En något märklig diskussion må jag säga. Jag har lite svårt att förstå vart trådstartaren vill komma i sin argumentation; är det att påvisa att jakt-i-sig är fel genom att visa på ytterligheter så påminner det om följande fiktiva argumentation:
"Tjurfäktning är en sport"
"Tjurfäktning är barbariskt"
"Alltså är sport barbariskt"
Jag är själv inte jägare, men är uppvuxen i en familj där min far har jagat mycket. Jag ägnar mig däremot en del åt flugfiske och det händer att jag dödar min fångst och äter upp den. Om man diskuterar jakt eller huruvida det är rätt eller fel att döda djur så bör man bryta ner problematiken till en fundamental nivå och diskutera vad det egentligen handlar om. Argumentationen som den förts i denna tråd påminner mer om den som t ex abortmotståndare för; nämligen ingen argumentation alls utan bara en form av försök att skapa indignation. Det ger inget seriöst intryck helt enkelt.
När det gäller grundfrågan som det egentligen handlar om; huruvida det är rätt eller fel att döda djur så finns det en rad argument såväl för som emot. Personligen anser jag att argumenten att det inte är moraliskt fel att i vissa lägen döda djur överväger. I en sådan diskussion bör man självklart föra in vilka negativa konsekvenser man får vid en utvidgning av omsorgscirkeln till att även omfatta icke-mänskliga djur. En av dessa tydliggörs i analogin mellan djur och människa som är en central del hos veganfilosofer som Peter Singer och Tom Regan.
För att exemplifiera moraliska konsekvenser talar veganismen om analogin mellan å ena sidan icke-mänskliga djur som t.ex. människor eller chimpanser och å andra sidan mentalt outvecklade människor som små barn, utvecklingsstörda och t.ex. personer med svåra hjärnskador. Dessa kan på grund av sina handikapp eller outveckling inte verka som moraliska agenter, de förlorar helt enkelt det enda kriterium som veganismen menar särskiljer människan från djuren.
Finns det då någon moralisk relevant skillnad mellan, ett spädbarn och en gris eller chimpans? Nej, svarar både Singer och Regan de bör åtnjuta samma moraliska rättigheter och avlivandet av en gris likställs med avlivandet av en gravt hjärnskadad människa. Utifrån detta synsätt argumenterar Singer för spädbarnseutanasi för gravt handikappade spädbarn. Människovärdesbegreppet har i den extrema veganismen degraderats.
Ett annat problem som jag ser det är att den extrema veganismen leder till kulturimperialism. Såväl Singer som Regan har gett uttryck för det; kulturer är inte eviga, och på samma sätt som vi avskaffat slaveri, så får kulturer helt enkelt förändra sitt sätt att leva på det naturen ger. Detta anser jag är ett cyniskt sätt att se på kulturer som i årtusenden levt i ekologisk samklang och harmoni med naturen. I det hela känns det som en västerländsk storstadskonstruktion; en "marxism" i den bemärkelsen att man försöker applicera en praktisk filosofisk moralteori på verkligheten emedan verkligheten i mångt och mycket ser helt annorlunda ut.
Personligen tycker jag det är viktigt att slå fast att vi faktiskt särskiljer oss som art; att vi inte kan eller bör likställa oss med andra djur. Vi besitter förnuftsegenskaper som bland annat tar sig uttryck i att vi över huvud taget kan föreställa oss sådana här frågeställningar. Med detta kommer även förmågan att tänka moraliskt dvs att frigöra oss från biologins klor och analysera, värdera och modulera våra beteenden. Andra djur saknar helt enkelt denna egenskap. En fisk kan t.ex. inte reflektera över sitt beteende som moraliskt eller omoraliskt, fiskar är amoraliska. Det är inte bara så att de saknar moral, de saknar varje förutsättning till moraliskt tänkande och kan därför inte i sig betraktas som moraliska subjekt, däremot så kan vårat beteende gentemot fiskar vara mer eller mindre moraliskt, och detta är viktigt för även om vi tar oss rätten att utnyttja andra arter, så finns det även en moralisk dimension i vårt handlande och beteende och i detta inbegrips att vi finner ett värde i artbevarande, att vi strävar efter att minimera lidande et cetera MEN vi likställer oss inte med icke-mänsliga djur heller.
Så om du vill ha ett svar på din fråga. Nej, jag tycker inte det är okej att jaga blåval eftersom det är ett utrotningshotat djur och att jag anser att det finns ett egenvärde i artbevaring. Däremot så ser jag det inte som principiellt felaktigt om det vore så att populationen tillät ett uttag. Hur det ser ut hos andra valpopulationer vet jag inte.
bla bla..
/D