Hej! Annonser är vår inkomstkälla för att kunna driva Utsidan.
Om du inte vill slå av annonsblockering kan du istället stödja oss genom att
teckna ett Plusmedlemskap -
då kan du dölja alla annonser och slipper denna text!
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt. Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Några av följande förslag kanske är självklara, men ändå:
- Stavar, bra om ena benet blir skadat.
- Lagningsutrustning tex tejp, nål och tråd, ståltråd mm för att laga prylar eller dig själv i extrema situationer.
- 1:a hjälpen och mediciner.
- Lättåtkomlig mat och kniv i fickor om du ligger skadad eller sumpar ryggan under ett vad.
- Ett extra mål mat
- Dagssäck eller möjligheten att omvandla den stora säcken till en mindre för lättare framkomlighet.
-Tänk innan olyckan händer "vad skulle jag göra eller vart skulle jag gå om något hände här", dvs utvärdera utvägar och risker allteftersom du går.
Ett problem är att säkerhets- och lagningsutrustning väger. Viktminimering är ofta något solovandrare tycker är viktigt. Det blir väl upp till var och en att prioritera i detta hänseende.
Mat är nog bra... men man överlever minst 3 veckor utan någon mat alls och de två första av dom kan man dessutom vara i princip fullt aktiv. MEN utan vatten överlever man bara 3 dar!!! Så ska man fokusera på något så är det vatten man ska se till att ha med sig, eller ha nära tillgång till.
Det verkar nästan för bra för att vara sant. Av denna anledning måste jag räta ut några frågeteckan:
- På hemsidan påstås det (inte helt klart dock) att man ska kunna använda sitt vanliga GSM-abonnemang. Stämmer detta, eller måste man lösa ett särskilt satellitabonnemang. I sådana fall, vad är kostnaden för detta?
- Är den verkligen inte större än en vanlig hajfenstelefon? Av bilden och proportionerna verkar det så?
Hörde just på nyheterna att Telia skulle utvidga sitt täckningsområde (GSM) i Sverige från att täcka 70% av arealen till 90%. Vet inte hur det påverkar möjligheten till assistans i fjällområdena framöver, men sannolikt föga, eller?
Mat är nog bra... men man överlever minst 3 veckor utan någon mat alls och de två första av dom kan man dessutom vara i princip fullt aktiv. MEN utan vatten överlever man bara 3 dar!!! Så ska man fokusera på något så är det vatten man ska se till att ha med sig, eller ha nära tillgång till.
Men man får inte glömma inverkan av lågt blodsocker. Utan kolhydratintag har du bränt slut alla glukosreserver i kroppen på några timmar (vill minnas att det är cirka 200 g glukos i blodet och 400 g i levern, i vilket fall som helst är det inga stora mängder jämfört med mängden kroppsfett). Hjärnan fungerar i stort sett bara på glukos och kroppen kan inte tillverka glukos av kroppsfett utan bara av protein.
Utan mat ökar alltså sannolikheten att man gör något dumt.
Jag såg ett program on några svenska ambulanshelikoptersyrror. En kvinna hade skadat sig i skärgården med en bruten fot. Tydligen var risken för amputation ganska stor på grund av begränsat blodflöde. Det som man skulle vara tvungen att göra i samma situation var att själv rätta till foten. Aj!
Vet inte om jag skulle vilja överleva om jag var tvungen att amputera?
Mat är nog bra... men man överlever minst 3 veckor utan någon mat alls och de två första av dom kan man dessutom vara i princip fullt aktiv. MEN utan vatten överlever man bara 3 dar!!! Så ska man fokusera på något så är det vatten man ska se till att ha med sig, eller ha nära tillgång till.
Du har såklart rätt i att vatten är centralt. Det märker man inte minst när man exempelvis bara glömt dricka under dagen och mår pyton, är trött etc. (Jag kommer alltför ofta på mig själv med att inte ha druckit mer än ett eller två glas vatten under en dag - lite oroande..)
Men jag skulle inte kunna var aktiv i någon nyttig mening i två veckor utan mat! Det känns som att efter ett par dagar skulle jag förmodligen vara rätt seg i huvudet och dessutom väldigt kraftlös. Å andra sidan har jag väldigt ont om fett på kroppen (försöööööker gå upp i vikt men det går inte). Min poäng är bara att den där minnesramsan som är ungefär "tre minuter utan syre, tre dagar utan vatten, tre veckor utan mat" är lite optimistisk i mina öron.
Men jag skulle inte kunna var aktiv i någon nyttig mening i två veckor utan mat! Det känns som att efter ett par dagar skulle jag förmodligen vara rätt seg i huvudet och dessutom väldigt kraftlös.
Kroppen är segare än man tror! Visserligen har jag inte testat att fasta i 2 veckor men däremot har jag flera gånger fastat en vecka på bara vatten. Just nu har jag avverkat 5e dagen i en vattenfasta och har jobbat normalt hela tiden, och mår hyfsat bra (hungrig är jag dock). Tredje dan är värst sedan brukar det gå lättare, bara man kommer ihåg att trycka i sig minst 4 liter vatten om dygnet. Nu har ju jag ganska mycke överflöd att ta av men jag känner till smala seniga personer som också fastat med gott resultat. Jag påstår inte att det är skönt att fasta... men det är skönt efteråt + att man får testa sin viljestyrka och seghet en del, testa sina gränser är alltid intressant.