträskskon, dvs ett företag som kanske mer är inriktat på mer traditionella skor men ändå i handverkstradition.
Ex på deras känga Lärk är följande:
Den kostar 2800 kr och beskrivs enligt följande
Dvs en ofodrad känga, jag ställde frågan om det gick göra en skråmträsksko (nu frågade jag om en vanlig jobb-modell men gissar att svaret är allmängiltigt oavsett modell) utan drop från häl till tå och så tunn som möjligt och fick följande svar:
"
Hej!
Jag har inte läst hela tråden, men tänkte att jag kunde delge lite av mina (mycket begränsade) erfarenheter av att gå barfota i fjällen:
För några dagar sedan gick vi Storerikvollen - Blå Hammaren.
Efter några kilometrar började jag få ordentligt ont i vaden. Det hela kändes värre av att kängorna skar in i vaden precis där det gjorde ont. Efter en stunds dividerande prövade jag helt enkelt att ta av kängorna och gå barfota. Jag har visserligen prövat att gå lite barfota i skogen här hemma, men att gå barfota i fjällen kändes till en början 'osäkert'.
Till min förvåning gick det ganska bra. Myrar är mjuka att gå på (även om våta spänger blir ännu halare barfota) barfota, även vanliga lite steniga partier gick ganska ok (man får dock titta var man sätter fötterna). Vad som var obehagligt var de ganska frekventa snöpartier som vi var tvugna att passera, som inte bara var kalla utan även hade en hård skare.
Till slut gick jag en mil på detta sätt. Min lätta packning (10kg) underlättade säkerligen det hela.
under promenaden Blå Hammaren - Storulvån hände samma sak efter några kilometer, och jag drog av mig kängorna igen. Denna dag regnade dett och efter ett tag var det ganska kallt även om det inte var så mycket snö. Ironiskt nog var det värsta underlaget (förutom snön), grusvägen de sista metrarna till själva stationen.
Summa sumarum: det gick utmärkt att gå barfota i fjällterräng, den här gången.
Jag tror dock att det är en ganska stor skillnad mellan att gå barfota och att gå i tunnsulade 'barfotaskor'. När man är barfota är man instinktivt mycket mer försiktig över var man sätter fötterna. Oskodda fötter ger dessutom mer direkt information om man går på instabil terräng. Helt ovetenskapligt tänker jag att risken att man trampar snätt, eller pushar sina fötter för långt (som kan vara vanligt hos nybörjarbarfotalöpare) och överanstränger dem om man använder tunnsulade skor är större än om man bokstavligen går barfota....
Jag har inte läst hela tråden, men tänkte att jag kunde delge lite av mina (mycket begränsade) erfarenheter av att gå barfota i fjällen:
För några dagar sedan gick vi Storerikvollen - Blå Hammaren.
Efter några kilometrar började jag få ordentligt ont i vaden. Det hela kändes värre av att kängorna skar in i vaden precis där det gjorde ont. Efter en stunds dividerande prövade jag helt enkelt att ta av kängorna och gå barfota. Jag har visserligen prövat att gå lite barfota i skogen här hemma, men att gå barfota i fjällen kändes till en början 'osäkert'.
Till min förvåning gick det ganska bra. Myrar är mjuka att gå på (även om våta spänger blir ännu halare barfota) barfota, även vanliga lite steniga partier gick ganska ok (man får dock titta var man sätter fötterna). Vad som var obehagligt var de ganska frekventa snöpartier som vi var tvugna att passera, som inte bara var kalla utan även hade en hård skare.
Till slut gick jag en mil på detta sätt. Min lätta packning (10kg) underlättade säkerligen det hela.
under promenaden Blå Hammaren - Storulvån hände samma sak efter några kilometer, och jag drog av mig kängorna igen. Denna dag regnade dett och efter ett tag var det ganska kallt även om det inte var så mycket snö. Ironiskt nog var det värsta underlaget (förutom snön), grusvägen de sista metrarna till själva stationen.
Summa sumarum: det gick utmärkt att gå barfota i fjällterräng, den här gången.
Jag tror dock att det är en ganska stor skillnad mellan att gå barfota och att gå i tunnsulade 'barfotaskor'. När man är barfota är man instinktivt mycket mer försiktig över var man sätter fötterna. Oskodda fötter ger dessutom mer direkt information om man går på instabil terräng. Helt ovetenskapligt tänker jag att risken att man trampar snätt, eller pushar sina fötter för långt (som kan vara vanligt hos nybörjarbarfotalöpare) och överanstränger dem om man använder tunnsulade skor är större än om man bokstavligen går barfota....
Kanske ett par napp i jakten på "barfotakängor":
Någon som testat något av dessa?
1. Verkar som Golite tänker ganska rätt, jag gillar speciellt deras "omvända" sula med mjukaste skiktet längst ut. Nu har de tagit fram till synes lovande kängor, som med sin gummikantning förhoppningsvis håller även i stenig/isig terräng. Tyvärr är de fodrade, framgår ej med hur mycket stoppning. I gengäld lovas vattentäthet (?).
OBS detta är ett tips till killar *grrrr* - som vanligt finns de inte i tjejstorlekar...
2. Altras minimalistmodeller är visserligen inga kängor, men också lovande (?).
Någon som testat något av dessa?
1. Verkar som Golite tänker ganska rätt, jag gillar speciellt deras "omvända" sula med mjukaste skiktet längst ut. Nu har de tagit fram till synes lovande kängor, som med sin gummikantning förhoppningsvis håller även i stenig/isig terräng. Tyvärr är de fodrade, framgår ej med hur mycket stoppning. I gengäld lovas vattentäthet (?).
OBS detta är ett tips till killar *grrrr* - som vanligt finns de inte i tjejstorlekar...
2. Altras minimalistmodeller är visserligen inga kängor, men också lovande (?).
Vi skall ut i Sarek om två veckor och min plan är att skippa kängorna och istället ha vattentäta strumpor. Låga meshskor typ sandel eller ett par låga vandringsskor blir bättre än klumpiga och tunga kängor.
Återkommer med rapport i Augusti hur det gick, jag hoppas jag slipper byta skor vid vaden och går mer med musklerna i foten/benen och tittar vad jag sätter fötterna.
Strumporna är nyinköpta seal skins eller mina gamla goretex strumpor Hoppas jag inte får för mycket skavsår.
Återkommer med rapport i Augusti hur det gick, jag hoppas jag slipper byta skor vid vaden och går mer med musklerna i foten/benen och tittar vad jag sätter fötterna.
Strumporna är nyinköpta seal skins eller mina gamla goretex strumpor
Hoppas jag inte får för mycket skavsår.Magnus: vilken skomodell har du tänkt vandra i?
Återkom gärna med åsikter rörande seal skins. Har funderat på dom men ser inte riktigt de stora fördelarna mot de tunna ullstrumpor jag går med i skorna idag. Jag har liksom räknat med att bli blött och det har ännu fungerat bra i alla årstider jag har gått med skorna. Ev att seal skins skulle ge lite lindring om man tycker att den direkta kontakten med vattnet är outhärdlig vid ex vad eller blötmark.
Återkom gärna med åsikter rörande seal skins. Har funderat på dom men ser inte riktigt de stora fördelarna mot de tunna ullstrumpor jag går med i skorna idag. Jag har liksom räknat med att bli blött och det har ännu fungerat bra i alla årstider jag har gått med skorna. Ev att seal skins skulle ge lite lindring om man tycker att den direkta kontakten med vattnet är outhärdlig vid ex vad eller blötmark.
Liknande trådar
Liknande trådar
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Nån här med erfarenhet av Icebug Rapid BUGrip skor?
- Börjat av Joakim Ågren
- Svar: 7
-
-
-
-
-
-
-
-
Njutvandringar att längta till
Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg